This study was carried out within a project to promote health and ecosystem services, ?the benefits people obtain from ecosystems?, in preschools in Sweden. The paper applies the concept ?affordance? to capture the functional meaning that children assign to different material aspects of their schoolyards before and after the installation of additional environmental features. The findings from walk-and-talks with 23 preschool children highlight what features children preferred in their yards and why. Few children showed spontaneous attention to the installed features, e.g. insect hotels. This might be more because children were not enough involved within the schoolyard development and experienced little guided exploration of environmental affordances, rather than a lack of interest per se. Given this, we suggest that development projects to upgrade schoolyards for improved ecosystem services should involve children in the design of the ecosystem services promoting features throughout the development work, and thereby, integrally, promote ecological literacy.

Student teachers consider teacher training as an important part of teacher education. Despite this, students’ explicit descriptions of quality in mentoring have not been paid much attention in the Swedish context. This study aims to contribute with knowledge of student teachers’ expressions of quality in mentoring during the teacher training program. Two focus group interviews and seven individual interviews were conducted with student teachers specializing in teaching grades F–3 and 4–6, in teacher training schools that participated in the trial activities in Sweden. Their statements have been analysed based on the theory of social representations. The result shows that three social representations appear: Qualitative mentoring is characterized by a) student’s professional development, b) collegial cooperation, and c) trust. These social representations influence students’ expectations of mentoring and its design. Although the students want to be seen as colleagues, they expect mentors to decide when, where and how mentoring should be carried out, and to have a distinct feeling to use the right type of mentoring at the right time. The mixed professional roles, which is highlighted by the students but seem to be implicit, calls for different forms of mentoring strategies that need to be explicit for both the mentor and the student.

Ingress: Sedan länge har risken för förföljelse på grund av religion varit påtaglig för kristna asylsökande här i landet. Inte framförallt risken att förföljas i Sverige, om än den inte är obefintlig, utan risken att utvisas till ett land där ens trostillhörighet riskerar en trakasserier, hot, våld och i värsta fall död. Hur skall då svenska domstolar hantera påståenden om att en asylsökande är kristen och risken att denne förföljs vid resa till ursprungslandet? Särskilt tillspetsad blir frågan då någon konverterar under vistelsen i Sverige. Skall den svenska rättsordningen ta sådana konvertiter på allvar? Föreligger inte risken att den nya tron bara är en taktisk manöver för att förstärka ens asylskäl?

Current research on local siting conflicts are primarily about environmental threats. Following a boom during the two last decades of the 1900s, research on community opposition to the establishment of human services is a shrinking field with inadequate articulation and comparisons of various approaches. The aim of this research review is to critically scrutinize the first wave of research on local protests against human services and expose and contrast later approaches in order to lay the necessary groundwork for synthesis attempts. The first wave approach is characterized by its far-reaching generalization claims; all local protests against perceived social threats were seen as instances of Not In My Back Yard protests and as a function of general, hierarchically arranged attitudes toward client groups. By contrast, in later attempts to shed light upon neighbourhood protests, real life protests against the establishment of human services – not general attitudinal data – are focused upon. But the degree of contextualizing varies greatly within this more protest-centred research. The indirect approach is based on data that are collected in interviews with human service administrators and concern the extent and duration of neighbors’ protests, while in the direct approach the protests are studied as such, and especially issues having to do with the local protests’ ability to generate public support. In this article, the alternatives to the first wave of research on siting conflicts have been demonstrated for the first time and contrasted with each other. This is a necessary requirement and a first step for efforts to provide the syntheses that this research area so sorely needs.

Ingress: Anders Dybelius är lektor i historia med inriktning mot historiedidaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Såväl i sin forskning som i sin undervisning intresserar han sig särskilt för berättelsen och hur den kan förstärka lärandet. – Det jag gjorde väldigt tidigt i föreläsningssammanhang är att jag noterade att människor kom ihåg saker som jag hade sagt i samband med en berättelse, säger han.

Ingress: Firandet av helgonen går i den kristna traditionen tillbaka till den tidiga kyrkan. Helgon kom att bli namnet på de människor som levde ett mer hängivet kristet liv än andra och knöts ofta till de martyrer som hade dött för sin tro.

Inledning: När Timbros Caspian Rehbinder i förra veckan gick till storms mot John Kvarneros Politik efter Gud: återkomsten tog det hus i det nyliberala lägret. Auktoritär, moralistisk, fascistisk och förespråkande rättsstatens död – det fanns ingen hejd på invektiven bland det instrumentella förnuftets väktare. Hanif Bali knapprade i vanlig ordning något kvartstänkt om mullorna i Iran och teokrati, Isobel Hadley Kamptz tyckte att boken var det otäckaste hon läst och i söndagens DN skrev Karin Svanborg-Sjövall, i en ledare som med en eufemism kan beskrivas som svag, om det ”bakvända” med Kvarneros argument. På vilket sätt Kvarneros argumentation skulle vara bakvänd lämnas läsaren oinformerad om. Vad som är utmärkande för samtliga kommentatorer än så länge är att de symtomatiskt nog har skjutit in sig på de konkreta lagförändringar som Kvarnero presenterar i boken och vägrat, eller inte haft förmågan, att befatta sig med den filosofiska och teologiska bakgrund mot vilken argumentationen tar form.

