Barn och ungdomar behöver träna på sina förmågor för att utvecklas som självständiga individer och bli redo för morgondagens okända utmaningar. Ahmed och Xinga, från Riskful Play organisationen föreläser om hur lärare och pedagoger från förskola, fritidshem, grundskola, gymnasiet, fritidsgård, politiken och andra intressenter kan arbeta för att skapa en pedagogisk verksamhet där förmågor gällande riskbenägenhet kan skapas. Barn och unga ska kunna få klättra i träd, ha tillgång till en klättervägg, springa i en hinderbana och bada i sjöar – eller?

Under föredraget kommer du få kunskap och inspiration kring hur vi i vuxenvärlden kan arbeta för att kunna möjliggöra dessa utmaningar. Hur förebygger vi vuxnas rädslor hos rektorer, lärare och andra intressenter till förmån för barnens långsiktiga utveckling?

Det är skillnad på risk och fara. Ett av dessa ska vi främja, den andra förhindra. Svaret finner vi tillsammans i föredraget. Välkomna!

This Swedish study investigates how primary school children’s perspectives on a “good schoolyard” can be illuminated through envisioning workshops using model-making. In addition to advocating for the qualities and affordances of the standard schoolyard equipment, children also suggested and constructed new features affording playing with domestic animals, being in peace and quiet in tree houses, picking fruit, and using digital playgrounds.For the children to go beyond reproducing the features, environmental qualities, and affordances of their current schoolyards, they needed plenty of time for communication and hands-on activities, opportunities to relax, imagine, and receive input and inspiration from others’ experiences.

This article reports how Swedish teachers' aims and practices were modified by an ecosystem services development project that introduced insect hotels, bird boxes and planting to ten preschool yards. Teachers' understanding of ecosystem services, human-nature relationships and the impact of these on nature connectedness showed that their conceptualisations of human-nature relationships were shifting and complex, reflecting overlapping ideas about what schoolyard ecosystem services might mean to/for young children and how children's connection with nature might best be supported. The findings suggest creating pockets of urban nature in schoolyards is a useful strategy to unpack some of this complexity through direct experience of ecosystems encouraging interest in, concern for and understanding of our mutuality with nature.

The COVID-19 pandemic has elicited a shift from campus classrooms to distance education in higher education worldwide, shaping not only students’ experiences, but also those of teachers, especially those who never have taught online. In addition, the pandemic created a meta-context that has positioned distance education as something different from previous efforts. This study aimed to investigate higher education teachers’ experiences during the transition from classroom to online teaching by using a collective auto-ethnography method based on 13 personal stories from Swedish faculty. For the abductive approach in the analysis, a framework that combines lifelong learning theory with the context collapse concept has been applied. The disjuncture that the pandemic has elicited created a situation in which teachers had to make sense of the fact that their previous experiences did not completely fit the new situation. Context collapse, a term used to describe encounters with many audiences in social media, has been introduced to highlight the clash between professional and private contexts in online educational platforms. Based on lifelong learning theories, we suggest that context collapse should be examined in terms of how it can help improve higher education, as it holds the potential to include the entire person – body and mind – in education.

Ingress: Barn behöver få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande, så att de gradvis lär sig att bedöma de olika situationer de kan möta i livet, skriver debattörerna.

Under workshopspasset kommer du aktivt få pröva på olika undervisningsupplägg för att förebygga eventuell ”platsblindhet”. Oavsett om du enbart har tillgång till en asfalterad yta eller en naturmiljö kan du genomföra utomhusundervisning i din pedagogiska verksamhet. Undervisningsuppläggen är enkla, så du kan använda dem direkt till din barngrupp eller skolklass. Det kan ibland uppstå pedagogiska barriärer för att bedriva utomhusundervisning i utomhusmiljön, men efter workshopspasset har du fått uppleva hur en plats kan användas för pedagogisk markanvändning. 

Måndagen den 27 februari hölls ett författarbesök på HLK inför ett 120-tal deltagare från hela Sverige.

