This study aims to examine the understanding of compassion fatigue, the burdens of social work, and its relevance within different social work organisations. Interviews were conducted with eight social work managers from various workplaces across Sweden. Participants volunteered to take part in the study. The interviewees had between 14 - 36 years of experience in the field of social work. This study used a qualitative study method and semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis was used and three main themes were created: a varying understanding of compassion fatigue, the vulnerability of working with vulnerable people and workplace wellness. 

The results found that when asked to define compassion fatigue participants identified it as synonymous with secondary traumatic stress disorder and as a form of empathic numbness. They acknowledged that working with people in need can be difficult and it is important to have a healthy workplace to stay in the field of social work. The main findings are that the respondents' understanding of the phenomenon was not complete and that a lack of distance from their clients and an unawareness of oneself are risk factors for suffering from compassion fatigue. In summary, we concluded that more knowledge is needed about the phenomenon and increased opportunities for students to prepare for what impact the social work profession can have on their health and wellbeing.

Denna studie syftar till att undersöka chefers upplevelse och förståelse av empatitrötthet samt arbetets påverkan på medarbetarna inom olika verksamheter för socialt arbete. Intervjuer genomfördes med åtta chefer för verksamheter inom socialt arbete på olika arbetsplatser över hela Sverige. Respondenternas medverkan i studien var frivillig och de hade mellan 14 - 36 års erfarenhet inom socialt arbete. Studien har utgått från en kvalitativ ansats genom användning av semistrukturerade intervjuer. Utifrån en tematisk analys skapades tre teman; varierande förståelse av empatitrötthet, utsattheten i att jobba med utsatta samt att må väl på arbetsplatsen. 

Studiens resultat visar att när respondenterna ombads definiera empatitrötthet beskrevs fenomenet nära sammanvävt med sekundär traumatisering och som en form av empatisk avdomnad. Respondenterna uppmärksammade den emotionella påverkan som klientnära arbete kan innebära och vikten av att ha en hälsosam arbetsplats för att medarbetaren ska klara av arbetet. De huvudsakliga fynd som studien redovisar är att respondenternas förståelse av fenomenet var ofullständig samt att avsaknad av distans till ens klienter och en omedvetenhet om sig själv är riskfaktorer för att drabbas av empatitrötthet. Sammanfattningsvis landade vi i slutsatserna att det behövs mer kunskap om fenomenet och ökad möjlighet för studenter att förbereda sig på hur yrket kan påverka en.