Construction production constitutes a complex and information-intensive environment in which many actors must collaborate under pressure. Despite extensive digitalization within the construction industry, digital tools and models are not fully utilized during the production phase. Instead, they often function as passive reference material rather than as active support for planning and decision-making. Against this background, the purpose of this study is to investigate how Virtual Design and Construction (VDC) can contribute to increasing the usefulness and application of digital tools in production, as well as to identify the factors that influence their practical implementation.

The study was conducted as a qualitative case study of the Ryhov project, an ongoing extension and renovation project at Ryhov Hospital, in collaboration with NCC. The project was selected because of its established use of VDC and digital tools, as well asits complex production environment and high coordination and information-management requirements. To establish a theoretical foundation, a literature review was conducted focusing on VDC, Building Information Modeling (BIM), and organizational conditions for digitalization in construction production. The empirical data collection consisted of eight semi-structured interviews with site managers, supervisors, a VDC manager, and construction workers. The collected material was analyzed thematically based on analytical themes identified in the literature review, enabling a connection between previous research and practical experiences from the production environment.

The results show that digital tools are established in daily work, particularly in drawing management, coordination, and follow-up. Digital drawings and models contribute to improved access to information, enhanced communication, and more efficient qualityassurance. The value is particularly evident in follow-up processes and self-inspections, where digital systems enable increased transparency and traceability. At the same time, usage varies between different professional roles: site management and supervisors primarily use the tools for planning, coordination, control, and follow-up, while construction workers use them as practical support in execution.

However, the analysis shows that the use of digital tools is largely operational and mainly limited to visualization and information access, rather than functioning as an integrated support for planning, coordination, and decision-making in line with the intentions of VDC methodology. There is thus a clear gap between the strategic ambitions of VDC and its practical application. The use of digital tools is strongly influenced by organizational factors such as competence, management support, standardized working methods, and the integration between design and production.

The study identifies several barriers to increased use of digital tools, where lack of competence, absence of standardized practices, and limited integration between design and production are central. Technical issues do occur but are less significant thanorganizational factors. At the same time, opportunities for development are identified in the form of increased standardization, improved competence development, and earlier involvement of production in the design phase.

Byggproduktionen utgör en komplex och informationsintensiv miljö där många aktörer behöver samverka under tidspress. Trots en omfattande digitalisering inom byggsektorn används digitala verktyg och modeller inte fullt ut i produktionsskedet. Istället fungerar de ofta som passivt referensmaterial snarare än som ett aktivt stöd för planering och beslutsfattande. Mot denna bakgrund syftar studien till att undersöka hur Virtual Design and Construction (VDC) kan bidra till att öka nyttan och användningen av digitala verktyg i produktionen, samt att identifiera vilka faktorer som påverkar deras praktiska tillämpning.

Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie av Ryhovsprojektet, ett pågående till-och ombyggnadsprojekt vid Ryhovs sjukhus, i samarbete med NCC. Projektet valdes på grund av dess etablerade användning av VDC och digitala verktyg samt dess komplexa produktionsmiljö och höga krav på samordning och informationshantering. För att skapa en teoretisk grund genomfördes en litteraturgenomgång med fokus på VDC, Building Information Modeling (BIM) och organisatoriska förutsättningar för digitalisering i byggproduktion. Den empiriska datainsamlingen bestod av åtta semistrukturerade intervjuer med platschefer, arbetsledare, en VDC-ledare och yrkesarbetare. Det insamlade materialet analyserades tematiskt utifrån analytiska teman som identifierats i litteraturgenomgången, vilket möjliggjorde en koppling mellan tidigare forskning och praktiska erfarenheter från produktionen.

Resultaten visar att digitala verktyg är etablerade i det dagliga arbetet, särskilt inom ritningshantering, samordning och uppföljning. Digitala ritningar och modeller bidrar till ökad informationsåtkomst, förbättrad kommunikation och effektivare kvalitetssäkring. Värdet är särskilt tydligt inom uppföljning och egenkontroller, där digitala system möjliggör ökad transparens och spårbarhet. Samtidigt varierar användningen mellan olika yrkesroller: platsledning och arbetsledare använder främst verktygen för planering, samordning, styrning och uppföljning, medan yrkesarbetare använder dem som praktiskt stöd i utförandet.

Analysen visar dock att användningen av digitala verktyg i stor utsträckning är operativ och främst begränsad till visualisering och informationsåtkomst, snarare än att fungera som ett integrerat stöd för planering, samordning och beslutsfattande i enlighet med VDC-metodikens intentioner. Användningen av digitala verktyg påverkas i hög grad av organisatoriska faktorer såsom kompetens, ledningsstöd, standardiserade arbetssätt och integration mellan projektering och produktion.

Studien identifierar flera hinder för en ökad användning av digitala verktyg, där bristande kompetens, avsaknad av standardiserade arbetssätt och begränsad integration mellan projektering och produktion är centrala. Tekniska problem förekommer men har mindre betydelse än organisatoriska faktorer. Samtidigt identifieras utvecklingsmöjligheter i form av ökad standardisering, förbättrad kompetensutveckling samt tidigare involvering av produktionen i projekteringsskedet.