Förlagets sammanfattning:

Praktiknära forskning har som mål att förena den vetenskapliga kunskapsprocessen med praktiskt utvecklingsarbete. Den skolnära forskningen är ett exempel på en sådan process, där vetenskaplig kunskap möter lärares erfarenheter för att på så vis stärka måluppfyllelsen i skolan. Det kan handla om lärare som beforskar sin egen praktik, men begreppet hänvisar även till forskning som bedrivs i nära samverkan med skolpraktiken. Sådan forskning tar sin utgångspunkt i lärarens frågor och behov. Ett annat kännetecken är närheten till undervisningen och faktiska situationer i klassrummet där lärare och elever är aktiva.

Den här boken erbjuder en översikt av och handledning i olika skolnära forskningsmetoder. Exempel på metoder som tas upp är: Learning study, följeforskning, skuggning och medvandrare. Metoderna är beprövade i olika empiriska sammanhang och exempel ges både från skola, förskola och fritidshem

Skolnära forskningsmetoder vänder sig till studenter på olika lärarutbildningsprogram samt till verksamma lärare och skolledare inom skola, fritidshem och förskola. Även forskare bör finna boken relevant.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever uppfattar återkoppling från lärare. Frågeställningarna är följande:

· Vad uppfattar elever är positivt med återkoppling?

· Vad uppfattar elever är negativt med återkoppling?

För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en enkät med 430 elever i årskurs 8 och årskurs 9. I enkäten fanns en öppen fråga och svaren på denna utgör underlaget för analysen i vår studie.

Den metodiska ansats som används i studien är fenomenografisk då den försöker svara på frågan hur elever uppfattar återkoppling. Resultaten visar att elever beskriver att det positiva med återkoppling är att de får veta sitt nuläge, vad de behöver förbättra och utveckla, att den förenklar lärandet samt att den skapar trygghet och motivation. Det negativa uppger de är att den tar tid från lektionen, är för svår, skapar osäkerhet och press samt att återkopplingen ges vid fel tillfälle.

The European Community has a clear policy in favour of multilingualism and diversity. For instance, Figel (2006), responsible for Education, Training, Culture and Youth, has stressed that:

"Respect for diversity is a key element of creativity and innovation, and is central for solidarity and mutual understanding."

In the Commission’s consultation on multilingualism 57 different languages were included. Ten per cent of the respondents declared their mother tongue to be other than one of the 23 official languages of the EU (European Commission 2007, p. 6). With changing and volatile global conditions, this diversity steadily increases, posing practical problems in terms of how to organise multilingual and inclusive education. Also, despite formal policies at the European level, in practice native-like competence in the language of instruction is assumed to function as a basis to develop knowledge and competencies at school. While some localities may comprise a small number of languages, others are highly diverse, posing a particular challenge in terms of providing mother tongue support as well as for accommodating cultural diversity.

 The situation in European urban environments can today be compared to traditionally highly diverse countries, such as Bolivia. In Bolivia, where bilingual intercultural education has been practiced for many years, EIB programmes appeared successful in rural localities with relatively homogenous  populations, while they encountered less success among the mixed populations of urban conglomerations (Arrueta & Avery, 2012). High diversity thus poses a different type of educational challenge than environments that comprise a limited number of linguistic minorities.  Identifying promising approaches to inclusive intercultural forms of education that are well adapted to highly diverse communities is therefore an urgent issue.

In a recent literature review by Pihl (2012), it appeared that the role of the library in intercultural education has been very little researched to date. Libraries further occupy a priviliged position allowing them to bridge formal and informal learning contexts. Finally, they are not bound by the constraints of school curricula, and can therefore to a higher extent base their activities on the learner’s own interests and intrinsic motivation (Fink & Samuels, 2008), which also are important factors in developing creativity (Hennessey, 2004).

The present study investigates the practices of the school library network of a multiethnic neighbourhood in the outskirts of Lund, Sweden. The network was awarded for best librarians in 2009 and received the national prize as the best school library in 2011, motivated by the exemplary practices in integrating library and school activites. The library in question is an integrated network of school libraries and public library, working in very close collaboration with the local schools, special needs resource centres, activity centres and various NGOs. The study proposes to look closer at which aspects in the library’s practices may be particularly significant for its success.  