Ingress: Under 2020 ifrågasattes och revs statyer. Vem får ge namn åt offentliga platser och vad gör vi med monument över personer som representerar historiska orättvisor? Historikern Radu Harald Dinu vid Jönköpings University har fördjupat sig i en känsloladdad debatt.

During the last decades, historical research on disability has been primarily conducted in Western Europe and North America. Consequently, disability history still focuses on Western attitudes towards disability. Perspectives on disabilities outside the West have recently broadened our understanding but remain scarce. Using the examples of the Soviet Union, Czechoslovakia and the GDR, this paper seeks to provide an overview of disability policies under communism. It addresses the question whether the communist ideology provides a common denominator for studying disability in Eastern Europe. Communist states in Eastern Europe were never a homogenous entity. Additionally, certain trajectories in disability policies reflect global trends that go beyond socialism. Nevertheless, there was a specific theme that lay at the core of the communist world view, namely the glorification of physical labour and working class heroes. Labour played a crucial role for disability policies since communist regimes strove for moulding productive workers and “useful” citizens. At the same time these policies resulted in a discrepancy between official proclamations and social reality of disabled persons. This paper argues that the function and appearance of disabled persons’ bodies, challenged the very core of the communist work ethic.

Ingress: Förintelsens minnesdag 27 januari överskuggas av ett nytt kulturkrig. Radu Harald Dinu, universitetslektor i historia vid JU, skriver om den infekterade minnespolitiska debatt som blåst upp under kriget mellan Israel och Hamas.

Ingress: Krönika av Radu Harald Dinu, universitetslektor i historia vid Jönköping University, om pandemin i ett historiskt perspektiv.

I föreliggande artikel undersöks munskydd, ansiktsmasker och skyddskläder ur ett kultur- och idéhistoriskt perspektiv. Artikeln för fram idén att munskyddet inte kan reduceras till sin materialitet eller till en medicinsk produkt som enbart syftar till att bilda en fysisk barriär mot smittsamma ämnen. Som artefakter har munskydd och skyddskläder varit sammanflätade med sin tid och speglar därmed hur sociala normer och idéer om samhällsordningen har förhandlats genom århundradena. Studien visar att munskyddet utgjorde en måttstock för den moderna statens auktoritet och en symbolisk referens till människors förhoppning att kunna kontrollera smittsamma sjukdomar. De exemplen som studeras är pestvågorna i Europa under 1600-talet, lungpesten i Manchuriet år 1910, spanska sjukan i Nordamerika och Japan, samt polio- och HIV-epidemierna under 1900-talet. Undersökningen baseras på en litteraturstudie av tryckta, historiska källor och nyare publikationer inom epidemiologi, medicinsk vetenskap, kultur- och idéhistoria.

Ingress: Vladimir Putin har den senaste tiden jämförts med flera 1900-talsdespoter, däribland Josef Stalin. Radu Harald Dinu, universitetslektor i historia på HLK i Jönköping, resonerar om huruvida jämförelsen håller.

Ingress: Nyttiggörande av forskning står högt i kurs idag. Men en drygt 80 år gammal text påminner oss om att kunskap är som mest värdefull när forskare inte bryr sig om dess nytta, skriver Radu Harald Dinu.

Krönika av Radu Harald Dinu, universitetslektor i historia vid Jönköping University, om konspirationsteorierna som följer i coronapandemins spår.

Ethics is the study of the normative dimensions of human relations and experiences. This chapter discusses such questions in relation to basic values in modern society. The normative foundations for the analysis are the values of human dignity, autonomy, freedom, equality, and solidarity, as well as the responsibilities of society toward its citizens, including freedom, security, and justice. The questions that are brought up touch on how implementing nutrigenetics and nutrigenomics in personalized nutrition services relates to these values.

Health and food are primary human needs. The choice of food can contribute to the support of health, but it can also come into conflict with health. Personalized nutrition may be seen as part of a wider trend toward early preventive actions to treat susceptibility to disease. If personalization of nutrition can contribute to eating habits that support health instead of threatening it, this will be beneficial for the individual, but it may also be good for society as a whole. As a consequence, pressure on societal expenses for health care may be reduced.

Personalized nutrition, as well as the wider concept of precision nutrition, have stimulated expectations and are often described as having great potential, but it has also been difficult to realize them. Studies indicate that there is widespread optimism among researchers engaged in nutrigenetics and nutrigenomics regarding at least its long-term benefits, whereas there are divergent viewpoints within the wider research community. In this situation, ethical concerns need to receive attention.