We study whether business incubator management collaboration with R&D milieus affects incubated entrepreneurs to also collaborate with R&D milieus in different regional contexts. Empirically, we analyse 281 Norwegian entrepreneurs in 32 different business incubators. Incubator collaboration with R&D milieus increases entrepreneur collaboration with R&D milieus in sparsely but not densely populated regions. Also, education level increases collaboration with R&D milieus (plus investor milieus and international customers). Entrepreneur collaboration with R&D milieus is positively associated with market orientation and perceptual performance but tends to delay enterprise development.

Responding constructively ‘in-the moment’ to student offers is described as a critical, and yet difficult, aspect of skilful and responsive teaching. South African evidence points to limited evaluation of student offers in schools serving poor communities. In this paper, we present and discuss an ‘elaboration’ framework emerging from a grounded analysis of data drawn from video recordings of 18 mathematics lessons prepared and conducted by four in-service primary school teachers in South Africa. This analysis led to a categorization of the situations in which teacher responses to student offers occurred, and the nature and range of these responses. Three response situations are identified within the framework: breakdown, sophistication, and individuation/collectivization, with a range of response (and non-response) categories in each situation. Literature on responsive feedback is drawn in to explore hierarchies and relationships between the emergent categories within situations of elaboration. The elaboration framework provides a tool for lesson observation, and a model for thinking about developments in responsive teaching.

This study is based on a qualitative content analysis that problematizes views on controversial issues in teaching. The purpose of this study is to analyze the pedagogical strategies proposed by research in the teaching of controversial issues. The qualitative method gives me the opportunity to describe and examine the content of the text. This study is based on eight scientific articles and the information on these articles are not meant to be generalize controversial issues in teaching, since the articles do not represent all researchers' opinions on which strategies are most suitable in a classroom. This study problematizes the articles in relation to terms of prejudice, multiculturalism and diversity. These terms will help to explain why controversial issues occur and why it is important to have an open and inclusive environment in the classroom. The result shows that some teachers, in the research in question, discuss controversial issues from an ethnocentric perspective and conflicts are explained by ethnic diversity. The result also shows that some teachers embrace different strategies to meet the controversial questions that occurs in the classroom. One strategy that the articles highlight is the teacher’s willingness to raise different perspectives for nuancing the image of Islam and Judaism. Another strategy that the articles highlight is to tone down the conflict perspective by highlighting similarities between the Abrahamic religions. Furthermore, the results show that there is a controversial perception among the students in the research that Muslims are portrayed as terrorists, religious fanatics in the media. For this reason, students need to be taught controversial issues to balance the one-sided picture of religions that the media provides, where the teachers uphold an intersectional perspective in their teaching.

Syftet med studien är att få en uppfattning om hur medvetna förskollärare är om deras eget arbete med värdegrunden inom arbetslaget och om de ser en inverkan på barngruppen. Följande frågeställningar behandlas i studien: Hur beskriver förskollärarna samsynen på värdegrundsarbetet i arbetslaget? Samt hur beskriver förskollärarna att arbetslagets värdegrundsarbete återspeglar sig i barngruppen?  

Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och genomfördes med kvalitativa intervjuer tillsammans med sex yrkesverksamma förskollärare. Empirin har analyserats med tematisk analys utifrån följande tre teman: värdegrund och samsyn, värdegrund i arbetslaget samt återspegling i barngruppen.

Resultatet visar att genom diskussioner och revideringar bildar förskollärarna en medvetenhet om deras arbete med samsynen och värdegrunden. Likaså den inverkan arbetslaget kan ha på barngruppen som gestaltas när barnen imiterar förskollärarnas handlingar och beteenden. Resultatet visar även att förskollärarna har svårigheter med att förklara deras eget arbete med värdegrundsfrågorna inom arbetslaget.

This qualitative interview study investigates how students in general reading and writing difficulties can be supported within the framework for regular classroom instruction, by summarizing collected data from semi-constructed interviews. The interviews were conducted with five teachers currently working in year 1 – 3 at five different Swedish primary schools. The data has been transcribed and analysed in order for the study’s result to exemplify tools for supporting students in general reading and writing difficulties. The study’s results present four tools in the form of a didactic tool box for the pedagogical practice, which teachers can use when supporting students in general reading and writing difficulties in their classrooms. One of the most prominent tools is a structured variation to the different teaching methods and instructional activities teachers offer to their students. A second tool is for teachers to enhance the student’s strengths and through appraisal promote a strong belief in the student’s own abilities. Thirdly, an effective tool is collecting the student’s texts in a folder to document the development of the student’s reading and writing abilities. The fourth tool identified is the provision of accessible texts as students with general reading and writing difficulties need the teacher’s support to help them approach the text’s content and its’ structure. The study concludes that in order to build students who are able and motivated, teachers need to constantly offer activities at the right level. In school, every student must be given the opportunity to dare failure and be strongly encourage to try again in order to achieve academic success.

Syftet med studien är att undersöka hur behöriga förskollärare beskriver att deras förskollärarkompetenser används i mötet med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska. Syftets frågeställningar berör hur förskollärare beskriver sina yrkeskompetenser i relation till samverkan med vårdnadshavare samt vilka yrkeskompetenser som anses vara betydelsefulla i mötet med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska. I studien har en kvalitativ metod och tre fokusgruppsamtal använts. Sammanlagt har sju legitimerade förskollärare från två mångkulturella förskolor intervjuats. Ett interkulturellt perspektiv har genomsyrat studien och med hjälp av en tematisk analys har tre teman analyserats fram. Studiens resultat synliggör kommunikativ, social, omsorgs, ämnesdidaktisk och interkulturell kompetens som nödvändiga för samverkan. Förskollärarna i studien beskriver att kompetenserna används genom att förskollärarna är tydliga i sin kommunikation, tillmötesgående, öppensinnade och förstående. Med hjälp av sina förskollärarkompetenser synliggör förskollärarna förskolans uppdrag för vårdnadshavare samtidigt som det bidrar till att skapa dialog och tillitsfulla relationer. Dessutom beskrivs kompetenser som en naturlig del av yrkesprofessionen vilka är viktiga att synliggöra för att höja förskolläraryrkets status. Studiens resultat kan bidra till förståelse för förskollärares komplexa uppdrag och vilka förutsättningar som kan behövas i samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska.