Method

The study is a case study based on semi-structured in-depth interviews conducted 2012 with librarians and staff at activity centres. Interviews focused on their short and long term aims, relationships with local residents and organisations, as well as striving to obtain a detailed description of both organisation and practices. Steering documents and locally formulated action plans were analysed. The analysis aims to capture how library practices and collaboration impacted the collective dynamics in the neighbourhood, rather than focusing correlations between isolated practices and individual library users. The present situation has also been interpreted against the background of how the neighbourhood and its institutions have evolved over the past decades. The neighbourhood has a very diverse population, and nineteen main languages are spoken, as well as a number of less common languages. Inhabitants include recent refugees, a large proportion of first and second generation immigrants, foreign students and university staff, as well as several Roma groups. Educational backgrounds are highly diverse, and social and cultural cohesion therefore pose an additional challenge. The lower secondary school in the neighbourhood has a cultural profile and works with an inquiry-based and collaborative approach inspired by Vygotskyian pedagogics. The pre-schools largely work with Freirian pedagogics.

Expected Outcomes

Preliminary results indicate a number of factors that contribute to successful practices. Multiple complementary approaches mutually support each other in developing creative competences: - The library actively supports mother tongue literacy irrespective of whether the language is large or small. - Multi-modal literacy is supported, as well as multiple forms of cultural expression. - Active participation is encouraged, learning to produce culture rather than only consume. - There is close collaboration between school library and activity centres for extra-curricular activities. - Librarians work both with specific individual interests and peer-group dynamics. - An exploring attitude is encouraged and initiatives are welcomed, rather than focusing on steering, evaluating or assessing academic achievement. - Multiple opportunities are provided to express ideas concretely in the local community – becoming visible and assuming an active role in the public space. The study hopes to describe practices and interaction with sufficient detail to be of use for professionals working with both school and public libraries, as well as administrators and decision-makers, particularly in the fields of educational planning and coordination at neighbourhood and local community levels. It additionally presents a contribution to research on intercultural education, with respect to strategies that support plurilingual literacy and develop creative competences in highly diverse environments.

References

Arrueta, J. A. & Avery, H. (2012) Education Reform in Bolivia: transitions towards which future?, Research in Comparative and International Education, 7(4), 419-433. Ball, J. (2011). Enhancing learning of children from diverse language backgrounds: mother tongue-based bilingual or multilingual education in the early years. Analytical review commissioned by the Unesco Education sector. Cheesman, E. & De Pry, R. (2010) A Critical review of culturally responsive literacy instruction. Journal of Praxis in Multicultural Education. 5 (1), 83-99. Cohen, L, Manion, L & Morrison, K. (2000). Research Methods in Education. London and New York: Routledge. European Commission (2007). Outcomes of the European Commission’s public consultation on multilingualism 14 September – 15 November 2007. Figel, J. (2006). Multilingualism: a key component of the European Union’s strategy. Speech given at Bridge Forum Dialogue, Luxemburg, June 15. Fink, R. & Samuels, S. J. (2008) Inspiring reading success: Interest and motivation in an age of high-stakes teaching. International Reading Association. Florida, R & Tinagli, I. (2004). Europe in the Creative Age. London : Demos. Garcia, O. & Fishman J.A. (2012). Power sharing and cultural autonomy: some sociolinguistic principles. International Journal of the Sociology of Language. 213, 143-147. Hennessey, B.A. (2004). The Social Psychology of Creativity: The Beginnings of a Multi-Cultural Perspective. In S. Lau (Ed.), Creativity: When East Meets West (pp. 201-226). Hong Kong: World Scientific Publishing. Parlement européen (2010) Résolution du Parlement européen du 18 mai 2010 sur les compétences clés dans un monde en mutation. Pihl, J. (2012) Can library use enhance intercultural education? Issues in Educational Research. 22, 1, 79-90. Street, B.V. (2001). The New Literacy Studies. In E. Cushman, E.R. Kintgen, B.M. Kroll, & M. Rose (Eds.), Literacy: A Critical Sourcebook. Boston: Bedford St Martin’s. Yin, R. K. (1984). Case study research: Design and methods. Newbury Park, CA: Sage.

The article presents results of a study made in the context of introducing bilingual instruction in Swedish and Arabic. Classroom interaction was videotaped in grades one to four at two urban schools. Based on the video material, an inventory was made of how Arabic was used by the bilingual teachers, and how it related to the corresponding Swedish content. Simplified language use, code-switching and relations between use of Arabic and Swedish were analysed with respect to potential impact on learning affordances. Results indicate that, despite the introduction of bilingual instruction, Swedish still appeared as the dominant school language. Subject matter was frequently introduced in Swedish and then translated into Arabic. Considering that the schoolchildren were bilingual, many of the translations became repetitive rather than explanatory. Arabic syntax in teacher presentations was simplified. Frequent code-switching within utterances further contributed to simplifying both syntax and content. In other instances, however, open questions and relating written forms to their own expressions developed the pupils’ skills in Arabic. Involving the pupils’ personal experience increased engagement and motivation.

