Studien handlar om hur förskollärare beskriver att de bidrar till en inkluderande förskolemiljö och hur förskollärare resonerar kring sitt inkluderande förhållningssätt. Fokus har riktats mot förskollärares resonemang kring inkludering utifrån frågeställningarna; Hur beskriver förskollärare att de bidrar till en inkluderande förskolemiljö för varje barn? Samt Hur resonerar förskollärare kring ett inkluderande förhållningssätt? Studien utgick från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare genomfördes individuellt på tre olika förskolor. Det insamlade materialet har bearbetats med hjälp av tematisk analys. Studien har använt sig av den sociokulturella teorin där fokus ligger på att lärande sker i gemenskap och inkludering blir en central förutsättning för detta. Två centrala teman har tagits fram utifrån studiens frågeställningar och resultatet visar enligt förskollärarnas resonemang och beskrivningar att inkludering är ständigt närvarande i förskolans verksamhet, ofta indirekt. Förskollärare beskriver sig arbeta med inkludering genom andra begrepp i samspel mellan teori och praktik. Det kollegiala samarbetet uppmärksammas som ett stöd gällande diskussioner om begrepp och förhållningssätt och förskollärarna har gett många exempel på hur de på olika sätt bidrar till en inkluderande förskolemiljö. En önskan om vidare kompetensutveckling angående inkludering har framkommit i deras beskrivningar för att ytterligare kunna bidra till en inkluderande förskolemiljö för alla barn.