Det var årets första seminarium i fritidspedagogik. Emma AdBåge talade bland annat om sin Augustprisade bilderbok, ”Gropen”, där hon berättar hur det gick när gropen som barnen lekte i tas bort av vuxenvärlden. Genom sin fantasi lyckas barnen då hitta nya miljöer som de kallar Kanten och Högen.

Maria Hammarsten, universitetsadjunkt i pedagogik på HLK, var kvällens moderator. Hon fick navigera mellan deltagarnas frågor via zoom och på plats på HLK om Emmas författar- och konstnärskap. Yrkesverksamma lärare, lärarstudenter och andra intressenter skapade en dynamik av infallsvinklar som Emma på ett sakligt och lättsamt sätt fick besvara. Alla deltagare lämnade evenemanget lite rikare och med nya idéer, efter att ha fått öva sig i att se platser med barns ögon.

Ingress: Idag deltar 85 procent av alla svenska barn mellan sex och nio år i fritidshem. Fritidshemmets miljöer, så väl fysiska, som sociala och psykosociala, har betydelse för barns utveckling och lärande samt deras möjligheter till en meningsfull fritid. Fritidshemmets miljöer har även betydelse för barns uppväxtvillkor när det gäller utvecklingen av livsstil, beteenden och hälsa.

Ingress: I den senaste statliga utredningen om fritidshemmen (SOU 2022:61) föreslås det att införa ett allmänt fritidshem. Det rekommenderas att alla barn borde få tillgång till fritidshemspedagogisk verksamhet, oavsett föräldrarnas situation. Det beskrivs i utredningen att ett väl fungerande fritidshem, med meningsfull fritid, kan skapa en positiv inverkan både för det enskilda barnets liv och för hela samhället.

Tipin, grillplatsen, Högkvarteret och läskiga bron. Ja, det är bara några platser i en skogsträdgård som studiens barn nämner, men vilka platser är egentligen de mest betydelsefulla, minnesvärda och speciella? Barn skapar kopplingar till platsers erbjudanden utifrån upplevelser och erfarenheter. Tag möjligheten att få en inblick i hur en relativt ny utomhus- och lärmiljö för barn levandegöras ur barns perspektiv. 

This research is based on children’s visits to a Holma forest garden in southern Sweden. In my ongoing study, I have published two articles about children´s perspectives on this outdoor place for learning and hands-on activity, summarised below.

Nature can be seen as an (underutilized) resource for children's health and well-being in a high-tech age. The forest garden in my study gave the children a variety of experiences. They experienced the color, shape and taste of plants, the sound of the wind chime and the chirping of birds. They could listen to the crackling fire, while it also offered the opportunity to get warm. The physicality of balancing on unstable rocks in the pond stimulated emotional responses through challenges, excitement, and risk-taking. The visceral experience of getting wet and gooey could also bring about emotions. Such experiences, Wooltorton (2006) emphasizes, are not accessible to children spending time in front of screens.

The present study shows that the forest garden with committed forest garden educators gives the children a wealth of experiences and experiential learning, becoming a kind of outdoor laboratory that complements the primary school. Forest garden visits are particularly important at a time when humans have lost their understanding of our dependence on a functioning ecosystem as forest garden visits can develop and increase children's ecological literacy, as they are given the conditions to learn about plants and animals, something that is difficult to develop in a concrete urban suburb.

Ingress: Barn hänvisas ofta till hårdgjorda ytor och tillrättalagda utomhusplatser. ”Vildmarken”, den ”orörda” naturen där barn på egen hand kan upptäcka, lära, leka och skapa – var finns den? Hur kan stadens utomhusmiljöer förnyas för att skapa plats åt barnen?

En egen plats, fri från vuxnas blickar, som bjuder in till lek, fantasi och egen kreativitet. I projektet "Kojan" har barngrupper på Österängen och Huskvarna samarbetat med fyra konstnärer och konstnärsgrupper och tillsammans skapat lekplatser som bjuder in till spontan lek. Välkommen till ett seminarium om hur man med medskapande- och deltagarmetoder kan skapa tillåtande platser för barn.