The paper reports on teacher and pupil interviews from a case study of a primary school in a highly diverse Swedish urban neighbourhood. It discusses some of the consequences of dividing the school subject Swedish into two separate syllabi (Swedish and Swedish as a Second Language, respectively), both with respect to inclusion and language development opportunities. Implications for teacher training programmes are considered.

The study examines how primary school teachers teaching Swedish as a Second Language (SSL) and/or Swedish differentiate between these subjects. It looks at how they express their understanding of differences or similarities between aims, methods and teaching approaches, with respect to the needs of their pupils. Tensions and paradoxes are considered, between the ambition to provide equally valid instruction to all pupils, on the one hand, and the segregating mechanisms of distinct subject tracks, on the other. The discussion is placed in the wider theoretical framework of inclusive education (Persson, 2012), and intercultural school development (Lahdenperä, 1998, 2008), as well as drawing on research on Swedish language teaching for immigrants (Fridlund, 2011; Torpsten, 2008; Stroud, 2004).

In a European perspective, improving education provisions for students with a migrant background is a central concern, aiming to support integration and ensure social cohesion (OECD, 2010; Sirius Literature Review). Migrants are far from being a homogenous group, however. Immigrant communities comprise second or third generation immigrants as well as newly arrived families and refugees, with a very wide range of socio-economic backgrounds and educational needs.

Several European studies stress that language support is a strategic aspect which impacts migrants’ access to education and the effects of language proficiency on school performance are often underlined. Sweden has been mentioned as a positive example with respect to language support, for providing SSL classes (Sirius Literature Review). Other language-oriented support measures in Sweden include mother tongue instruction and study guidance in the mother tongue (OECD, 2009; Bunar, 2010).

SSL is taught to newly arrived immigrant students, but also offered as a school subject in mainstream school. The intention of placing newly arrived students in mainstream classes at a relatively early stage is to allow them to benefit from contact with native speakers of Swedish. At same time it is thought that Swedish classes adapted for second language learners will better support their language development.

In practice, there are numerous problems connected to SSL teaching in mainstream classes (Fridlund, 2011; Skolverket, 2008; Torpsten, 2008). Parents and students are reluctant to choose this option, since it is perceived to provide inferior teaching and is felt to not be equally valuable as a qualification. Officially, the two subjects are supposed to be equivalent, and there are only minimal differences the learning objectives and assessment criteria for exams.

Not just new arrivals, but all students with some form of migrant background and/or all ’multilingual’ students (speaking other home languages besides Swedish) are categorised as non-native speakers of Swedish. Consequently, such students are often directed to SSL. The final decision of whether a student takes Swedish or SSL rests with the school, not the parents.

Since December 2013, year 1-6 teachers teachers are required to have at least some qualification in Swedish or Swedish as a Second Language in order to teach SSL (www.andrasprak.su.se). Nevertheless, these requirements are minimal (half a term’s training for years 1-3 and one term for years 3-6) and hardly provide an adequate base, considering the challenges involved.

Libraries are critical learning spaces and may play a significant role in intercultural education initiatives, particularly in Sweden where the national curriculum ascribes central functions to libraries for learning activities. Unfortunately, the ways in which teachers and librarians may collaborate to leverage mutual resources is not fully understood. This article uses Pirjo Lahdenperä’s model of intercultural education development to consider the case of a small school library in a highly diverse urban neighbourhood. Although public libraries in Scandinavia can support intercultural educational values by addressing individual needs and complementing curriculum-based teaching, the development of new teaching practices requires additional guidance as well as institutional support.

Svensk vuxenutbildning har en anrik tradition och är internationellt erkänd. Det är också ett utbildningsområde som är i ständig förändring för att anpassa sig till samhällets behov. Förändringarna kan handla om konjunkturanpassningar och det har med tiden skett en ökad orientering gentemot arbetsmarknaden. På kommunnivå har denna förändring manifesterat sig i byte av ansvarig nämnd eller organisering i nya nämnder där vuxenutbildning och arbetsmarknad möts.

Det är kommunen som ansvarar för vuxenutbildningen men samtidigt finns det nationella regler som ska efterlevas. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är en sådan övergripande regel. Det är dock inte självklart vad som ska ingå i detta arbete och hur det ska bedrivas. Målbilden för vuxenutbildning har delvis olika betoning på nationell respektive kommunal nivå och denna spänning ska hanteras i verksamheten på skolnivå.

