The aim of the study is to explore the understanding of the equal sign and how the teaching about the equal sign among third grade students can be varied to be as effective as possible.  The aim will be answered trough the questions: what patterns of variation can the studied students meet and what critical aspects have the students identified. Patterns of variation means that what is critical in the teaching should be varied to become visible. Critical aspects is what students need to identify to understand what should be learned. The foundation of the study is the Variation Theory, where patterns of variation and critical aspects are central concepts.

The observations were accomplished during a third grade lesson and six students were selected for interviews about the equal sign. The result of the study shows that the students met six critical aspects during the lesson. For every critical aspect there were one or several patterns of variation that was exposed to the students. The result also states that the students who were interviewed have a relational and instrumental understanding of the equal sign. The students also have understanding of a critical aspect that they did not meet in the observed lesson, namely that all numbers have to enter in a task. Four out of six students have understanding of the critical aspect that there should be equivalence in a chain of similarities. The result also show that the students understanding of the equal sign is not dependent of that they meet patterns of variation in the teaching, but that they meet the critical aspects somehow.

På senare år har ett antal program som t.ex. Community Parent Education Program (COPE) initierats för att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. COPE är ett manualbaserat program som ofta används som del i de föräldrautbildningar som ges i invandrartäta områden. COPE utvecklades i Kanada och vid användningen i Sverige översätts materialet. Program erbjuds på språk som t.ex. arabiska och somaliska och när dessa kurser ges översätts materialet ytterligare. I artikeln undersöks vad som händer när ett manualbaserat program översätts och implementeras i svensk kontext. Studien visar att de samtalsledare som leder programmen strävar efter manualtrogenhet, men att översättningar och kulturella anpassningar sker för att de utrikesfödda deltagarna ska förstå programmet. Många föräldrar är dock nöjda med och känner sig stärkta i sitt föräldraskap efter att ha genomgått COPE programmen.

Consumers often have a positive attitude to the option of receiving personalized nutrition advice based upon genetic testing, since the prospect of enhancing or maintaining one’s health can be perceived as empowering. Current direct-to-consumer services over the Internet, however, suffer from a questionable level of truthfulness and consumer protection, in addition to an imbalance between far-reaching promises and contrasting disclaimers. Psychological and behavioral studies indicate that consumer acceptance of a new technology is primarily explained by the end user’s rational and emotional interpretation as well as moral beliefs. Results from such studies indicate that personalized nutrition must create true value for the consumer. Also, the freedom to choose is crucial for consumer acceptance. From an ethical point of view, consumer protection is crucial, and caution must be exercised when putting nutrigenomic-based tests and advice services on the market. Current Internet offerings appear to reveal a need to further guaranty legal certainty by ensuring privacy, consumer protection and safety. Personalized nutrition services are on the borderline between nutrition and medicine. Current regulation of this area is incomplete and undergoing development. This situation entails the necessity for carefully assessing and developing existing rules that safeguard fundamental rights and data protection while taking into account the sensitivity of data, the risks posed by each step in their processing, and sufficient guarantees for consumers against potential misuse.

According to the Swedish curriculum the teaching in school must proceed from the pupils’ earlier experiences, language and knowledge (Skolverket, 2016b). The aim with this study is to examine how teachers in grade 1-3 work to make use of multilingual pupils’ linguistic and cultural experiences in a classroom where several languages and cultures are represented. In fulfilling the aim of this study, following questions where given: How do teachers describe that they are working to give the pupils’ linguistic and cultural experiences space in their teaching and in the physical classroom environment?  Which approach is expressed about how much space the pupils’ linguistic and cultural experiences should be offered in the teaching?

This study is a qualitative study where four teachers have been interviewed, classroom environments have been photographed and educational planning has been reviewed. The material has been analysed by an intercultural and post-structural perspective. The result shows that to gain knowledge about the pupils’ earlier experiences teachers must build relationships with the pupils, which often happens outside the classroom environment. Digital tools and mother tongue tutors are important in the work in making use of the pupils´ different languages in the classroom. The teachers in the study see multilingual and multiculturalism as a resource and they mean that several cultures and languages in a class enrich the teaching. Lastly the result shows that the teachers experience difficulties when it comes to making use of pupils’ earlier experiences in mathematics

