Bakgrund: När ett barn drabbas av en långvarig sjukdom påverkas hela familjen, där syskon riskerar att förbises och utveckla emotionella svårigheter. Barnsjuksköterskan har en central roll i att uppmärksamma och stödja dessa syskon inom ramen för familjecentrerad omvårdnad.   

Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn med långvarig sjukdom som vårdas på barnavdelning.  

Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och induktiv ansats. Tolv barnsjuksköterskor deltog och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).  

Resultat: Resultatet presenterads i tre kategorier med tillhörande underkategorier: Inkludering av syskon i vården, Organisatoriska och professionella förutsättningar och Emotionella aspekter i arbetet. Stöd till syskon innefattade att uppmärksamma, lyssna och anpassa information utifrån syskonets behov, vilket bidrog till att skapa delaktighet och trygghet. Organisatoriska faktorer såsom tidsbrist, hög arbetsbelastning och begränsade resurser påverkade möjligheten av att ge stöd. Barnsjuksköterskorna beskrev även tillfredsställda och påfrestande känslor.  

Slutsats: Studien visar att stöd till syskon kräver individanpassad information, lyhördhet och inkludering. Även samarbete med andra professioner är viktigt. Genom tydligare strukturer och organisatoriskt stöd samt ett familjecentrerat arbetssätt kan bidra till ökat fokus på syskonens roll. 

Background: When a child is affected by a long-term illness, the entire family is impacted, and siblings risk being overlooked and developing emotional difficulties. Pediatric nurses play a key role in recognizing and supporting siblings within family-centered care.  

Aim: To describe pediatric nurses’ experiences of supporting siblings of children with long-term illness in a pediatric ward.  

Method: A qualitative study with an inductive approach was conducted. Twelve pediatric nurses participated, and data were collected through semi-structured interviews. The material was analyzed using manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).  

Results: The results are presented in three categories with corresponding subcategories: Inclusion of siblings in care, Organizational and professional conditions and Emotional aspects of the work. Supporting siblings involved acknowledging them, listening, and adapting information to siblings needs, which fostered participation and a sense of security. However, organizational factors such as lack of time, high workload, and limited resources affected the ability to provide support. The work was described as both meaningful and emotionally demanding.  

Conclusion: Supporting siblings requires individualized information, responsiveness, and inclusion. Collaboration with other professionals, as well as clearer structures and organizational support, can strengthen the focus on siblings.