Den här studien ger en aktuell inblick i hur verksamhetschefer och rektorer, som representanter för huvudmannen, ser på kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet i sin verksamhet. Den kvalitativa studien återges i en empirinära beskrivning där olika aspekter av kvalitetsarbetet behandlas utifrån de intervjuades perspektiv. Ett framträdande drag är den heterogenitet som präglar vuxenutbildning. Förutom mål så finns en stor variation i termer av utbud, målgrupp, anordnare och det sätt på vilket kommunen har valt att organisera arbetet. Vi har i diskussionsavsnittet lyft fram följande aspekter som vi diskuterar mer utförligt eftersom de har bäring för en precisering av kvalitetsarbetet:

• Kvalitetsarbete i vuxenutbildningsverksamhet kan innebära att individerna tvingas växla mellan anpassning och motstånd. Anpassning handlar om att det finns många mål och styrdokument för vuxenutbildning och det är de professionellas uppdrag att utföra och följa dessa mål. Samtidigt uppstår situationer som ger en upplevelse av att kvalitetsarbete inte alltid handlar om kvalitet och då uppstår motstånd. Det kan till exempel ske om kvalitetsarbetet bedrivs utifrån alltför generella modeller och system vilket kan bli irrelevant och ibland även skadligt för utbildningen. Att undvika rapportering i ett statistiksystem som ger en missvisande bild kan vara ett uttryck för motstånd.
• Den centrala/nationella organiseringen av vuxenutbildning har en ”stuprörskaraktär” medan den verksamhetsnära organiseringen i kommunerna uppvisar nämnder där exempelvis arbetsmarknad och vuxenutbildning samsas. I mindre kommuner kan detta också innebära att utöver den formella vuxenutbildningen så har man ett bredare utbud som ska möta vuxnas behov av lärande och utbildning. I storstäderna kan ledningen för vuxenutbildning sitta i egna lokaler som inte behöver finnas i anslutning till utbildningen. I mindre städer kan vuxenutbildning arrangeras med ”allt under ett tak”. Det här påverkar också synen på kvalitetsarbetets roll och innehåll.
• Den offentliga marknaden har olika karaktär beroende på om den ligger i kommuner med hög befolkningstäthet (storstadsregionerna) eller i kommuner med lägre befolkningstäthet. Olika förutsättningar gör att konkurrens eller kollaboration kan vägleda organiseringen av vuxenutbildning. I storstadsregionernas kommuner går det att konstruera konkurrens inom vuxenutbildning men många små kommuner har liten eller ingen egen vuxenutbildning och måste samarbeta i nätverksliknande konstellationer för att uppfylla sitt uppdrag att erbjuda vuxenutbildning.
• Kvalitetsarbete, som en form av granskning, kan få både positiva och negativa effekter i verksamheten. Vi har kallat detta ”den onda” och ”den goda” granskningen. Den goda är helt enkelt när granskning får önskade positiva effekter och den onda är när granskning ger oväntade eller negativa effekter. En central del i kvalitetsarbete borde vara att ifrågasätta konstruktionen av kategorier och mått eftersom de får följder för verksamheten. Anledningen är att det inte finns en given utgångspunkt utan vad som avses med kvalitet etableras i samtal och dialog med berörda intressenter.

Utifrån den genomförda studien presenteras även två slutsatser som har betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet:

1. Vi argumenterar för att utbildning har en särart, utöver att vara en produkt eller tjänst, som bör beaktas inför genomförande av kvalitetsarbete och utformning av kvalitetsmätning/kvalitetssystem. Med tanke på att kundbegreppet vunnit mark inom vuxenutbildningsvärlden är det relevant att diskutera skillnaden mellan en kund och en studerande.
2. Kvalitet i vuxenutbildning utgår från målområden med olika karaktär och för att fånga upp och tydliggöra olika dimensioner i kvalitetsarbetet har vi utarbetat en kvalitetstypologi med tre dimensioner: demokratisk, pedagogisk och administrativ kvalitet. En indelning på de här tre dimensionerna möjliggör att administrativ kvalitet kan fortsätta att mätas men behandlas som ett separat område. Det öppnar upp för att använda sig av andra sätt att bedriva kvalitetsarbete inom de övriga två dimensionerna.