Studiens ämne är språkutveckling med fokus på barn med annat modersmål. Där syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja språkutvecklingen hos de barn som har svenska som andraspråk. Studiens forskningsfrågor är: hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns språkutveckling? vilka metoder kan användas för att främja svenska som andraspråk enligt förskollärarna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. För att besvara syftet och frågeställningarna har sex förskollärare intervjuats med hjälp av kvalitativa metoder.   Resultatet visar att förskollärarna arbetar aktivt för att främja barn med ett annat modersmål, där olika arbetssätt och metoder framkom. Arbetssätten var främst TAKK och bildstöd. Polyglutt är ett annat verktyg som nämns av flera förskollärare, som används för att främja både modersmålet, samt andraspråket. I resultatet framkommer att förskollärarna uppmanar vårdnadshavare att tala modersmålet med barnen för att deras språkutveckling ska föras framåt, då modersmålet är en viktig tillgång i förskolans verksamhet. Modersmålet är en bidragande faktor vid inlärningen av ett andraspråk där ingen förskollärare anser inlärningen som negativ. Vikten av att vårdnadshavarna visar intresse och nyfikenhet i arbetet framkommer tydligt i både litteratur och i intervjuerna. 

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare kan samverka med vårdnadshavare för att främja barns språkutveckling genom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Frågeställningarna som besvarats i studien är: Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att utveckla samverkan med vårdnadshavare? På vilka sätt beskriver förskollärarna att de stöttar barn i språkutveckling genom samverkan? För att besvara frågeställningarna har kvalitativ metod tillämpats och åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare med särskilt ansvar för språkutveckling. Empirin har bearbetats genom tematisk analys med hjälp av de sociokulturella begreppen interaktion och stöttning. Resultaten visar att relationsskapande är en nyckel för att lyckas i kommunikationen med vårdnadshavare. Genom att vara aktiv i relationsskapandet ökar förskollärares möjligheter att nå ut med information om förskolans arbetssätt, syften och mål, där språkutvecklingen och språkundervisning är en del. Genom ett nyfiket förhållningssätt kan samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare fördjupas och vårdnadshavares möjligheter att stötta sitt barns språkutveckling kan öka. Enligt förskollärarna innebär kontakten med vårdnadshavare en balansgång mellan att sprida kunskap om vårdnadshavarnas betydelse för sina barns språkutveckling och att inte lägga för mycket press på vårdnadshavare. Därför blir relationsskapande och strävan att inspirera och väcka språkglädje användbara verktyg för förskolläraren.

This presentation aims to broaden research of children’s culture and sustainability by treating the visual arts in an educational environment, namely Sofia Sundberg's play sculptures at a Swedish preschool. Place for life and place to grow are the project’s governing principles, to be inaugurated in February 2023. The sculptures are designed to become bearers of life by promoting biological diversity. The sculptures differ therefore from traditional play sculptures that since modernism are experience-based (Druker 2008). For one sculpture, the artist also creates a book dedicated to story time.

During the presentation, the artist relates the idea, the artworks, preparations, inauguration and collaboration with the municipality and school. Anette Almgren White contributes with a theoretical anchoring in ecocriticism, intermediality and children's perspective by exploring approaches to the environment, sustainability and collaboration between man, animal, and nature the sculptures encourage. Useful concepts in this context are ecoliteracy and cross-species solidarity to understand the interdependent relations. (Almgren White 2020).

The perspective includes, in addition to the visual arts works, the collaboration between sculpture and book in relation to sustainability in materials, the importance of place, young children's meaning-making and the preschool's pedagogical mission (Skaret 2014, Hvit Lindstrand 2015, Lpfö18 (Skolverket). 

Studiens syfte är att undersöka barns beskrivningar av vad en god förskola kan vara genom att lyssna till hur barn berättar om sina tankar och åsikter om en god förskola. För att besvara frågeställningen används en kvalitativ metod, där 12 barn från två olika förskolor medverkar i semistrukturerade gruppintervjuer. En tematisk analys används i databearbetningen och tar sin teoretiska utgångspunkt ur barndomssociologin. Resultatet visar på fyra teman av vad barnen uttrycker som viktigt för en god förskola; Lek, Kompisar, Omtanke och Vuxna i förskolan. I resultatet framkommer det att kärnan av en god förskola är att det måste finnas god tillgång till lek. Enligt barnen innebär det i sin tur att det finns goda relationer med kompisar, ett rikligt utbud av material och en stor mängd uppsättning av leksaker. Barnen vittnar även om att det måste finnas en struktur, som vuxna i förskolan ansvarar för, vilket behövs för att lek och relationer byggda på samspel och omtanke ska kunna bli till och utvecklas. Centrala begrepp för studien har varit barns perspektiv, barns rättigheter, god förskola och förskola av hög kvalitet. 

Så bygger vi förtroendefulla relationer för ett professionellt samarbete

Hur vi bemöter vårdnadshavare har betydelse för barns trivsel, utveckling och lärande. Men det kan krävas både kreativitet, mod och flexibilitet för att utveckla förtroendefulla relationer med alla vårdnadshavare.

Den här boken betonar värdet av ett respektfullt förhållningssätt och författarna delar med sig av både egna och andras erfarenheter av att samarbeta med vårdnadshavare. Du får kunskap om samtalets betydelse, om fungerande förhållningssätt när kultur- och språkbakgrund skiljer sig åt och om hur projekterande arbetssätt kan relateras till vårdnadshavare.

The purpose of the article is to contribute with knowledge of pedagogical documentation with a particular focus on the importance of documentation from a democracy perspective. While there are many studies of pedagogical documentation, few studies explicit examine this practice from the perspective of children and guardians. Analyses, based on focus group data of children ́s and guardian ́s conversations from memories of the children ́s time spent in preschool in relation to educational documentation work, are presented. Pedagogical documentation practice is shown to contribute to the creation of a community of practice at the preschool, which in turn enabled democratic education.

