Detta arbete belyser forskning om nationella prov i läsförståelse i årskurs tre. År 2010 infördes obligatoriska nationella prov redan i årskurs tre då svenska elever visat sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. Nationella prov är de första prov med hög personlig insats elever genomför. Syftet med detta arbete är att belysa forskning om faktorer som påverkar elevers testresultat på nationella prov i svenska i årskurs tre. Ytterligare syfte är att få en djupare förståelse för nationella provs validitet och reliabilitet kopplat till mätning av elevers läsförståelse. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna: Hur kan lärare påverka elevers resultat i läsförståelse på nationella prov i svenska årskurs tre? Vilka faktorer kan påverka nationella provs validitet och reliabilitet vid mätning av elevers läsförståelse i årskurs tre?

Arbetet tar sin utgångspunkt i motivationsteori med fokus på Expectancy-value theory som handlar om elevers förväntning att lyckas i provsituationer. Material samlades genom sökning i olika databaser och söktjänster. Arbetet innehåller både nationella och internationella artiklar, där främst nationella studier använts. Det insamlade materialet har analyserats i en översiktstabell. 

Resultatet visar att lärares kompetens är viktig för elevers prestationer, lärande samt utveckling. Stress, motivation samt lärares provförberedande undervisning är faktorer som kan påverka elevers prestationer i samband med provsituationer. Undervisning i provtagningsförmåga kan leda till minskad provstress, ökad motivation samt förväntan att lyckas med uppgiften på ett framgångsrikt sätt. Resultatet visar även att provtagningsmotivation speglar testresultatet. Vid låg provtagningsmotivation tenderar elever att inte prestera sitt bästa i provtagningssituationer vilket kan påverka provs validitet. Provs reliabilitet kan enligt studiens resultat påverkas av lärares olika introduktioner av uppgifter samt hur prov konstrueras.