This study examines teachers’ experiences of Flipped Teaching. Two questions have been asked: What characterizes the Flipped Classroom? and What’s the purpose of Flipped Teaching? The theoretical framework is the sociocultural perspective by Vygotsky. The empirical material has been gathered through the qualitative interview and the method used to process the data has been the qualitative content analysis method. Nine teachers from various parts of southern Sweden have been interviewed. The two research questions resulted in eight categories, five from the first question: Changes in profession, Time, Key aspects – Participation, motivation and continuity, Tools involved and Communication with pupils. The second question generated three categories: Understanding preparatory, Visible learning and Access to the material. The results show that the teachers have become more guides on the side rather than lecturers and that time together with the students, interacting with them, has changed the ways of communication. The result also shows that the technical artefacts suports the Flipped Classroom, in some ways even as a conditional precedent for the Flipped Classroom. Many of the respondents in the study also express that the Flipped Classroom helps them assess the pupils’ abilities more formatively. 

This study examines teachers’ experiences of Flipped Teaching. Two questions have been asked: What characterizes the Flipped Classroom? and What’s the purpose of Flipped Teaching? The theoretical framework is the sociocultural perspective by Vygotsky. The empirical material has been gathered through the qualitative interview and the method used to process the data has been the qualitative content analysis method. Nine teachers from various parts of southern Sweden have been interviewed. The two research questions resulted in eight categories, five from the first question: Changes in profession, Time, Key aspects – Participation, motivation and continuity, Tools involved and Communication with pupils. The second question generated three categories: Understanding preparatory, Visible learning and Access to the material. The results show that the teachers have become more guides on the side rather than lecturers and that time together with the students, interacting with them, has changed the ways of communication. The result also shows that the technical artefacts suports the Flipped Classroom, in some ways even as a conditional precedent for the Flipped Classroom. Many of the respondents in the study also express that the Flipped Classroom helps them assess the pupils’ abilities more formatively. 

Denna studie syftar till att diskutera faktorer som upplevs som betydelsefulla för nyanlända elevers språkutveckling, utifrån semistrukturella intervjuer med sex lärare och sex nyanlända elever i det svenska skolsystemet. Studien vilar på en sociokulturell grund, där insamlat material analyserats utifrån en interpretativ ansats. De två frågeställningarna, som berör betydelsefulla faktorer för nyanlända elevers språkutveckling, har sammanfattats i tio punkter. Dessa behandlar vikten av lärarens utbildning och kunskaper om andra kulturer och språk, samt betydelsen av en lustfylld klassrumsmiljö, tydliga mål samt höga förväntningar på eleverna. Även tillgången till svenska kontakter utanför skolan ses som betydelsefull för att stärka den svenska språkutvecklingen. Det framkommer emellertid att eleverna upplever svårigheter med att skapa kontakter med de svensktalande ungdomarna. Sammanfattningsvis konstateras det att nyanlända elevers språkutveckling är beroende av nära samspel med omgivningen.

More and more people in our society take part in adult education. In this study, eight students in adult education, the majority with a diagnosis such as ADHD and/or reading- and writing disorders/dyslexia,have been interviewed about their current study situation. The interviews have so party treated topics related to earlier schooling and the future. Earlier studies and available literature is to a large extent written from the perspective of children’s and adolescents’ study situation and the question is if this is applicable to students in adult education. In different policy documentsit is pointed out that it is necessary to take disabilities into account, andin a recently published commission report regarding municipal primary level adulteducation (SOU 2013:20), it was argued that a more individual-based perspectiveis needed. In the current study it becomes clear that the individual students’ needs are specific and that the support from teachers of special education or general teachers is of importance. The factors which the interviewees especially mention are the need for individualization, treatment and time. For some of the students, the pace is too slow, whereas others need additional time as well as reading in their spare time.

Vår studie handlar om utmaningarna med utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger säger sig arbeta med utomhuspedagogik inom fritidshemmet. För att försöka få detta syfte besvarat använde vi oss utav forskningsfrågorna, hur definierar pedagogerna utomhuspedagogik? och vilka utmaningar pedagogerna talar om, vad det gäller att bedriva utomhuspedagogik på fritidshemmet? Vi valde att använda oss utav det didaktiska perspektivet, och att genomföra intervjuer med pedagoger. Om frågor som var förknippade med de didaktiska frågeställningarna, var, vad, hur, varför, när. Genom att använda de didaktiska frågeställningarna producerades data som vi kunde använda när vi skulle skriva den här studien. Vi använde semi-strukturerade intervjuer som metod för våra intervjuer. Vi besökte två olika skolor och intervjuade 12 verksamma pedagoger inom fritidshemmet. Genom att jämföra med forskning kring ämnet och studier med liknande syfte kunde vi se likheter och skillnader i resultatet. Resultatet av denna undersökning visar att pedagogerna arbetar olika med utomhuspedagogiken, och har olika motiv bakom användningen av metoden. Flera pedagoger beskrev hur de brukade ta med elever till skogsområden och grillplatser, utan att ha planerade aktiviteter på plats. Medans flera andra beskrev att de arbetade med utomhuspedagogik i ett pedagogiskt syfte, för att undervisa eleverna i olika ämnen. Ämnen som trafiksäkerhet uppkom. En pedagog beskrev också att denne arbetar med utomhuspedagogik för att bygga på elevernas intressen. Pedagogerna i studien definierade utomhuspedagogiken väldigt skilt. Flera beskrev den enbart som att ta med sig elevgruppen till en utomhusmiljö, medan andra förklarade det som att en pedagogisk tanke och planering, är grundläggande för att kallas utomhuspedagogik. Pedagogerna beskrev flera utmaningar med att bedriva utomhuspedagogiken, bland annat brist på tid, resurser och kunskap. 

Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av utomhuspedagogik i en I Ur och Skur-skola. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom intervjuer med 12 elever i åldern 10-12 år i en I Ur och Skur-skola. Resultatet bygger på en kvalitativ analys, där elevernas upplevelser delats upp i kategorierna lärande, fysiskt och psykiskt välmående samt social utveckling.

Resultatet indikerar att eleverna upplever både möjligheter och hinder gällande undervisning genom  utomhuspedagogik. Möjligheterna beskrivs som ökat lärande där undervisningen uppfattas som verklighetsnära och konkret. Vidare upplever eleverna att utomhusundervisningen bidragit till bättre fysisk hälsa, där elevernas sjukfrånvaro minskat och konditionen förbättrats. Undervisningen upplevs även som lustfylld och rogivande vilket eleverna påpekar är en positiv aspekt av utomhuspedagogik. Vidare beskrivs utomhuspedagogikens möjlighet som utökade kompisrelationer där eleverna beskriver hur de utvecklat nya relationer med klasskamrater genom förhållningssättet.

De hinder som eleverna beskriver är att undervisningen utgår från en grundläggande nivå, där eleverna saknar en utmaning som bidrar till en vidareutveckling. Avslutningsvis påvisar resultatet ett samband mellan lärande och emotionella aspekter, där lärandet alltid beskrivs genom en emotionell känsla. Eleverna diskuterar lärandet i form av att de upplever glädje, lugn och gemenskap

After-school programs (SFO/fritidshem) in Denmark, Norway and Sweden are places for learning and teaching oriented projects. Politicians in all the three countries explicitly express an interest for the potential of childhood and play as support of school life. In a general comment on article 31 UN warns against an increasing pressure for learning. A consequence of this is that children`s free spontaneous play is marginalized and that children’s spontaneous play is under pressure. Our point of departure is that play is a central part of the (free)time that children spends inside institutional framework. With this as our backdrop we will do a close reading of how play is presented in the official documents regarding children`s institutionalized leisure in after-school programs in Denmark, Norway and Sweden. Such a reading makes this study relevant for Nordic educational research. The interpretation of the official documents is made particularly from the concept of inläsning and utläsning as Säfström (1999) describes it. Our reading show that there is room for interpretation and that the official documents are open to an understanding of play as something instrumental. This is in line with what we interpret as a dominating perspective on play where play is viewed as a learning tool. Our reading also shows that the documents are open to a change of perspective where play is regarded for its own value. This is not only an opportunity – it is an obligation, which the general comment from UN (2013) has pointed out the seriousness of.

This thesis investigates teachers’ life-world during an era of restructuring of the educational system in Sweden. In recent years two different kinds of curriculums have been implemented in compulsory school, Lpo94 [1994 Curriculum for the Compulsory School System] and Lgr 11 [Curriculum for Primary Schools, Kindergarten, and Before/After School Care], which replaced the 1994 plan. Both are framed in the system of management by objectives. This affects teachers practice in different ways. One is that teachers need to interpret and implement curricular goals in the classroom in a way that makes them evaluable. This reflects an instrumental view of knowledge that is often found in a goal- and results-driven business. The aim of this study is to explore teachers’ meaning-making as they formulate and discuss the subject content in teaching with regard to learning objectives and student learning. This thesis consists of two studies. Results show that teachers first need to understand the subject matter and its relation to students’ understanding and only then consider the objectives to be met. This is what is expressed by the teachers in this thesis when they create meaning as they formulate objectives with regard to the object of learning. In this way the view of the goals as directive and rational in teaching is overturned because the goals are incorporated into teaching and are used in different ways by different teachers.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer använder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats där två etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) ansträngning och belöningsmodell, användes för att studera empirin. Ett målinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken män. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer på samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell. Resultatet visade att cheferna använder sig av olika dimensioner av balansteorierna. Samtliga chefer använde sig av socialt stöd i olika former och majoriteten av cheferna gav medarbetarna kontroll över sin arbetssituation för att reducera stress. Ett fåtal av cheferna försökte få medarbetarna att uppleva yrkesstatus som belöning och slutligen lyfte cheferna fram vikten av att skapa en balans mellan arbetslivet och privatlivet för att främja medarbetarnas hälsa.

