Studien undersöker läsintresse ur ett elevperspektiv i årskurs 3. Tidigare forskning visar en minskning av elevers läsintresse och bristande kunskap om deras egna läsupplevelser, samtidigt som styrdokument betonar skolans ansvar att främja läsning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om läsintresse ur ett elevperspektiv i årskurs 3. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver elever sin upplevelse av och intresse för läsning i skolan? Vilka faktorer beskriver elever påverkar deras intresse för läsning? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt The Active View of Reading, där läsning förstås som ett samspel mellan kognitiva, sociala och motivationsmässiga faktorer. En kvalitativ metod har använts med nio semistrukturerade intervjuer och har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visar att läsintresse är situationsbundet och påverkas av flera samverkande faktorer. Positiva upplevelser kopplas till engagerande innehåll, valfrihet och lugna lässituationer, medan negativa faktorer främst utgörs av svår text, störande miljö och begränsad tillgång till intressant litteratur. Eleverna relaterar även läsning till skoluppgifter och framtida nytta. Slutsatsen är att läsintresse formas i samspel mellan individ, text och social kontext, där skolans organisering och lärmiljö har central betydelse.  

 This study examines reading interest from a student perspective in Grade 3. Previous research indicates a decline in students´ interest in reading and limited knowledge of their own reading experiences, while educational policy documents emphasize the school´s responsibility to foster reading. The aim of the study is to contribute knowledge about reading interest from a student perspective in Grade 3. The study is guided by the following research questions: How do students describe their experiences of and interest in reading in school? What factors do students describe as influencing their interest in reading? The study is based on a sociocultural perspective on learning and The Active View of Reading, where reading is understood as an interaction between cognitive, social, and motivational factors. A qualitative method was employed, based on nine semi-structured interviews, and the data were analyzed trough qualitative content analysis. The results show that reading interest is situational and shaped by several interacting factors. Positive experiences are associated with engaging content, freedom of choise, and calm reading situations, while negative factors mainly consist of difficult text, disruptive environments and limited access to interesting literature. Students also relate reading to school tasks and future needs. The conclusion is that reading interest emerges through the interaction between the individual, the text, and the social context, where school organization and learning environment play a central role.