Bakgrund: Hjärtsvikt utgör ett växande globalt hälsoproblem och påverkar livskvaliteten negativt. Behandling av hjärtsvikt utgörs till stor del av egenvårdsåtgärder, men innefattar även flertalet farmakologiska behandlingar. Sjuksköterskan har en avgörande roll i att ge stöd till egenvård för att främja hälsa och välbefinnande. Trots detta finns det ett behov av ökad kunskap om hur personer med hjärtsvikt upplever och hanterar sin egenvård för att kunna utveckla ett mer personcentrerat stöd som möter patienternas behov i vardagen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med en kvalitativ design samt induktiv ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades för att säkerställa kvalitén. Därefter analyserades de tolv artiklarna genom Fribergs (2022) analyssteg. Resultat: Två huvudteman framkom: “resurser som främjar egenvård” och “utmaningar med egenvård”. Respektive huvudtema består av tre subteman. I huvudtemat ”resurser som främjar egenvård” ingår: drivkrafter som bidrar till egenvård, betydelsen av förståelse och kunskap samt vikten av stöd. I huvudtemat ”utmaningar med egenvård” ingår: hälsorelaterade begränsningar, sociala och ekonomiska hinder samt bristfällig kommunikation med vården Slutsats: En fungerande egenvård vid hjärtsvikt är beroende av motivation, engagemang samt stöd från närstående och vårdpersonal. Sjuksköterskans roll beskrivs vara avgörande genom att ge tydlig och individanpassad information, vilket stärker patientens självständighet i deras egenvård vilket kan minska risken för komplikationer.

Background: Heart failure is a growing global health problem and negatively affects quality of life. Treatment of heart failure largely consists of self-care interventions, but also includes most pharmacological treatments. The nurse has a crucial role in providing support for self-care to promote health and well-being. Despite this, there is a need for increased knowledge about how people with heart failure experience and manage their self-care in order to develop more person-centered support that meets patients’ needs in everyday life. Purpose: The purpose of the study was to describe persons’ experiences of self-care in heart failure. Method: The literature review was conducted by using a qualitative design and inductive approach. The searches were carried out in the databases CINAHL and PubMed. Twelve scientific articles were quality reviewed to ensure quality. The twelve articles were then analyzed through Friberg´s (2022) analysis steps.Results: Two main themes emerged: “resources that promote self-care" and “challenges with self-care". The main theme “resources that promote self-care” includes: driving forces that contribute to self-care, the importance of understanding and knowledge, and the importance of support. The main theme “challenges with self-care” includes: health-related limitations, social and economic barriers, and inadequate communication with healthcare.Conclusion: Effective self-care in heart failure is dependent on motivation, commitment, and support from loved ones and healthcare professionals. The nurse´s role is described as crucial by providing clear and personalized information, which strengthens the patient´s independence in their self-care, which can reduce the risk of complications.