Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i åldern 10 – 12 år och fritidslärare uppfattar fritidshemmets möjligheter att erbjuda en meningsfull fritid. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och bygger på gruppintervjuer med 11 barn samt semistrukturerade intervjuer med åtta fritidslärare från fyra olika fritidshem. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys för att identifiera återkommande mönster och teman i deltagarnas beskrivningar. Resultatet visar att relationer, gemenskap och elevinflytande har en stor betydelse för de äldre barnens upplevelse av en meningsfull fritid. Barnen beskriver möjligheten att umgås med kompisar, delta i olika aktiviteter, och en ökad självständighet som viktiga delar av fritidshemmets verksamhet. Fritidslärarna framhåller samtidigt att verksamhetens möjligheter att möta de äldre barnens behov påverkas av organisatoriska förutsättningar såsom personaltäthet, tillgång till lokaler och gruppstorlekar. Vidare framkommer att äldre barns ökade behov av självständighet och kompisrelationer kan bidra till att de väljer att lämna fritidshemmets verksamhet. Studien visar att det inte enbart är aktiviteternas innehåll som bidrar till upplevelsen av meningsfullhet, utan framför allt de sociala relationerna, känslan av tillhörighet och delaktighet som fritidshemmet möjliggör. Slutsatsen är att fritidshemmet utgör en viktig social arena för äldre barn, men att verksamheten behöver anpassas efter deras förändrade behov och önskan om ökat inflytande för att verksamheten fortsatt ska upplevas relevant och meningsfull