Syftet med denna studie är att granska vad samtida forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på för- och nackdelar med användningen av skönlitteratur, samt hur dessa förhåller sig till kunskapskraven i engelska i mellanstadiet. Bakgrunden berör olika begrepp viktiga för förståelse av detta ämne, skönlitteraturens betydelse allmänt och i skolans värld samt de delarna i styrdokumentet Lgr 11 som pekar på behov av ett komplext undervisningsmaterial i engelska som främmande språk. Resultatdelen lyfter fram olika forskningsresultat som rör användningen av skönlitteratur i de yngre och äldre årskurserna. Här berörs för- och nackdelar när det gäller inlärning av nya ord, grammatik samt utveckling av andra aspekter såsom empati, kritiskt tänkande och interkulturell kompetens. Det lyfts även fram olika aspekter av arbetet med skönlitteratur som till exempel att förberedelse, genomförande och uppföljning av lektioner kräver mer tid av en lärare, än undervisning som endast följer en kursbok. Granskningen är baserad på forskningsartiklar, samt böcker som behandlar temat skönlitteraturens betydelse allmänt samt skönlitteraturens betydelse för inlärning av främmande- och andraspråk. Eftersom denna granskning är inriktad mot grundskolans mellanstadium, och i avsaknad av ytterligare material som behandlar mellanstadieålder, har jag även använt mig av undersökningar som omfattar äldre elever. Genom en noga granskning av forskningsmaterialen återger studien en bild av skönlitterära texters för- och nackdelar för språkundervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem balanserar det dubbla uppdraget att både ansvara för ämnesundervisning och undervisning i fritidshemmet, vilka utmaningar och möjligheter det medför samt hur de ser på sitt uppdrag i framtiden. Forskningsfrågorna är: Hur balanserar lärare i fritidshem det dubbla uppdraget?  Vilka möjligheter eller utmaningar medför det dubbla uppdraget nu och i framtiden? En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Totalt har nio lärare i fritidshem intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga lärare upplever komplexitet i hur de balanserar det dubbla uppdraget. Den komplexiteten tar sin utgångspunkt i aspekter som tid, prioriteringar, kvalité i undervisning och stöd från kollegor och ledning. Vidare har resultatet påvisat att trötthet och stress är de utmaningar som lärarna möter när de balanserar det dubbla uppdraget. De möjligheter som det dubbla uppdraget medför är ett unikt relationsskapande med elever och vårdnadshavare. Vidare visade studiens resultat att det dubbla uppdraget har en positiv påverkan på lärare i fritidshems yrkesroll och spelar därmed en statushöjande roll inom yrket. Resultatet av studien betonade vikten av att lärare i fritidshem använder sin dubbla kompetens på ett sätt som utvecklar både ämnes och fritidshems undervisning och gynnar dess kvalité. 

Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen mellan fritidslärare och vårdnadshavare på flerspråkiga fritidshem fungerar med vårdnadshavare som har bristande svenska språkkunskaper. För att granska detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidslärare på olika fritidshem. Fem legitimerade fritidslärare intervjuades för att samla in data. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats. Urvalet som gjordes för studien var legitimerade och erfarna fritidslärare på flerspråkiga fritidshem. 

Det intervjuarna har kommit fram till är att kommunikationen mellan fritidshemmet och vårdnadshavarna är avgörande för elevernas utveckling och vardag. Det kan finnas olika faktorer som försvårar kommunikationen mellan fritidslärarna och vårdnadshavarna. En av det slaget är vårdnadshavare med bristande svenska språkkunskaper.

Resultatet visar att fritidslärarna upplever att det finns en del problem i kommunikationen med vårdnadshavarna. Faktorer som vårdnadshavarnas språk, kultur, skilda synsätt, intresse och engagemang spelar en stor roll i hur väl kommunikationen fungerar. Resultatet har visat hur bland annat fritidslärare använder olika metoder för att komma i kontakt med vårdnadshavare. Fritidslärarna tar hjälp av kollegor, modersmålslärare, tolkar samt teknik i form av digitala tjänster och sociala medier som kan användas som bildstöd för att kommunicera med vårdnadshavare.

The aim of the study at hand is to develop knowledge about the process of developing action competence for sustainable development. The overall research question explored is: How do young people experience that they have developed aspects of action competence forsustainable development?

For the purposes of this study, action competence for sustainable development is defined as willingness and capability to act for changes in individual life style, as well as for structural changes of society, in a way that includes responsibility for present and future generations,globally.

Life-world phenomenology provides the theoretical foundation of the study. Through purposive sampling, individuals have been found who, through different action strategies, engage in sustainability issues as for example climate change, bio-diversity and social justice. From a larger sample, three young adults have been selected for several life storyinterviews. Data has been analyzed and interpreted by use of narrative methodology.

