Introduktion: Förmågan att utföra aktiviteter i det dagliga livet (ADL) är avgörande för självständighet, delaktighet och vardagsfungerande. Arbetsterapeutiska insatser är viktiga eftersom de stödjer och utvecklar ADL-förmågan. Patienter med psykiatriska tillstånd upplever ofta svårigheter i ADL. Trots detta fokuserar psykiatrisk vård främst på symtomlindring och begränsad kunskap finns om hur ADL-behov identifieras och omsätts i praktiken, vilket motiverar ökad förståelse. Syfte: Att utforska och beskriva hur anställda i olika professioner inom vuxenpsykiatrisk öppenvård uppmärksammar patienters stödbehov i aktiviteter i det dagliga livet och hur dessa identifierade behov omsätts i stödinsatser. Metod: Kvalitativ deskriptiv enkätstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att ADL-svårigheter identifieras genom informella samtal, observationer och tvärprofessionellt samarbete. Omsättningen av identifierade behov påverkas av patientrelaterade och organisatoriska hinder samt brist på arbetsterapeutisk kompetens och tillgodoses främst genom kommunala insatser. Konklusion: Det finns en diskrepans mellan identifiering av ADL-behov och omsättning av dessa i stödinsatser inom vuxenpsykiatrisk öppenvård, vilket kan påverka patienters självständighet, delaktighet, återhämtning och vårdtid. Implikationer: Studien visar behov av strukturerade ADL-bedömningar, stärkt arbetsterapeutisk kompetens och tvärprofessionell samverkan för att säkerställa ändamålsenliga insatser. 

Introduction: The ability to perform activities of daily living (ADL) is essential for independence, participation, and everyday functioning. Occupational therapy interventions are important as they support and develop ADL performance. People with psychiatric conditions often experience ADL difficulties. Despite this, psychiatric care mainly focuses on symptom relief. Limited knowledge exists about how ADL needs are identified and translated into practice in adult outpatient psychiatric care. Aim: To explore and describe how professionals from different disciplines within adult outpatient psychiatric care identify patients’ needs for support in ADL and how these needs are translated into interventions. Method: A qualitative descriptive survey study with qualitative content analysis. Findings: The findings show that ADL difficulties are identified through informal conversations and observations and interprofessional collaboration. Identified needs are influenced by patient-related and organizational barriers and shortage of occupational therapy competence and are primarily addressed through municipal interventions. Conclusions: There is a discrepancy between the identification of ADL needs and their implementation in support interventions within adult outpatient psychiatric care, which may affect patients’ independence, participation, recovery, and length of care. Significance: The study highlights the need for structured ADL assessments, strengthened occupational therapy competence, and interprofessional collaboration to ensure appropriate and effective interventions.