Barn hänvisas till hårdgjorda ytor och tillrättalagda utomhusplatser. ”Vildmarken”, den ”orörda” naturen där barn på egen hand kan upptäcka, lära, leka och skapa – var finns den?

Barns villkor och varande är centralt i barndomssociologin. Barndomen ses som en tid av delaktighet i det omgivande samhället, och barn som aktiva deltagare med förmåga att skapa och påverka de egna villkoren i interaktion med miljö och omvärld. Forskning inom barndomsgeografi visar att platser i närområdet eller som kan besökas regelbundet är särskilt viktiga. Trots att utomhusmiljön har stor betydelse för barns lek och utforskande samt umgänge med kompisar, tycks dock barns liv och de miljöer de vistas i att vara alltmer planerade och styrda av vuxna (Harju & Rasmusson, 2013; Hammarsten, 2021).

Föreliggande presentation handlar om det praktiknära projektet Kojan, som tar spjärn mot utomhusmiljöer som skapats utan barns inflytande eller hänsyn till barns behov. Projektet är initierat av Österängens konsthall år 2023, som tillsammans med fyra konstnärsteam och barn, i åldrarna 4–12, söker efter nya lösningar på hur platser för barn kan utformas med barn, och hur de kan användas.

I studien kommer jag att följa detta projekt med syfte att utveckla kunskap om hur platsbaserade metoder används i ett pedagogiskt och konstnärligt utvecklingsarbete samt hur sådana processer kan utveckla barns känsla för plats och miljö. Studien vill också belysa platsens betydelse för lek, utforskande och lärande. Studien leds av följande frågor:

• Hur gestaltas en utomhusmiljö ur barns perspektiv?
• Vad möjliggörs när barn själva får vara med i skapandet av sin utomhusmiljö?
• Vilka utmaningar finns när barn får skapa sin utomhusmiljö?

Studien genomförs som följeforskning (Ahnberg et al., 2010), där deltagande observation och deltagande samtal genomförs.

Teoretiskt, tar studien utgångspunkt i barndomssociologi, med inriktning mot barndomsgeografi och relationen mellan barn, plats och rum (McKendrick, 2000; Harju & Rasmusson, 2013). I enlighet med dessa perspektiv betraktas barn som kompetenta aktörer.

Ett förväntat resultat av projektet är nya insikter i hur barn idag tänker och önskar sig en miljö de vill utforska, leka i och träffa kamrater.

Varför vara inomhus när det går att vara utomhus? När vi är på samma arena tilldelas vi roller och dessa roller måste man leva upp till. Byter vi vår fysiska miljö skapas andra roller andra möjligheter uppstår. Seminariet ger olika aspekter på lärande samt ett samtal om ledarskapet inomhus kontra utomhus. Det leds av Maria Hammarsten, universitetsadjunkt i pedagogik, leg. lärare med barn- och ungdomspedagogisk examina mot fritidshem, masterutbildning i pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning och är utbildad utomhuspedagog och Carina Brage, förskollärare och leg. grundskollärare med inriktning mot årskurs 4 – 9 i ämnena matematik, naturvetenskap samt teknikämnet.

Varför vara inomhus när det går att vara utomhus? När vi är på samma arena tilldelas vi roller och dessa roller måste man leva upp till. Byter vi vår fysiska miljö skapas andra roller andra möjligheter uppstår. Seminariet ger olika aspekter på lärande samt ett samtal om ledarskapet inomhus kontra utomhus. Det leds av Maria Hammarsten, universitetsadjunkt i pedagogik, leg. lärare med barn- och ungdomspedagogisk examina mot fritidshem, masterutbildning i pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning och är utbildad utomhuspedagog och Carina Brage, förskollärare och leg. grundskollärare med inriktning mot årskurs 4 – 9 i ämnena matematik, naturvetenskap samt teknikämnet.