The result is presented as three stories, presented as thick descriptions, through whichthe winding paths towards aspects of action competence, as experienced, appear. This is followed by an integrative analysis presenting six themes that have emerged in theanalyses as relevant in the process of developing action competence for sustainable development: emotional reactions; perceived competence; contrasts and normative foundation;action permeation; trust and faith from adults and in adults; and social belonging in contrastto outsidership. Major motives and driving-forces for sustainability actions that emerge inthe stories are: emotional reactions initiating a desire for change and a desire to act; longingfor meaningfulness; a desire to feel comfortable with what you can contribute; and longing for belongingness. The findings are discussed in relationship to previous research and a modelof a possible way to develop aspects of action competence for sustainable development is introduced.

This dissertation is part of a project supported by Formas, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.

What promotes action competence for sustainability? This question is phenomenologically explored through researching in depth the life stories of three Swedish young adults who for several years have limited their own ecological footprints, led environmental initiatives of activist character, engaged in ecosystem protection, and participated in advanced non-activism in the public sphere. Narrative analyses of their life stories have resulted in six common themes: emotions creating a desire to change conditions; a core of values and contrasting perspectives; action permeation; feeling confident and competent with what one can contribute; trust and faith from and in adults; and outsidership and belongingness.

I debatten om den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan framförs flera möjliga orsaker till att elever under grundskolans senare år tappar intresset för naturvetenskapen. En av dem är stoffträngseln, ett fråga som länge varit aktuell.

Vår frågeställning har varit: Vilken bild ger lärarutbildare inom det naturvetenskapliga fältet av den viktigaste ”kärnan” av naturvetenskaplig bildning - den kärna som de allra flesta elever bör ha med sig från grundskolan?

Vi har gjort intervjuer med sju lärarutbildare med olika ämnesbakgrund. Intervjuerna har analyserats genom att vi har kopplat de naturvetenskapliga begrepp de intervjuade nämnt till uppnåendemål för skolår 9. Detta har gett oss en bild av hur intervjupersonerna prioriterar i förhållande till grundskolans kursplanemål för ämnesområdet.

Några kursplanemål, t ex. kemins ”- ha kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt-tekniska produkter.”  har funnits med i många intervjuer och andra,  t ex biologins ”- ha kunskap om vad befruktning innebär” helt har utelämnats. Den naturvetenskapliga kärnan beskrivs ofta utifrån förklaringsmodeller och naturvetenskapens användning i den demokratiska processen.

This review is a synthesis of results from meta-analyses. Meta-analyses are reviews in which certain statistical methods are used to calculate effect sizes based on intervention studies. Mainly, effect sizes are used to synthesize results from experimental studies focusing on similar research questions. The aim of this review was to compile research about interventions promoting achievement goals of students in need of special support. More specifically we have studied what pedagogical methods relate to achievement goals for this group of students. These methods are defined as general pedagogical interventions as well as subject-specific pedagogical methods within the subjects reading and writing and mathematics.

The aim of this essay is to highlight tendencies of postmodernism in Harry Martinson’s Aniara (1956), a work that has traditionally been placed in a modernist context. The analysis centers around two aspects in the text with the aim of finding traces of a postmodern world view.

First the “mima”, an enigmatic machine that consoles the passengers in the first six years of the journey, is reasoned to be a mass cultural phenomenon rather than an elitist poetic device, as pre­vious studies have suggested. The cultural production of the machine is then analyzed in the light of the theories of hyper reality and simulacrum, as conceived by Jean Baudrillard. The analysis renders two possible implications, one where the machine can be viewed as a precursor to a post­modern positive attitude of mass culture, and one more modernistic where the machine in its role as mass culture numbs the passengers and prevents them from acting on their situation in time.

The second part of the analysis focuses on the view of metanarratives, as expressed within the fiction and in the wok as a whole. Jean-François Lyotard and his explanation of postmodernism’s incredulity towards metanarratives is used as a theoretical standpoint. The analysis shows that metanarratives are considered impossible within the fiction of Aniara as during the course of the journey, they are replaced with more local methods of creating meaning. On the whole, the book could be seen to replace the metanarrative of human progress by one telling of the inadequacy and inert destructibility of humanity. However, the analysis shows that metanarratives are rejected all together. The construction of a new metanarrative is made impossible by (1) the fictitious accounts clearly being a local event, (2) the text openly stating the impossibility of deeper interpretation and finally (3) the work employing a narrator too unreliable to be able to convey the unarguable truths necessary to create a new metanarrative.