The study aims to develop knowledge concerning how children and parents reflect on and make meaning of pedagogical documentation gathered in Reggio-inspired preschool projects. From a pedagogical documentation perspective, children are understood to be knowledge creators, it is therefore important to make children's voices visible (Dahlberg, Moss & Pence, 2001) However,questions have been raised about (a) if and how children are given opportunities to participate in the production of pedagogical documentation (Lenz Taguchi, 2012, Lindgren, 2012), and (b) the ethics of representing children in the documentation (Lindgren2016). Our theoretical framework is based on Biesta's (2006) concept of the rational community and the community-without-community. The study data was gathered through focus groups with eight children and their parents. The children and parents were askedto review samples of pedagogical documentation from the child's time in preschool. The documentation was also used as stimulus material during the interview. Finally, the parents were also asked to discuss with their children their memories regarding how it felt to be documented. Interview transcripts were subjected to narrative analyses. Informed consent was obtained from all study participants. Three themes emerged concerning the experience of working with and being a part of the practice of pedagogical documentation: a sense of context, the sense of participation and the sense of a way to explore life. Our analysis highlights that the children had opportunities to participate in the practice of documentation in a project and therefore their voices were supported in "breaking into the world"

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur inomhusmiljöns utformning bidrar till att skapa meningsfulla aktiviteter i förskolan. Mer specifikt syftar studien till att studera förskollärares beskrivningar av inomhusmiljöns utformning. Frågeställningarna som valts ut för att besvara syftet är: Vilka pedagogiska faktorer beskriver förskollärarna påverkar utformningen av inomhusmiljön? Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att skapa meningsfulla aktiviteter i inomhusmiljön?

Studien grundar sig i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts vid datainsamlingen. Fem förskollärare har intervjuats om inomhusmiljöns utformning. Analysen av det empiriska materialet skedde utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att olika faktorer påverkar utformningen av inomhusmiljön. Barnens intresse samt möjligheter till utveckling och lärande är de faktorer som påverkar mest. En varierande miljö i form av material och aktiviteter samt materialets tillgänglighet visade sig påverkar utformningen. Resultatet belyser att ett arbetssätt som förskollärarna använder sig av för att stödja dem i deras lärande är att vara närvarande med barnen i inomhusmiljön.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper kring hur förskollärare beskriver bedömning i dokumentationsarbetet i förskolan. För att exemplifiera detta valdes att fokusera på dokumentation inför ett utvecklingssamtal. Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare har genomförts, för att bilda kunskap om förskollärares beskrivningar. Forskningsfrågan som studien utgått från är hur förskollärare talar om sitt uppdrag att dokumentera barns lärande och utveckling inför utvecklingssamtalet. Förskollärares tal och beskrivningar om begreppen bedömning och dokumentation har studerats och studien har inspirerats av det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studiens empiri har bearbetats genom en innehållsanalys. 

Resultatet visar att bedömningar av barns enskilda prestationer sker i förskolan, trots medvetenheten kring att sådana bedömningar inte ska utföras. I talet om bedömning ses begreppet som svårtolkat av förskollärarna. Vidare visar resultatet att förskollärare använder färdigställda mallar i dokumentationsarbetet och talar om att barnen synliggörs på olika sätt genom dessa. Dessutom visar resultatet att förskollärare bedömer barnen utifrån ålderstypiska normer, samtidigt som förskollärare talar om att det är verksamheten som ska bedömas.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetslag i förskolan arbetar med demokrati och vad

begreppet innebär utifrån deras vardagliga arbete med barnen. Frågeställningarna handlar

om hur arbetslagen arbetar med demokrati i förskoleverksamheten och vad begreppet

innebär för dem i det vardagliga arbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är

Robert A. Dahls (1989) teori som handlar om att demokrati kan ses utifrån två aspekter, som

beslutsform och livsform. För att svara på syftet och frågeställningarna utförde vi en

flerfallsstudie, där fallen bestod av tre arbetslag på samma förskoleområde. Under tre dagar

förde arbetslagen loggböcker över sitt demokratiarbete och vi genomförde även

semistrukturerade gruppintervjuer med respektive arbetslag. Resultatet visar att demokratin

synliggörs på många olika sätt i förskolans praktik. Arbetslagen lyfter samtalande som en

betydande del i deras demokratiarbete. Genom samtalande möjliggörs att varje barn får

uttrycka sin röst och känna sig lyssnad till. Demokratin tas även till uttryck genom

beslutsfattande där barnen får vara med och fatta beslut som påverkar sin vardag på

förskolan. Resultatet visar vidare att arbetslagens förhållningssätt blir en förutsättning för

demokratins innebörd i deras praktik. Det är därmed viktigt att arbetslagen för en ständig

diskussion om demokratins innebörd, för att det ska bli synligt i praktiken.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker att de möjliggör för de yngsta barnen i förskolan att få inflytande i planerad undervisning. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Hur möjliggör förskollärare för de yngsta barnen i förskolan att få inflytande i planerad undervisning? Vilka utmaningar beskriver förskollärare att det finns med att möjliggöra de yngsta barnens inflytande i förskolans planerade undervisning? Studien utgår ifrån en kvalitativ metodansats och har genomförts med semistrukturerade parintervjuer med förskollärare. Studien utgår ifrån en utvecklingspedagogisk teori och den insamlade empirin har analyserats och bearbetats tematiskt.

Tidigare forskning visar att det finns utmaningar med att ge de yngsta barnen i förskolan inflytande i planerad undervisning. Förskollärares förmåga att tolka de yngsta barnens uttrycksätt, tillvarata barns intressen och att vara flexibel i planering har visat sig vara faktorer som påverkar de yngsta barnens inflytande. Resultatet i vår studie visar att förskollärare både har möjliggjort och antytt att det funnits utmaningar med att möjliggöra de yngsta barnens inflytande i planerad undervisning. Förskollärares dokumentation, reflektion och planering har varit centrala arbetsmetoder för detta möjliggörande. Närvaro, lyssnande och tolkande har varit andra avgörande aspekter som möjliggjort de yngsta barnens inflytande i planerad undervisning. Däremot har det visat sig att tidsaspekter, personalbortfall, färdigställda undervisningsmodeller och ännu inte utvecklat verbalt språk har varit faktorer som utmanat förskollärarna i sitt arbete med att möjliggöra de yngsta barnens inflytande i planerad undervisning.