Ingress: Att Sveriges elever befinner sig i en ”läskris” är nog de flesta inom skola och utbildning överens om. Enligt skolministern, Lena Edholm behövs mer läsning, mer mängdträning i läsning och fler faktiska böcker. Elever behöver mindre skärmtid och digital läsning. Det kan vara bra, men det måste också lyftas fram att fler pedagogiska metoder behöver användas och olika lärmiljöer.

• Jönköpings kommuns planer på nya stora lekparker med olika teman kritiseras nu av forskare.
• Maria Hammarsten från Jönköping University kallar dem för "designade och permanenta" och menar att barnen istället vill skapa utefter sin fantasi.
• Hör ansvarig politiker svara på kritiken.

Ingress: Barn behöver testa sina förmågor, få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande för att förstår vad de kan och vad de behöver öva på. De behöver gradvis lära sig att bedöma olika situationer som de kan möta i livet. Detta är avgörande för att barn ska få en uppfattning om konsekvenser, och kunna bete sig ansvarsfullt i tonåren, eller senare som vuxna.

”Barn är oslagbara att hitta olika miljöers erbjudanden”. Maria forskar med barn och för barn i olika utomhusmiljöer för barn. Studier visar att barn vill ha tillgång till miljöer där de kan få upptäcka och hitta på, det vill säga oredigerade miljöer. Miljöer som inte är tillrättalagda av vuxna. Barnkonventionen blev lag i Sverige år 2020.

The licentiate thesis examines what spending time in a forest garden can offer children when this environment is used for teaching aimed at sustainability. What do the children remember from their visits to the forest garden? What do they find special or memorable? What can the children learn there? To answer such questions, walk-and-talk conversations were conducted with children who for a three-year period had regularly visited a forest garden during school hours.

The overall purpose of the licentiate thesis is to deepen knowledge about what spending time in a forest garden in a school context can offer children, reflected from the children's perspectives. Furthermore, the thesis aims to deepen knowledge about walk-and-talk conversations as a data collection method when children are respondents. This leads to the research questions:

1. In what ways can walk-and-talk conversations as a data collection method reflect children's perspectives in an environment and in relation to places? What are the possibilities and limitations of the method?

2. What significance do forest garden visits in a pedagogical context aimed at learning for sustainability have from the children's perspective?

The theoretical starting points of the licentiate thesis draw on social studies of childhood, ecological literacy and affordances. Another concept that emerged in the analysis process was plant blindness. Data consisted of audio-recorded walk-and-talk conversations, children's photographs and recorded informal, supplementary interviews. A total of 28 children (11 boys and 17 girls) participated in sub-studies II and III. The children were aged 7-9 years, but most were 9 years old.

The licentiate thesis consists of three sub-studies:

Sub-study I is a literature review that focuses on opportunities, limitations, and challenges in using walk-and-talk conversations as a data collection method with children and young people. Walk-and-talk conversations can increase opportunities to capture children's perspectives and help to reduce power imbalances between children and researchers. However, analysing data from child-led walks and conversations can be challenging, while awareness of the researcher's own position and assumptions becomes particularly important.

Sub-study II deals with the forest garden from children’s perspective. The first category, ‘to appreciate the place the forest garden’, contained the following themes: physical work, relationships with animals and plants, aesthetic and edible aspects and food, and friends. Most of the children enjoyed staying in the forest garden with its natural features. They valued the care of living organisms and felt that spending time in the forest garden was fun and exciting. In the second category, ‘aspects of learning in the forest garden’, the following themes emerged; practical skills, coexistence and caring, and biological knowledge and ecological understanding.

Sub-study III deals with the four most photographed phenomena in the forest garden. The first were the plants, including trees and shrubs, which provided sensual, aesthetic and emotional affordances. The second was the pond, which provided physical affordances and wishes, while the third, the barbecue area, provided social affordances. Finally, the tipi provided affordances for privacy and imagination.

