Syfte - Tillverkningsindustrin verkar i en alltmer konkurrensutsatt miljö där krav på effektivitet, kvalitet och stabila produktionsflöden ökar. Tidigare forskning visar att tillämpningen av värdeflödeskartläggning kan variera mellan verksamheter och saknar standardiserade arbetssätt. Detta skapar behov av ett strukturerat och återanvändbart tillvägagångssätt för genomförande av värdeflödesanalyser. Syftet med studien är att utveckla en standardiserad metodik för genomförande av värdeflödesanalyser i taktstyrda produktionsflöden som kan användas som ett strukturerat och återanvändbart stöd i framtida förbättringsarbete. För att uppnå studiens syfte formulerades två frågeställningar: [1] Hur bör en standardiserad metodik för genomförande av värdeflödesanalys utformas för att vara anpassad till taktstyrda produktionsflöden? [2] Vilka styrkor, begränsningar och utvecklingsbehov identifieras vid tillämpning av den framtagna metodiken i ett taktstyrt produktionsflöde? Metod - Studien genomfördes som en designforskning vid ett företag inom försvarsindustrin. Datainsamlingen bestod huvudsakligen av intervjuer och observationer, kompletterad med kvantitativa process- och flödesdata. Utifrån teori och empiri utvecklades en stegvis metodik som därefter testades av två respondenter i ett studerat produktionsflöde. Resultat - Resultatet visar att en standardiserad metodik för värdeflödesanalys i taktstyrda produktionsflöden bör utformas som en stegmetodik som omfattar beräkning av takttid, datainsamling, analys av avvikelser, verifiering av stabilitet och standardisering samt systemutvärdering med hjälp av nyckeltal. Studien visar även att metodiken fungerade som ett stöd för att skapa en gemensam förståelse av produktionsflödet och synliggöra samband mellan kapacitet, informationsflöde, slöseri och taktstyrning. Samtidigt identifierades begränsningar kopplade till användarberoende, tolkning av vissa nyckeltal samt behovet av tydligare instruktioner och beräkningsstöd. Implikationer  -  Studiens huvudsakliga bidrag är en metodik som integrerar värdeflödesanalys med taktstyrning, standardisering och systemutvärdering i ett sammanhängande arbetssätt. Praktiskt kan metodiken bidra till mer enhetliga värdeflödesanalyser och förbättrade förutsättningar för kontinuerligt förbättringsarbete i taktstyrda produktionsmiljöer. Avgränsningar  -  Studien avgränsades till ett specifikt produktionsflöde vid ett enskilt fallföretag. Metodiken testades av två respondenter och omfattade inte implementering eller långsiktig uppföljning av framtida tillstånd. Resultaten bör därför tolkas utifrån den studerade kontexten. 

Purpose  -  The manufacturing industry operates in an increasingly competitive environment where demands for efficiency, quality, and stable production flows continue to grow. Previous research shows that the application of value stream mapping may vary between organizations and often lack standardized approaches. This creates a need for a structured and reusable approach for conducting value stream analyses. The purpose of the study is to develop a standardized methodology for conducting value stream analyses in takt-controlled production flows that can be used as a structured and reusable support tool for future improvement work. To achieve the purpose of the study, two research questions were formulated: [1] How should a standardized methodology for conducting value stream analysis be designed to be adapted to takt controlled production flows? [2] What strengths, limitations, and development needs are identified when applying the developed methodology in a takt-controlled production flow? Method  -  The study was conducted as a design research study at a company within the defense industry. Data collection mainly consisted of interviews and observations, complemented by quantitative process and flow data. Based on theory and empirical findings, a stepwise model was developed and subsequently tested by two respondents in a studied production flow. Results  -  The results show that a standardized methodology for value stream analysis in taktcontrolled production flows should be designed as a stepwise model including takt time calculation, data collection, deviation analysis, verification of stability and standardization, as well as system evaluation using key performance indicators. The study also shows that the model functioned as a support tool for creating a shared understanding of the production flow and for visualizing relationships between capacity, information flow, waste, and takt control. At the same time, limitations related to user dependency, interpretation of certain key performance indicators, and the need for clearer instructions and calculation support were identified. Implications  -  The study’s main contribution is a methodology that integrates value stream analysis with takt control, standardization, and system evaluation into a coherent working approach. From a practical perspective, the methodology may contribute to more standardized value stream analyses and improved conditions for continuous improvement work in taktcontrolled production environments. Limitations  -  The study was limited to a specific production flow at a single case company. The methodology was tested by two respondents and did not include implementation or long-term follow-up of future states. The results should therefore be interpreted within the context of the studied environment.