Syftet med studien är att utifrån läroplansuppdraget bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av adekvat digital kompetens hos förskolans yngsta barn samt hur förskollärare arbetar med utveckling av adekvat digital kompetens på yngrebarnsavdelning. Frågeställningarna som besvarats är: Hur beskriver förskollärare adekvat digital kompetens hos barn på en yngrebarnsavdelning utifrån läroplanuppdraget? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med utveckling av adekvat digital kompetens hos barn på en yngrebarnsavdelning utifrån läroplansuppdraget? Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och empirin har bearbetats genom tematisk analys.

Resultatet visar att förskollärarna menar att förskolans läroplan (Skolverket, 2018) både styr och stöttar arbete med digitala verktyg. Didaktiska frågor och fortbildning ges avgörande betydelse för arbetet med utveckling av digital kompetens bland förskolans yngsta barn. Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt påverkar tillgänglighet och undervisning i användande av digitala verktyg. Resultatet visar vad adekvat digital kompetens kan vara på en yngrebarnsavdelning i förskola 2023 och att barn på yngrebarnsavdelning visar digital kompetens genom görande, erfarenheter och mod.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärarna beskriver arbetet att inkludera barn med behov av särskilt stöd i undervisningen. Studien utgick ifrån en kvalitativ metod med standardiserade intervjuer med åtta verksamma förskollärare från olika förskolor inom två kommuner. De frågeställningar som skulle undersökas var hur förskollärna beskriver sitt arbete med att inkludera barn med behov av särskilt stöd i förskolans undervisning samt vilket stöd förskollärarna anser att de får från rektor och specialpedagog. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin då den handlar om hur samspelet tillsammans med andra individer möjliggör lärande och utveckling. I studien kopplas samspel ihop med inkluderingsarbetet. Det görs även en anknytning till Reggio Emilia filosofin då en del av studiens förskollärare arbetar utifrån filosofin. Resultatet visar på att samtliga av förskollärarna är eniga om att dela upp barnen i mindre grupper gynnar inkluderingsarbetet med barn i behov av särskilt stöd. För att alla barn ska ges möjlighet att bli inkluderade behöver förskollärarna veta hur arbetet bör utformas. Resultatet visar även på att rektorerna ska ansvara för att tillgodose förskolorna med resurser för de barn eller barngrupper som är i behov av extra stöd, det visar dock på att en del kommuner brister i detta utifrån intervjuerna. 

The research presented in this paper explores how preschool teachers in Sweden negotiate tensions stemming from perceived cultural dilemmas among themselves, the children they work with, and the children´s parents or guardians. The aim in characterising this process of negotiation is to expand knowledge about how to adapt pedagogically to the increasing diversity of the preschool sector in Sweden. The study is based on focus group interviews with preschool teachers who work in schools where nearly 70% of the children are newly arrived immigrants or have parents or guardians who were born in a country other than Sweden. The interview data were subjected to a thematic analysis. Three themes emerged: Circumventing conflicts by keeping preschool peaceful; Culture as a barrier and opportunity for dealing with dilemmas; and engaging with conflicts as a means of developing the preschool profession. The themes are discussed in relation to Gert Biesta’s concepts of the rational community and the community of those who have nothing in common.

Research aims: This study aims to contribute knowledge about how preschool teachers engage with tensions stemming from cultural value differences among teachers, caregivers, and children.

Relationship to previous research works: Motivating this work is current socio-cultural circumstances in Sweden in which preschool teachers are negotiating divergent curricular demands that simultaneously promote cultural diversity and a common tradition. Consequently, teachers are experiencing an increased burden to address societal expectations concerning cultural diversity without appropriate communicative and conceptual tools (Björk Willén et. al, 2013; Lunneblad, 2006).

Theoretical and conceptual framework: We draw on Biesta’s (2006) – via Lingis (1994) - conception of the rational community (RC) and the community-without-community (CwC) as an interpretive framework.

Paradigm, methodology and methods: Project data was gathered through a series of focus group interviews with teachers in two preschools in Sweden, using stimulus materials designed to elicit discussion about value conflicts and cultural diversity.

Ethical Considerations: Informed consent was obtained from all study participants.

Main finding or discussion: Teacher engagement with questions of culture and values were organized around discussions of actual and imagined disagreements between teachers and caregivers about activities with preschool children. Analysis through the lens of RC and CwC revealed that teachers on the one hand, reinforced societal values and avoided conflict through invocation of the language of the rational community; on the other hand, from a CWC perspective, they developed insights about the value of conflict as means of gaining insight into the perspectives and cultures of the caregivers, as well as about their professional development.

Implications, practice or policy: Project findings have implications for the development of pedagogical and policy tools related intercultural processes in preschool education practice and research.

Ur förordet: Denna rapport handlar om en verksamhetsförlagd kurs (VFU) som ingår i en uppdragsutbildning i Göteborgs stad, där yrkesverksamma barnskötare läser till förskollärare. Under våra VFU-besök fick vi ta del av spännande reflektioner och intressanta berättelser som berörde oss på många sätt. Efter att ha tagit del av deltagarnas reflektioner kring ovanstående verksamhetsförlagda kurs kom rapporten att handla om mer än bara en kurs, den handlade om en bildningsresa och om nya perspektiv.

Från inledningen: Vi har alla en berättelse, en historia över våra liv, med minnen och händelser. Det är berättelser som hänger intimt samman med andras berättelser. Vi berättar, men vi blir också berättade. Fokus för detta kapitel är en kurs vid namn Flerspråkighet och interkultulturalitet i förskolan om 7,5 högskolepoäng som ingår i Skolverkets fortbildningsinsats i det så kallade Förskolelyftet, numera benämnt som kommunförlagda förskolekurser.