To conclude: children's forest garden visits, with learning and nature encounters, can contribute to sustainable development. The investigated forest garden was an outdoor environment designed for children with natural features and with a focus on organic farming, where the forest garden educators helped to create a framework for both learning and relational opportunities. Developing ecological literacy in the new generation is a crucial concern, and the results of the licentiate thesis suggest that establishing educational outdoor environments where children receive parts of their education can contribute to the development of such literacy. The creation of outdoor environments for children is thus an important sustainability issue.

Ingress: Det är en myt att undervisning utomhus kräver extraordinära insatser, skriver Maria Hammarsten. Hon slår också ett slag för skogsträdgården.

Ur abstraktets syfte: Syftet med förstudien är att inhämta kunskaper om rektorers uppfattningar omundervisning och lärande i skolans utomhusmiljöer.

Studiens forskningsfrågor är,

Vilka möjligheter finns det att bedriva utomhusundervisning på skolans utomhusmiljöerutifrån de didaktiska frågeställningarna?

Vilka utmaningar finns det att bedriva utomhusundervisning på skolans utomhusmiljöerutifrån de didaktiska frågeställningarna? 

Utomhusmiljöer vid barns hem, längs med vägen till skola eller fritidsaktiviteter, liksom i samband med shopping eller semestrar med föräldrar, ger barn och unga olika möjligheter till upplevelser och aktiviteter. Dessa miljöer formar deras syn på sig själva, deras plats i samhället, kontaktmöjligheter med andra samt deras relationer till andra levande varelser, natur och landskap.

Beskrivning på förlagets webbplats:

Välkommen till utomhusmiljön! Har du funderat på att flytta delar av din nuvarande undervisning till utomhus- och närmiljön? Då håller du rätt bok i handen. Den här boken ger dig inspiration till hur du kan bedriva utomhusundervisning med pedagogisk kvalitet.

Utomhusundervisning – en handbok presenterar hur du på ett enkelt sätt kan komma igång med utomhusundervisning, och ger dig som redan undervisar utomhus inspiration, kunskap och resurser till att vidareutveckla din pedagogiska verksamhet.

Boken presenterar en mängd konkreta förslag och praktiska exempel på hur undervisning på skolgården, i skolskogen eller i den närliggande miljön, kan läggas upp. De praktiska exemplen bygger på beprövad erfarenhet och är autentiskt genomförda med elever från grundsärskola, fritidshem och grundskola.

Utomhusundervisning – en handbok vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare i årskurs F–6 samt fritidshem.

Beskrivning: Du kommer i denna workshop få tillfälle att prova på olika undervisningsupplägg som bidrar till en tillgänglig, inkluderande och hållbar undervisning. 

Det är främst mot matematik- och språklärande i en utomhus- och lärmiljö. 

Målgrupp: Äldre förskolebarn upp till årskurs 2.

Workshopledare: Maria Hammarsten.

Syfte: 

Att utveckla färdigheter inom utveckling av utomhusbaserat undervisningsmaterial som stöder barns intressen och utökar deras inlärningspotential.

Sammanfattning: 

Med Maria Hammarsten och Sawako Akune från Sverige som gäster, är detta en workshop där varje deltagare försöker skapa sitt eget undervisningsmaterial med hjälp av Gifu Academy of Forest Science and Culture's fält under temat att utveckla fältbaserade undervisningsmaterial.

Till att börja med kommer Maria och Akune att berätta om hur de arbetar med att ta fram utbildningsmateria.

Deltagarna går sedan tillsammans genom fältet för att hitta resurser som kan kopplas till undervisningsmaterial och diskutera idéer. 

Slutligen arbetar deltagarna på egen hand med att skapa och presentera undervisningsmaterial m.m., med utgångspunkt i vad som är viktigt för dem, och utvecklar sina färdigheter i att syssla med undervisningsmaterial genom diskussion.