Is the most important function of education to provide students with basic skills and useful knowledge in order to eventually become employable? In many parts of the world knowledge league tables and policy documents inform us this is the case. As the question of what should form the educational content seems to be answered, teachers can concentrate on how they should teach, and researchers can concentrate on what method is the most effective. In the current rhetoric, however, many vital pedagogical issues have been placed in the background and the aesthetic subjects are downgraded. These tendencies worried Frede V. Nielsen who stated that didactic studies and philosophical inquiries yet again are needed to explore and give substance to the content dimension. Nielsen's writings on didactics form the basis for this essay, where we highlight which perspectives and dilemmas could be placed on a critical, philosophical didactic study agenda. The starting point is the field of tension between the what and the why of education.

Tablets and apps are more and more often used in math teaching. An app is a software program used for tablet computers.

The purpose of this study is to create knowledge about how teachers in classes 1–3 teach math with help of different apps. The study was made through qualitative interviews with six teachers who work continuously with applications in math teaching. The result shows that if apps are to be used in teaching there should be a clear goal and purpose of the use. It should also be possible to relate to the curriculum and the course book. Furthermore, the study reveals that there are different ways and purposes of using apps. The apps are mainly described as complementary tools and as an asset in order to introduce a mathematical area. The teachers’ purposes were, for example, to increase the amount of practice, individualization, or to create a higher accomplishment rate. Other purposes of using apps were to produce direct feedback, increase student motivation, or for evaluation and follow-up. The selections of apps which were used for teaching varied and were chosen in three different ways; through free choice, via an ICT responsible, or via an IT office.

Denna studie handlar om hur unga vuxna med Asperger upplever att studera IT på en speciellt anpassad utbildning. Det specifika syfte var att beskriva hur unga vuxna med Asperger upplever utbildningen på IT-spåret. Detta syfte delades upp i fyra frågeställningar; Hur beskriver studenterna sina upplevelser och erfarenheter av IT-spåret?, Vilka undervisningsmässiga och mellanmänskliga stödfunktioner beskriver studenterna som mest betydelsefulla?, Hur beskriver studenterna sina framtidsvisioner? och Hur framträder interaktionen mellan studenterna och lärarna på IT-spåret?.  TIllvägagångssättet har varit etnografiskt, där forskarnarna har genomfört deltagande observation och naturliga samtal under sju dagar samt genomfört 14 forskningsintervjuer med studenterna. IT-spåret är ett projekt som startade den 1 januari 2012 och vänder sig till studiemotiverade med diagnosen Asperger som har ett stort intresse för IT och gärna vill arbeta med detta. Framträdande i studenternas berättelser var den upprymdhet som utbildningen genererade. Gällande själva undervisningsformen och anpassningen runt denna framhöll studenterna framförallt möjligheten att få arbeta på en egen arbetsplats, att få arbeta i sin egen takt, friheten att bestämma över sin tid, att de fått individuell hjälp och har tillgängliga lärare samt att de getts möjligheten att få fokusera. Det lärande som varit mest framträdande i studenternas berättelser har, utöver det faktiska innehållet i de olika kurserna, varit det sociala lärandet. De har successivt börjat att fungera bättre socialt med andra och därigenom utvecklat förmågor såsom att be om hjälp, att prata inför grupp, ta mer ansvar, att våga försöka och fått bättre struktur i vardagen. Sammantaget har studierna vid IT-spåret inneburit vidgade möjlighetshorisonter i form av att de brutit en tidigare isolering som utmärktes av sysslolöshet och ensamhet. Genom studierna och vistelsen på IT-spåret har deras känsla av delaktighet, anpassning och meningsfullhet ökat med en ljusare framtidstro som följd. Fördelarna är således många men det finns också farhågor kring att den ljusare framtidstron inte kommer att materialiseras. Den anpassning som utbildningen utmärks av, den tillmötesgående och accepterande kultur som finns på IT-spåret blir svår att leva upp till för framtida potentiella arbetsgivare och det föreligger också svårigheter att ens förmå arbetsplatser att ta emot studenter för praktik. Oavsett hur framtiden ser ut för dessa studenter har vistelsen på IT-spåret inneburit en positiv upplevelse, vilket har ett värde i nuet och det sociala lärandet som ägt rum är värdefullt även utanför den reguljära arbetsmarknaden. 