Student teachers consider teacher training as an important part of teacher education. Despite this, students’ explicit descriptions of quality in mentoring have not been paid much attention in the Swedish context. This study aims to contribute with knowledge of student teachers’ expressions of quality in mentoring during the teacher training program. Two focus group interviews and seven individual interviews were conducted with student teachers specializing in teaching grades F–3 and 4–6, in teacher training schools that participated in the trial activities in Sweden. Their statements have been analysed based on the theory of social representations. The result shows that three social representations appear: Qualitative mentoring is characterized by a) student’s professional development, b) collegial cooperation, and c) trust. These social representations influence students’ expectations of mentoring and its design. Although the students want to be seen as colleagues, they expect mentors to decide when, where and how mentoring should be carried out, and to have a distinct feeling to use the right type of mentoring at the right time. The mixed professional roles, which is highlighted by the students but seem to be implicit, calls for different forms of mentoring strategies that need to be explicit for both the mentor and the student.

The cardinal and ordinal aspects of number have been widely written about as key constructs that need to be brought together in children’s understanding in order for them to appreciate the idea of numerosity. In this paper, we discuss similarities and differences in the ways in which understandings not only of ordinality, cardinality but also additive and multiplicative relations have been theorized. We examine how the connections between these can be considered through a focus on number line representations and children positioning and comparing numbers. The responses of a cohort of South African Grade 1 learners’ (6- and 7-year-olds) to a numerical magnitude estimation task and to a numerical comparison task are analysed and the findings compared to those in the international literature, some of which argue that children’s early, informal, understandings of cardinality and ordinality are underpinned by an intuitive logarithmic model relating number order and size. A main finding presented here is that the responses from learners in this study exhibited a better fit with an exponential model of the relationship between cardinality and ordinality. These findings raise questions about whether some of the findings in previous research are as universal as sometimes claimed.

From a sociocultural perspective that a teacher’s use of mediational means is central to student learning, this paper presents an analysis of six teachers and their mediating, across a two-three year time gap. Drawing on the Mediating Primary Mathematics framework – developed to examine the type and quality of mediational means – we propose two composite assessments of quality of mediation – extent and depth – that indicate the extent to which teaching addresses mathematical structure and generality. The findings reveal a range of differences in these two assessments for each of the six teachers, but that all six teachers were more coherent in their use of mediational means in the later lesson than in the earlier one. These findings have implications for other schooling systems and researchers seeking to improve the quality of mathematics instruction.

Background: Given the context of low attainment in primary mathematics in South Africa, improving learners’ understanding of multiplicative reasoning is important as it underpins much of later mathematics.

Aim: Within a broader research programme aiming to improve Foundation Phase (Grades 1–3, 7–9-year-olds) learners’ mathematical performance, the aim of the particular research reported on here was to improve learners’ understanding of and attainment in multiplicative reasoning when solving context-based problems.

Setting: The research was conducted in a suburban school serving a predominantly historically disadvantaged learner population, and involved teachers and learners from three classes in each of Grades 1–3.

Methods: A 4-week intervention piloted the use of context-based problems and array images to encourage learners to model (through pictures and diagrams) the problem situations, with the models produced used both to support problem solving and to support understanding of the multiplicative structures of the contexts.

Results: Cleaning the data to include those learners participating at all three data points – pre-, post-and delayed post-test – provided findings based on 233 matched learners. These findings show that, on average, Grade 1 learners had a mean score average increase of 22 percentage points between the pre-test and the delayed post-test, with Grades 2 and 3 having mean increases of 10 and 9 percentage points, respectively.

Conclusion: The findings of this study demonstrate that young learners can be helped to better understand and improve their attainment in multiplicative reasoning, and suggest the usefulness of trialling the intervention model more broadly across schools. 

Studiens syfte är att utifrån forskning undersöka hur lärare kan arbeta för att inkludera nyan- lända elever i samhällskunskapsundervisningen för årskurs 4–6. För att få svar på frågeställ- ningarna i studiens syfte har en litteraturöversikt av forskning genomförts. Relevant forskning har varit antologier och vetenskapliga artiklar. Likvärdigheten är bristande i den svenska skolan och många nyanlända elever är varken delaktiga eller inkluderade i skolans alla ämnen. Sam- hällskunskap är ett komplext ämne och för många lärare uppstår svårigheter i att bedriva under- visning. Lärare kan därför få svårt att avgränsa sig på grund av ämnets breda innehåll. Vidare väljer många lärare att antingen fokusera på kunskapsuppdraget eller fostransuppdraget, vilket blir problematiskt då båda har en betydelsefull roll. Människor rör sig över nationsgränser vilket påverkar samhället men även den svenska skolan. Resultatet i genomförd litteraturstudie har visat att det finns många faktorer som påverkar inkluderingen av nyanlända elever i samhälls- kunskapsundervisningen. De påverkande faktorerna är nyanlända elevers erfarenheter men även deras språk-och ämneskunskaper. Resultatet tar också upp vikten av ett holistiskt synsätt i undervisningen.

The paper presents the synthesis of a series of studies on support measures for pupils with additional languages in Sweden, with a particular focus on the consequences of language support measures for teaching and learning school mathematics. The analysis identifies several critical aspects in mathematics teaching when the pupils transition from one school system to another, and particularly when they do not yet have a shared language to communicate among each other or with their teachers. Three aspects with relevance to language support will be discussed and illustrated with examples from the studies: the notion of mathematics as a formal language; the notion of levels and absolute progression in mathematics; the notion that learning mathematics means understanding "concepts".