I detta sammanhang kommer Maria också att presentera sin bok,”Handbook for Outdoor Teaching (preliminär titel på japanska)”, som de planerar att utforma japanska version, samt presentera olika undervisningsmaterial.

Från inledningen: I Sverige finns en tradition av att bedriva utomhusundervisning (Szczepanski, 2008; De Laval & Åkerblom, 2014). De initiativ som tas till utomhusundervisning är dock inte alltid genomtänkta, utan saknar ofta syfte, mål och/eller struktur. Ett exempel är när en grundskola lät bygga ett mycket påkostat uteklassrum på skolgården. När det väl stod färdigbyggt var det oklart hur det skulle användas i den pedagogiska verksamheten. Ett uteklassrum ska inte förväxlas med ett uterum. Ett uterum kan också ha öppna väggar, men för att det ska kallas uteklassrum måste det finnas pedagogiska avsikter.

Ingress: I veckan presenterade politiken att det ska anläggas några stora lekparker för barn, så kallade temaparker. Det är ett steg i rätt riktning, att annektera dyrbar mark i staden för barns aktiviteter och lek, men varför ska det vara temaparker?

Från inbjudan: Välkommen till Jönköpings kommuns webbinarium om pedagogik för utomhusundervisning! Jönköpings kommun drar nu i gång ett treårigt LONA-projekt vid namn ”Multifunktionell golfbana: utveckling av grönområde, biologisk mångfald och utomhuspedagogik”.

Varmt välkomna till en lunchtimme om forskning och utbildning i konstens tecken.

Maria Hammarsten, fil. lic. i pedagogik med inriktning mot didaktik vid Jönköping University kommer berätta om det praktiknära projekt, Kojan. Hon har bedrivit deltagande observationer när tre professionella konstnärsteam och barn arbetat med att gestalta platser utomhus. Linda Baccstig, fil. master i bilddidaktik vid Jönköping University är en av redaktörerna till boken, Undervisningens konst. Hon kommer att tala om värdet av att låta skapandeprocessen bli en bärande del i lärprocessen.

Ingress: Stäng inte in klätterstenen. Barn behöver få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande, skriver debattörerna Maria Hammarsten och Carina Brage.

Ingress: Insändare. Fritidshemmets miljöer, så väl fysiska, som sociala och psykosociala, har betydelse för barns utveckling och lärande, menar debattörer.

Ingress: På Attarpsskolan i Bankeryd, strax utanför Jönköping, har eleverna i förskoleklass till årskurs 3 lektioner utomhus tillsammans med Linus Ögren, som är fritids- och utomhuspedagog. Studenter som läser till grundlärare med inriktning fritidshem på Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU), kommer att delta genom att planera och genomföra utomhusundervisning under våren.

This master thesis explores the dynamics of information flows between the hacktivist group Guacamaya, media outlets and social media users. The study aims to understand the role of various social actors within the digital space such as media outlets, journalists, bots, and trolls, in shaping public opinion and the overall effectiveness of the group's communication activities. A netnographic methodology was employed to observe the journey and transformation of information as it travelled from the hacktivist group to journalists and eventually to social media users. Tweets were obtained purposefully, to build a media ecology with sentiments, topics and where different actors interact with the information and with each other, modifying and reinterpreting the purpose of Guacamaya. The theoretical framework draws on the concepts of technopolitics, hacktivism, information flows, the network society and gatekeeping. My findings show how the Internet is a contested territory where attention and power are disputed. They also provide evidence on the complexity of the communication process in the digital space as all interactions from all actors influence the information flow. The conclusions highlight the new media ecology environment and the multidisciplinary role of actors in the digital realm. Furthermore, they argue that hacktivism as counterpower involves more than technical skills for uncovering hidden information and demanding accountability, but also strategic reappropriation for reducing inequalities and promoting just and inclusive societies. Hopefully, this thesis contributes to understanding the potential of hacktivists groups to drive political and social change through the understanding of a new communication environment.