This thesis, is about pedagogical documentation as a tool for transformation in preschool. The aim is to understand learning and transformation in, and of, preschool practice where pedagogical documentation has been used as a tool during a longer period of time.

Empirical data consists of texts by, and conversations with, personnel working at four preschool units who cooperated around a mutual project initiated by the Reggio Emilia Institute; a project where pedagogical documentation was a central tool. The study focuses on organizational issues and transformation, as statements about this appeared to be important in the participants' conversations.

The analysis is made in three steps. Data was put together into three themes. The three themes are: 1) a changed practice 2) experiences ofworking with documentation, and 3) to organize for exploratory learning. Then, an analysis was made giving an account of participants’ descriptions of working with pedagogical documentation as a joint trip, especially making use of Engeström’s model of an activity system and expanded learning, described metaphorically as a black box. Finally, Wartofsky’s theory on primary, secondary, and tertiary aspects of a tool is used. Thus, pedagogical documentation was illustrated from many different perspectives.

The result shows that working with pedagogical documentation has led to preschool teachers discussing epistemological and ontological questions. This in turn led to preschool teachers starting to act differently in pedagogical practice, where acting differently became a trigger for revealing contradictions in the activity system, which participants describe as being solved over time. So, organization of preschool practice had changed on a unit level as well as on a preschool level including the children. Among other things, teacher teamwork has expanded when working with pedagogical documentation. The expanded team has meant that stories from the documented material have come in motion through analysis in several stages. Stories in motion, and pedagogical documentation perceived as seen from different perspectives, can be described as a complex tool.

Abstract

Swedish preschool teachers are obliged to work with systematic documentation and assessment of children’s changing knowledge. The aim of this study is to contribute to research on assessment in preschool, by highlighting multiple voices portrayed in a transformative documentation practice, built on systematic work of pedagogical documentation.

Pedagogical documentation refers to two related areas: 1) the process, and 2) content in the process (Dahlberg et al, 2006). Pedagogical documentation is primarily about trying to understand what is going on in pedagogical work, to understand what a child knows and learns, without predetermined expectations (Dahlberg et al, 2006).

Bakhtin’s concept of polyphony is used as a conceptual framework.

The methodology is qualitative text analysis. Preschool teachers’ voices are analyzed in relation to the concept of transformative assessment (Vallberg Roth, 2014), as well as the Bahktinian concepts of dialogicity, the authoritarian word, and unconditional connections.

Informed consent was obtained from all the participants in this study: teachers and parents of the children at the preschool.

The results show a complexity of simultaneously existing polyphonic voices, where the teachers are negotiating their efforts to engage dialogically, in order to connect with the children, and the demands of authoritative voices related to assessment.

By highlighting the complexities and tensions involved in systematic quality work, this research has implications for the development of teacher’s assessment and evaluation practices

The aim is to develop knowledge about young children’s learning of academic concepts as embodied actions and through imagination. In the Swedish preschool curriculum academic subjects such as math and science has been emphasised and the teachers are required to document, what is formulated, as the child’s ‘changed knowing’. There are tendencies that changed knowing is interpreted within two discourses: Goalrational learning versus goalrelational learning. In the former, learning academic subjects becomes a cognitive endeavour similar to teaching older children. In goal relational approaches curriculum goals are interpreted as tools in exploratory processes. We take a sociocultural perspective and apply Wartofsky’s idea of bodily representations and concepts. The empirical data is teachers’ pedagogical documentation in terms of photo images, dialogues between children-children and children-pedagogues and the pedagogues reflections. Interaction and conversation analysis based on the conceptual framework. The pedagogical documentation has been approved for research analysis. We had follow the Swedish ethical rules and guidelines for research in the humanities and social sciences. The result shows that in projects where preschool curriculum goals as, for example math and science, are considered as ‘tools’ and where children are enabled to engage with their whole body and through imagination, scientific concepts become tools in their exploration. An implication is the significance in preschool of taking children’s interest and engagement with their whole body as well as imagination as necessary components in learning processes.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetslag i förskolan arbetar med demokrati och vad

begreppet innebär utifrån deras vardagliga arbete med barnen. Frågeställningarna handlar

om hur arbetslagen arbetar med demokrati i förskoleverksamheten och vad begreppet

innebär för dem i det vardagliga arbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är