The tensions between tendencies to support and reject that can be observed in reception measures for newly-arrived students in Sweden are a consequence both of the general climate of hostility towards immigration in Europe, and features particular to Sweden. The paper summarises the historical background to the present situation, from the 1960s onwards, and points to some of the impacts for teachers and for civil society. The analysis will above all focus on three diverging but parallell trends and which overlap: dynamics of integration, dynamics of competition and social segregation; dynamics of 'securitisation'. These dynamics evolve within different conceptualisations of education, but also relate to social developments and conflicting visions for society as a whole.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur barn upplever inflytande och delaktighet i placering av material samt undersöka barns handlingsutrymme i relation till förskolans inomhusmiljö. Metoden som använts är gruppintervjuer med barn i åldrarna fem och sex år. Det utfördes fem gruppintervjuer med sammanlagt sjutton barn. Studiens syfte preciseras med frågeställningen: Hur beskriver förskolebarn i fem- sex årsåldern delaktighet och inflytande i placering av material? Det empiriska materialet har analyserats till fem teman utifrån två teoretiska begrepp, intersubjektivitet och agentskap. Dessa teman är: barnen tar beslut och pedagogerna genomför, representativ delaktighet, barns handlingsutrymme, detta har fröknarna bestämt och omedvetna och medvetna val.

Resultatet synliggör barns beskrivningar av delaktighet och inflytande i placering av material. Det framkom att barnen fattar ett beslut och pedagogerna tar tillvara på deras önskemål och förändrar i förskolans miljö. Barnen beskriver även att beslut fattas gemensamt i en mindre barngrupp tillsammans med en pedagog. Det framgår också i resultatet att barn får handlingsutrymme till att placera materialet självständigt. Pedagogerna tar de övergripande besluten i verksamheten och skapar ramar för barnen att förhålla sig till. Resultatet visar slutligen att omedvetna val tas utifrån praktiska ställningstaganden samt att barnen har en medveten tanke med sin handling i placering av material.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med att främja barns sociala tillhörighet genom att använda den verbala kommunikationen som redskap. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur tolkas barns befintliga språk och hur stöttas deras språkanvändning i samspel med andra, enligt förskollärarna? Hur beskriver förskollärarna sin förståelse av det verbala språkets betydelse för barns sociala tillhörighet? Studien baseras på en kvalitativ metod där tre samtalsintervjuer med sex förskollärare utfördes för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuernas ljudinspelning transkriberades och en tematisk analys har använts i bearbetningen av datamaterialet.

Studiens resultat visar att förskollärare behöver vara språkmedvetna och ha handlingskompetens som främjar barns sociala tillhörighet. Förskollärare behöver vara lyhörda, nyfikna och intresserade samt kunna tolka, stötta, reflektera och ställa frågor för att erbjuda barn varierande sätt att uttrycka sig på. Dessutom pekar informanternas beskrivningar på att det verbala språket har betydelse för barns sociala tillhörighet utifrån både kort- och långsiktiga perspektiv. Resultatet bekräftar vikten av att förskolans utbildning ska ansvara för att vara en kultur för alla barn. 

The development of database systems is moving more and more towards handling large quantities of data, also known as Big Data. New database systems have been developed both within NoSQL and the newer system architecture called NewSQL used to tackle the problems that arise with Big Data. NewSQL is becoming more popular due to its ability to handle the security behind data transactions and simultaneously offer scalability. This has led to database systems constantly being optimized. This report goes into detail on how the handling of datatypes affect how database systems are built based on their architecture and code base. 

An experiment was conducted on two NewSQL databases, VoltDB and CockroachDB. The purpose of the experiment was to find out how datatypes can be optimized based on time differences in datatypes and then present causes to those time differences. There were clear time differences which showed what datatypes were fastest. When analyzing the codebase and architecture it became clear that VoltDB handles datatypes when compiling while CockroachDB does so during execution.  Another potential reason is that the time differences have to do with their differences in architecture. 

This report has, with the available resources, started to build the foundation for a better standard in how datatypes can be implemented in code to increase the performances of database systems. More research is required due to time constraints that can strengthen and expand the results reached in this paper.

Syftet med studien är att bilda med kunskap om förskollärarnas upplevelser om utomhuspedagogik samt hur de beskriver sina erfarenheter om undervisning utomhus. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativ metod använts där sju semistrukturerade intervjuer genomförts för att skapa empiri till studiens resultat. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenologi och analysen av empiri har bearbetats utifrån begreppen: upplever och erfar. Begreppet livsvärldsperspektiv har varit ett begrepp som har följt med i studien, då förskollärarnas beskrivningar grundas i deras erfarenheter. 

Resultatet visar att upplevelserna om utomhuspedagogik skiljer sig åt mellan förskollärarna. Förskollärarna beskriver utomhuspedagogik som att bedriva undervisningen som bedrivs inomhus utomhus, att förskollärarna tänker om hur de kan utöva undervisning även utomhus. Vidare visar resultatet att förskollärarna upplever en del utmaningar med att bedriva undervisning utomhus, att de behöver stöd i hur undervisningen ska genomföras, medan det är förskollärare som säger att de handlar också om att testa sig fram. Slutligen visar resultatet att förskollärarna tycker att det är betydelsefullt att visas utomhus såväl för barn som för personalen på förskolan. 

The present study is an interview study with the aim of investigating how the interpretation of the interviewed pastors, from Pentecostal congregations, correlates to their biblical ideologyand biblical practice in relation to parts of the Bible which have to do with homosexuality. That is to say, how their expectations of the Bible, and the ways in which knowledge can be drawn from the texts therein, as well as the methods they use to reach their interpretation, impact their interpretation. The material consists of eight semi-structured interviews based on the method developed by Nyström (2021) which she has named bible-reading interviews and is analysed through the lens of James Bielo and Brian Malley’s theories of evangelical bible-readings. 

Previous research on the fields of biblical interpretations in a Swedish context, and of the interpretation process in relation to homosexuality in Sweden is lacking. This indicates a research gap that this study aims to fill. The result of this study shows that there is variety in how the pastors interpret the texts, as well as, what they focus on in their readings and that most differences can be traced back to a difference in biblical ideology. Their interpretations are shown to be heavily based on their understanding of how authority is attributed, both to the Bible as a whole, and between the different texts therein. Since the Bible contains contradicting statements, some texts are granted more authority by the pastors. How this authority is attributed has to do with the pastors understanding of the Bible and the ways in which they can draw knowledge from it.