Formativ undervisning handlar om att utforska och forma undervisning utifrån elevers lärande och upplevelser i klassrummet. Boken handlar om nyfikenhet, ett forskande och analytiskt förhållningssätt, samt om att lyssna på vad eleven har att säga. Boken diskuterar hur lärare – med hjälp av eleverna – systematiskt och kontinuerligt kan analysera hur lärande möjliggörs i klassrummet, finna det som utgör möjligheter och svårigheter, och utifrån detta hitta alternativa vägar att forma sin undervisning. I en komplex och föränderlig skola behöver lärare vara kunskapsproducenter snarare än konsumenter av färdiga metoder, vilket möjliggörs genom professionsdriven och elevdatabaserad kollegial undervisningsanalys.

Boken Formativ undervisning vänder sig till lärarstudenter, verksamma lärare och skolledare. 

The present study concerns Swedish teachers' practices with regard to individual development plans (IDPs), which are mandatory for all students in compulsory school. The conceptual points of departure are taken from Wartofsky's distinctions between primary, secondary, and tertiary artifacts and the concepts of inscription and translation. A total of 15 interviews were carried out with teachers at various stages of Swedish compulsory school grade levels. A typology of three qualitatively different ways of perceiving and working with IDP emerged. The ways in which teachers implement the use of IDPs—that is, their IDP practices—vary depending on perceived purpose and local contextual conditions. In the discussion section, it is argued that the creation of a typology as a way of categorizing practices should be viewed as a way of conceptually generalizing the empirical material. Finally, the results are problematized in terms of the possible implications different practices may have for students.

The present study aims to deepen the knowledge about how teachers’ work with individual development plans (IDPs) is shaped at the intersection of national and local governance on the one hand and teachers’ professional autonomy on the other. The conceptual points of departure are mainly taken from Wartofsky’s distinction between primary, secondary and tertiary artifacts, Latour’s conceptual pair inscription - translation, and the activity theoretical understanding of contradictions and dilemmas. Methodologically, the study is based on qualitative content analysis of material based interviews with five teachers from each of the three school stages: primary, intermediate, and secondary stage (in total 15 teachers). Through the analysis of how IDPs are understood and used by teachers, a picture emerges of the complexity that is involved when a school reform takes shape in different local contexts. The results show that IDP work on the one hand is shaped by the aims that teachers perceive that they need to achieve by using the IDP tool, on the other hand by the contextual conditions framing their work, particularly in terms of external control vs. autonomy. Further in-depth analysis also indicates that teachers’ work with IDPs takes shape in relation to various dilemma management strategies related to time/workload, scope/complexity of document content, and the fact that IDPs are to fulfil summative as well as formative assessment purposes. Teachers’ emerging IDP work is discussed in the light of international studies that in similar ways point to the contextual/organizational conditions as contributing to creating concrete assessment and instructional practices.

Förord:

Den här studien är initierad och genomförd av författaren Åsa Hirsh, Högskolan i Jönköping. Resultaten i rapporten är en del av den enkät som författaren genomförde i 10 kommuner under våren 2014. Skolverkets gav författaren i uppdrag att analysera ett antal frågeområden kring nationella prov som inte ingick i Skolverkets uppföljning av de nationella proven.

Syftet med författarens studie var att fördjupa kunskaperna om de nationella provens formativa användningar i grundskolan men även att undersöka provens funktion som stöd för likvärdig och summativ bedömning. Därtill belyser författaren lärares uppfattningar av hur elever påverkas av proven.

Rapporten är, på uppdrag av Skolverket, skriven av Åsa Hirsh som också svarar för de perspektiv, tolkningar och värderingar som framförs.

Denna artikel handlar om dokumentation, främst i termer av skriftlig individuell utvecklingsplan, men det görs också kopplingar till sådan dokumentation som är knuten till arbetet med stöd i form av extra anpassningar inom ramen för undervisningen och särskilt stöd. Den avser att tydliggöra och problematisera ett antal frågor som sådan dokumentation aktualiserar. Till artikeln finns diskussionsfrågor som ger läsaren möjlighet att förhålla sig till innehållet och relatera det till sin egen kontext.