Robert A. Dahls (1989) teori som handlar om att demokrati kan ses utifrån två aspekter, som

beslutsform och livsform. För att svara på syftet och frågeställningarna utförde vi en

flerfallsstudie, där fallen bestod av tre arbetslag på samma förskoleområde. Under tre dagar

förde arbetslagen loggböcker över sitt demokratiarbete och vi genomförde även

semistrukturerade gruppintervjuer med respektive arbetslag. Resultatet visar att demokratin

synliggörs på många olika sätt i förskolans praktik. Arbetslagen lyfter samtalande som en

betydande del i deras demokratiarbete. Genom samtalande möjliggörs att varje barn får

uttrycka sin röst och känna sig lyssnad till. Demokratin tas även till uttryck genom

beslutsfattande där barnen får vara med och fatta beslut som påverkar sin vardag på

förskolan. Resultatet visar vidare att arbetslagens förhållningssätt blir en förutsättning för

demokratins innebörd i deras praktik. Det är därmed viktigt att arbetslagen för en ständig

diskussion om demokratins innebörd, för att det ska bli synligt i praktiken.

Förlagets sammanfattning:

Praktiknära forskning har som mål att förena den vetenskapliga kunskapsprocessen med praktiskt utvecklingsarbete. Den skolnära forskningen är ett exempel på en sådan process, där vetenskaplig kunskap möter lärares erfarenheter för att på så vis stärka måluppfyllelsen i skolan. Det kan handla om lärare som beforskar sin egen praktik, men begreppet hänvisar även till forskning som bedrivs i nära samverkan med skolpraktiken. Sådan forskning tar sin utgångspunkt i lärarens frågor och behov. Ett annat kännetecken är närheten till undervisningen och faktiska situationer i klassrummet där lärare och elever är aktiva.

Den här boken erbjuder en översikt av och handledning i olika skolnära forskningsmetoder. Exempel på metoder som tas upp är: Learning study, följeforskning, skuggning och medvandrare. Metoderna är beprövade i olika empiriska sammanhang och exempel ges både från skola, förskola och fritidshem

Skolnära forskningsmetoder vänder sig till studenter på olika lärarutbildningsprogram samt till verksamma lärare och skolledare inom skola, fritidshem och förskola. Även forskare bör finna boken relevant.

The article describes qualitative variation in micro processes of learning, focusing the dynamic interplay between conceptions, expressions and meanings of expressions in students’ learning in higher education. The intentional-expressive approach employed is an alternative approach to the function of language use in learning processes. In the empirical investigation, a dialogue model was used that both stimulates and documents students’ ways of processing meaning. Results were grouped into three descriptive categories: vague, stabilising and developing ways of processing. Educational implications include, firstly, two distinct types of vague constitution of meaning in learning: one connected to fragmentary relationships between expressions and meanings, and another that triggers and creates close relationships and changes in relationships. Secondly, the categories display different unexplored ways of processing, related to deep and surface approaches in students’ learning.

Denna artikel har har blivit nominerad till EARLI publication award. Vinnare utses i Amsterdam den 25 augusti.

This article has been nominated to the EARLI publication award. The winner will be announced in Amsterdam on the 25th of August.

The article investigates the interplay between the meaning given to certain key expressions and pupils’ understanding of science subject matter, in a qualitative study of learning. The intentional-expressive approach to the epistemological role of language use served as a theoretical frame, within the wider context of phenomenographic research on learning. Data were collected using a particular dialogue structure. Micro-process analysis was employed to examine the data. Two descriptive categories emerged: 1) Exploring the function of meaning, and 2) Inventory of meaning. Pupils who explored the function of meaning related their explanations, both to other expressions, and to their personal understanding of the physical problem. Pupils who made inventories of meaning mostly directed attention towards expressions as words. Emphasis was on correct reproduction of scientific terminology. Inventory of meaning was most common in the dialogues with the fourteen-year-olds, while exploring the function of meaning dominated in dialogues with the ten-year-olds.

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande:

• I vilka sammanhang används högläsning?
• Vilka texter används för högläsning?
• Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur?

Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning. Vi har i studien utgått från en sociokulturell teori som innebär att lärande sker i samspel med andra och att varje individs lärande är beroende av det sammanhang som han eller hon ingår i.

Resultatet visar att samtliga deltagande lärare ser högläsningen som en stund för avkoppling, där eleverna får möjlighet att koppla av mellan de övriga skolaktiviteterna. Samtliga lärare menade att högläsningsstunden har ett pedagogiskt värde, där elevernas läsförståelse och läsintresse kan utvecklas. Samtidigt visar resultatet att de texter som läraren läst högt för eleverna sällan bearbetas och att tiden för högläsningen är knapp.