Bakgrund: Smärta är ett av de mest komplexa och utmanande symtomen inom palliativ vård. Sjuksköterskor har en central roll i hemsjukvården för att säkerställa adekvat smärtbedömning och smärtlindring. Allt mer avancerad vård utförs i patienters hem, vilket ställer ökade krav på sjuksköterskors samarbete, kliniska omdöme och kompetens. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra smärta hos patienter i palliativ hemsjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Artikelsökningen genomfördes i Cinahl och PubMed och resulterade i 12 artiklar som ingår i litteraturöversiktens resultat. Kvalitetsgranskningen utfördes enligt protokollet från Jönköping University, Hälsohögskolan avdelning för omvårdnad (AFO). Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs (2022) femstegsmodell där resultaten från studierna jämfördes, färgkodades och ordnades i subteman och teman i relation till syftet. Resultat: Sjuksköterskor beskrev smärtlindring som en prioriterad och central del av palliativ hemsjukvård. Kontinuitet, klinisk intuition och noggranna observationer var avgörande för att bedöma smärta, särskilt när patienter hade nedsatt kommunikationsförmåga. Utmaningar omfattade kunskapsbrist, hög arbetsbelastning, begränsade resurser, emotionell belastning och otillräcklig tillgång till läkare när smärta var svår att lindra. Samarbete med närstående och kollegor var avgörande för en säker och personcentrerad smärthantering. Slutsats: Smärtlindring i palliativ hemsjukvård påverkas av sjuksköterskors kliniska erfarenheter, organisatoriska förutsättningar och interprofessionellt samarbete. För att möjliggöra en individualiserad, säker och personcentrerad smärtlindring behövs kontinuerlig kompetensutveckling, stärkt samverkan och bättre organisatoriskt stöd. 

Background: Pain is one of the most challenging and complex symptoms in palliative care. Nurses play a central role in home-care settings to ensure adequate assessment and relief. Increasingly advanced care is being provided in patients’ homes, which place high demands on nurses' collaboration, clinical judgment and competence. Aim: To describe nurses` experiences of pain management in patients receiving palliative home care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted. An article search was conducted in CINAHL and PubMed, resulting in 12 articles included in the review’s findings. Quality appraisal was carried out according to the protocol from Jönköping University, School of Health and Welfare, Department of Nursing (AFO). The analysis was conducted with inspiration from Friberg`s (2022) five-step model, where the results from the studies were compared, colour-coded, and organized into subthemes and themes in relation to the aim. Results: Nurses described pain management as a prioritized and central part of palliative home care. Continuity, clinical intuition and close observation were essential for assessing pain. Particularly when patients had reduced communication ability. Challenges included high workload, limited resources and insufficient access to emotional strain and physicians when pain was difficult to relive. Collaboration with family members and colleagues was crucial for safe and person-centred pain management. Conclusion: Pain management in palliative home care is influenced by nurses’ clinical experience, organizational conditions and interprofessional collaboration. To enable individualized, safe and person‑centred pain relief, continuous competence development, strengthened collaboration and improved organizational support are needed.