The result of the study also goes to show that even within what, in a Swedish context, is a relatively conservative religious tradition, there are varying interpretations of what the Bible preaches on the subject of homosexuality. This highlights the importance of trying to stay clear of generalisations while teaching the subject Religion, as well as, focusing not only on what the different religious traditions preach but how they reach their interpretations

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och förskolechefer möjliggör stöttning kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet. Som metod användes kvalitativa intervjuer som utfördes med två förskollärare samt två förskolechefer på tre olika förskolor. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv som påvisar hur människor från olika kulturer interagerar. Resultatet visade att både förskollärare och förskolechefer var medvetna om hur det interkulturella perspektivet kunde tillämpas i förskolans verksamhet för att delvis synliggöra olikheter och likheter i barngruppen. Det fanns däremot en okunskap om hur förskollärare skulle arbeta för att stötta flerspråkiga barns modersmålsundervisning på bästa sätt. Förskolecheferna är däremot medvetna vid hur det flerspråkiga arbetet ska genomföras, men inte hur de ska fullfölja det i praktiken. Detta berodde exempelvis på utmaningar gällande brist på språkliga resurser i verksamheten, så som tolk. Social kompetens, kommunikativ kompetens och medborgerlig kompetens är viktiga begrepp som studien har utgått ifrån för att reflektera kring anpassningen av ett interkulturellt förhållningssätt.

Resultatet visar att ett positivt samt socialt samspel i arbetslaget, barngruppen och med vårdnadshavare delvis gynnar miljön på förskolan, men också hur barn väljer att bemöta varandra och ta del av ny kunskap. Respondenterna är även medvetna om att deras förhållningssätt speglar de flerspråkiga barnens modersmålsundervisning, och därför försöker de vara goda förebilder samt anpassa modersmålsundervisningen till varje enskilt barn.

Vi fann att förskolecheferna erbjöd förskollärarna utbildning inom flerspråkighet. Förskollärare fann ett gemensamt kommunikativt plan med vårdnadshavarna och förskollärarna valde att kommunicera med barnen med hjälp av multimodala verktyg. Hinder i arbetet kunde vara samarbetet med vårdnadshavarna och okunskap inom området samt kommunikationssvårigheter. Kollegialt samarbete där flerspråkig personal samverkar med enspråkig personal var också en lösning för det flerspråkiga arbetet om det inte fanns tillgång till tolk eller modersmålspedagog. 

Background: Self-efficacy predicts school achievement. Participation is important for life outcomes. Functioning affects to what degree you can participate in everyday life situations. Participation-related constructs such as self-efficacy and functioning work both as a means of participation and as an end outcome. Learning takes place in this interrelationship. How relationships between participation and these constructs vary, depending on whether impacted by disability or not, how they develop over time and outcomes of these processes need to be explored.

Method: In this three-year longitudinal study developmental processes of student self-efficacy (PE specific and general), aptitude to participate and functioning were explored. The context is school-based Physical Education (PE) in mainstream inclusive secondary school in Sweden. Data was collected from student and teacher questionnaires and observations of PE lessons. Students self-rated their perceived self-efficacy, aptitude to participate and functioning in school years seven and nine. Teachers self-rated their teaching skills. Student engagement, teaching behaviors, interactions and activities in Swedish school-based PE were observed in year eight. Relationships between the constructs and how they develop over time were studied in a total sample of 450 students (aged 12,5-15,5). Specifically focusing on three student groups, students with diagnosed disabilities (n=30), students with low grades in PE (n=36), and students with high grades (n=53) in PE.

Results: Adapted instruments to measure self-efficacy (PE specific and general), aptitude to participate in PE, and functional skills (physical and socio-cognitive were developed and validated. PE specific self-efficacy is closely related to the aptitude to participate and has effects on student engagement and general self-efficacy. Over time PE specific self-efficacy increase in adolescents, but students with disabilities initially responded negatively if their PE teachers rated their teaching skills high. They were also more sensitive to the social environment, which was associated with PE grades over time. During this time the relationship between perceived physical functional skills and PE specific self-efficacy accelerated for students with disabilities. They were observed to be equally highly engaged in PE lessons as their peers. However, students with disabilities were observed to be closer to their teacher and tended to be less social and alone than their peers. Observed teaching skills as measured by level of alignment with syllabus, and affective tone when giving instructions showed differences in complexity and efficiency. Students in the study sample were more engaged in high-level teaching and were more frequently in communicative proximity to their teacher. In conditions of high-level teaching, teachers gave more instructions and used more materials for teaching purposes. Lessons were more often structured into whole group activities and lessons were more focused.

Conclusion: PE specific self-efficacy measures students’ perceived knowledge and skills in PE and is related to students’ aptitude to participate, general self-efficacy and functioning. The overall findings imply that the developmental processes of perceived self-efficacy (PE specific and general), aptitude to participate and functioning differ between the student groups. PE specific self-efficacy and socio-cognitive functioning improve over time in all groups. Stronger associations of PE specific self-efficacy with aptitude to participate and functional skills, and weaker with general self-efficacy were found in students with disabilities compared to their typically functioning peers. Individual factors are vital to learning, but students with disabilities seem to be more sensitive to environmental factors than their peers. The aptitude to participate declines in students with disabilities, probably due to their experience of having physical restrictions. However, while participating in PE, they were similarly relatively highly engaged as their typically functioning peers. Instructions in PE indicate differences in complexity and efficiency of PE teaching. More complex lesson content requires more  instructions and more purposeful materials. Time was used more efficiently in high-level teaching conditions. Lessons were more focused and had more flow, leaving students with less time to socialize. Space was also used more efficiently, and teachers were closer to their students. Indicating that more individual support, feed-back and feedforward was provided. Students with disabilities were more frequently close to their teacher than their typically functioning peers. The use of more whole group formats indicate that teaching is more differentiated in high-level teaching. When activating students physically, teachers may choose simpler self-sustaining activities, i.e. sports games. Small group formats may be used for individual development of motor skills or drills.

