Mot bakgrund av minskad läsning på fritiden och sjunkande läsförståelseresultat påverkas elevers läsengagemang och läsförståelse negativt. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om lärares uppfattningar av högläsningens roll för att utveckla elevers läsengagemang och läsförståelse i årskurs F-3. Det insamlade empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat som baseras på sex olika lärares utsagor visar att lärarna skiljer på dialogisk och monologisk högläsning som arbetssätt. Baserat på lärarnas utsagor kan högläsning öka elevers läsengagemang genom litteraturval som fångar eleverna, elevnära samtalsämnen och en gemensam referensram som bidrar till en känsla av samhörighet. Vidare kan dialogisk högläsning förbättra elevers läsförståelse genom att läraren modellerar läsförståelsestrategier där läraren stöttar med exempelvis frågor, visuellt stöd och begreppsförklaringar. Sammantaget visar studiens resultat att lärarna använder högläsning på olika sätt för att utveckla elevers läsengagemang och läsförståelse. 

Considering decreased leisure-time reading and declining reading comprehension results, students´ reading engagement and reading comprehension are negatively affected. The aim of the study is therefore to contribute knowledge regarding teachers´ perceptions of the role of read-aloud practices in developing students´ reading engagement and reading comprehension from preschool to grade 3. The collected empirical material consists of six semi-structured interviews. The study is based on a sociocultural perspective. The study´s results, based on the accounts of six different teachers, show that teachers distinguish between dialogic and monologic read-alouds as pedagogical approaches. Based on the teachers´ accounts, read-aloud practices can increase students´ reading engagement through literary choices that capture students´ interest, discussions connected to students´ own experiences, and a shared frame of reference that contributes to a sense of belonging. Furthermore, dialogic read-aloud practices can improve students´ reading comprehension through teachers´ modelling reading comprehension strategies, where the teacher provides support through, for example questions, visual support and vocabulary explanations. Overall, the study´s results show that teachers use read-aloud practices in different ways to develop students reading engagement and reading comprehension.