Ett antal svenskar har frivilligt åkt till Ukraina för att strida mot Ryssland. Marco Nilsson, konfliktforskare på högskolan i Jönköping, har studerat just människor som väljer att delta i krig för andra nationer.– Det som de flesta frivilliga har gemensamt är att de oftast söker en högre mening i livet, säger han. 

Trots att det är flera svenskar som anmäler intresse att åka till Ukraina, så är en del som backar när de ska skriva på ett avtal som innebär att man ska strida under hela krigsperioden, säger konfliktforskaren Marco Nilsson.  

Är det lagbrott att kriga i ett annat land? 

– Den svenska lagstiftningen säger ingenting om att det skulle vara förbjudet att åka ner till Ukraina för att strida för den ukrainska militären eller någon annanstans ute i världen.  

I klippet ovan berättar Marco Nilsson också vad det innebär för Sveriges säkerhet att svenskar strider för Ukraina

Konfliktforskaren Marco Nilsson på högskolan i Jönköping säger att kriget i Ukraina verkar ha påverkat finnarna mer än svenskarna i dagsläget.– Man är av historiska skäl mer skärrade och tagna av händelserna, säger han.

Från sitt kontor på högskolan i Jönköping följer Marco Nilsson medierapporteringen från Sverige, Finland och andra västländer. Hans analys är att finnarna verkar mer oroliga av Rysslands anfallskrigsföring i Ukraina än svenskarna för tillfället.

– Finland har ju en lång gräns mot Ryssland, säger Marco Nilsson som är både svensk och finsk medborgare.

Den 30 november 1939 anföll sovjetiska trupper Finland, en händelse som gjort sig påmind för det finska folket när Ryssland för snart en vecka sedan inledde det omfattande anfallet mot Ukraina.

Nato-fråganFinlands riksdagspartier samlas under gårdagen för att diskutera Nato-frågan, som blivit allt hetare i landet efter den ryska invasionen av Ukraina.

41 procent av svenskarna är för ett Nato-medlemskap visar nya siffror. Enligt mätningen från Yle är 53 procent av finländarna positiva till att landet går med i Nato.

Ideologiska ledare kan förlänga krigMarco Nilsson som är universitetslektor och docent i statsvetenskap vid högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har doktorerat om hur ideologiskt motiverade ledare förlänger krig. Man kan i hans forskning dra paralleller till det rådande läget i Ukraina där flera experter menat att Vladimir Putin blivit allt mer ideologisk.

– Han bryr sig inte om sanktionerna i sig och han har ideologiskt motiverade målsättningar, men jag tror att det som skulle få honom att sluta kriga är om han känner att det inrikespolitiska stödet och förmågan att stanna kvar vid makten hotas.

I klippet ovan hör du Marco Nilsson berätta vad han ser som största faran med Putin just nu och hur synen på säkerhetsläget hittills verkar skilja sig något mellan Finnland och Sverige.

Fler partier på högerkanten som ställer upp i kyrkovalet kan leda till ökat valdeltagande, enligt universitetslektor Marco Nilsson. I klippet hör du varför.

På söndag är det den stora dagen för kyrkovalet, då medlemmar i Svenska kyrkan ska rösta fram styret i det lokala kyrkofullmäktige, det regionala stiftsfullmäktige och det nationella kyrkomötet.

Kan närma sig 30 procent

När fler partier på högerkanten ställer upp i valet leder det troligtvis till högre valdeltagande, det syntes redan i förra valet där deltagandet ökade från 12 procent till 19 procent. I år kommer det troligen bli högre än 20 procent och kanske till och med upp mot 30 procent, tror Marco Nilsson som är universitetslektor i statsvetenskap på Jönköping university.

– Det låter bra för demokratin, men om det beror på ökad polarisering så är det inte nödvändigtvis så bra. Kyrkan bygger ju på en idé om gemenskap och inte polarisering, säger han.

Se mer från Marco Nilsson i klippet ovan.