Biesta (2006) argues that within the past two decades there has been a rise in the concept of “learning” and a decline in the concept of “education”. He calls this the “learnification” of education: “the translation of all there is to say about education in terms of learning and learners” (Biesta, 2009, p. 5). He argues that this is problematic in part because learning is basically an individual concept referring to what people as individuals do, versus education, which implies a relationship.

The field of early childhood education and care is uniquely situated to respond to “learnification”. In this paper we challenge the view that teachers teach children in preschools, in an effort to replace it with the view that preschool children and their teachers are engaged in reciprocal learning and development. We do so by analyzing that ways that teacher participation in a pedagogical practice consisting of adult-child joint play, called playworld (Lindqvist, 1995), can support the development of teachers’ relational competence.

Relational competence is “the skill of entering into and building relationships” (Aspelin, 2015, p. 35). Aspelin (2015) writes that “Questions about what teachers’ relational competence means, how it promotes students’ learning and how it can be developed in teacher education, further education of teachers and in pedagogical practices is largely unexplored.” In playworlds (Lindqvist, 1995) adults actively enter into the fantasy play of young children as a means of promoting the development and quality of life of both adults and children. Thus, in this paper we begin from a relational pedagogical perspective (Aspelin & Persson, 2011) where the concepts of co-existence and co-operation, in addition to “attitude to relationships” and “attitude in relationships” are foci. This conceptual framework is applied in the analysis of transcripts and field notes from a case study of three preschool teachers implementing the playworld pedagogy for the first time in their classroom.

This case study consists of observations from a two-year ethnographic research project that took place in three preschools, all of which followed a pedagogy of listening and exploratory learning approach originated from the municipal preschools of Reggio Emilia. The research project was originally designed to examine if and how the teachers in these three preschools adopted and adapted into their own practices the Vygotskian-inspired playworld play pedagogy. The research study data was

In Event: Putting the Teacher in the Picture: Perspectives From Early Childhood Education in Japan, Sweden, Finland, and Brooklyn

gathered through participant observation using a variety of documentation methods, e. g.: interview, field notes, audio recorded reflection- and planning meetings and teachers pedagogical documentation.

Findings include the following: Relational competence developed through the fostering of trust and authentic/honest communication, but this communication was often difficult for teachers, pushing them to challenge each other in ways that made them uncomfortable; Relational Competence developed through co-existence, in which “attitude in relationships” had a potential to emerge; “attitude in relationships” occur in playworlds, in which teachers encounter each other and the children in ways that go beyond the “rational” and encourage ethical steps in the development of subjectivity.

The COVID-19 pandemic has elicited a shift from campus classrooms to distance education in higher education worldwide, shaping not only students’ experiences, but also those of teachers, especially those who never have taught online. In addition, the pandemic created a meta-context that has positioned distance education as something different from previous efforts. This study aimed to investigate higher education teachers’ experiences during the transition from classroom to online teaching by using a collective auto-ethnography method based on 13 personal stories from Swedish faculty. For the abductive approach in the analysis, a framework that combines lifelong learning theory with the context collapse concept has been applied. The disjuncture that the pandemic has elicited created a situation in which teachers had to make sense of the fact that their previous experiences did not completely fit the new situation. Context collapse, a term used to describe encounters with many audiences in social media, has been introduced to highlight the clash between professional and private contexts in online educational platforms. Based on lifelong learning theories, we suggest that context collapse should be examined in terms of how it can help improve higher education, as it holds the potential to include the entire person – body and mind – in education.

Purpose

This paper aims to present a literature review of studies of mentorship programs in the manufacturing industry so as to lay a theoretical basis for learning at work.

Design/methodology/approach

A literature review with focus on mentorship programs in the manufacturing industry was used. A search for relevant peer-reviewed articles, in four databases, rendered 315 hits, but only one article dealt with mentorship programs in an industry similar to the manufacturing industry. Thus, it is concluded that there is a lack of research on this area. The selection criteria were broadened so as to include 16 articles on mentorship programs for learning at work.

Findings

Three dominant areas emerged from this review: definitions of mentorship, characteristics of a good mentor and mentorship program structures. The establishment of a mentorship program requires a clear purpose; contextual knowledge; and adaption to the profession, the organization and to individual needs. In addition to their findings, the authors discuss relationships in mentoring programs, what can be understood by “reading between the lines” and the ongoing digitalization of mentorship programs.

Originality/value

Mentorship has proven itself to be a superior way to learn on the job. This paper provides practical information about establishing mentorship programs in the manufacturing industry, with a particular focus on the moulding industry.

In this paper we direct attention to 5–6-year-olds’ learning of arithmetic skills through a thorough analysis of changes in the children’s ways of encountering and experiencing numbers. The foundation for our approach is phenomenographic, in that our object of analysis is differences in children’s ways of completing an arithmetic task, which are considered to be expressions of their ways of experiencing numbers and what is possible to do with numbers. A qualitative analysis of 103 children’s ways of encountering the task gives an outcome space of varying ways of experiencing numbers. This is further analyzed through the lens of variation theory of learning, explaining why differences occur and how observed changes over a prolonged period of time can shed light on how children learn the meaning of numbers, allowing them to solve arithmetic problems. The results show how observed changes are liberating new and powerful problem-solving strategies. Emanating from empirical research, the results of our study contribute to the theoretical understanding of young children’s learning of arithmetic skills, taking the starting point in the child’s lived experiences rather than cognitive processes. This approach to interpreting learning, we suggest, has pedagogical implications concerning what is fundamental to teach children for their further development in mathematics.

In this paper we describe the empirical and theoretical meaning behind how finger patterns are taught to facilitate the development of preschool children’s perception of the first ten natural numbers. An intervention programme, informed by Variation theory of learning, included 65 five-year-olds and teachers at seven preschool departments in Sweden. The programme aimed at developing teaching activities and artefacts to promote children discerning necessary aspects of the first ten numbers. The design of the programme is significant to describe and evaluate as basis for forthcoming analyses of the learning outcomes, as a pedagogical approach that stands in contrast to common preschool teaching practice in Sweden is adopted.