Purpose: When manufacturing companies expand physically and spread across separate production facilities, internal logistics become increasingly complex. These material flows are often characterized by a lack of coordination and a high proportion of empty driving due to reactive planning and inadequate information exchange. The purpose of this study is therefore: To investigate how forklift-driven internal material flows to, from, and between adjacent production facilities in manufacturing companies can be made more time-efficient. To fulfill this purpose, the following research questions have been formulated:

[1] What activities occur in forklift-driven internal material flows to, from, and between adjacent production facilities?

[2] How can activities in forklift-driven internal material flows to, from, and between adjacent production facilities be made more time-efficient?

Method: The study was conducted as a single-case study at a mid-sized manufacturing company with physically separated production facilities. A deductive approach was applied, which was successively complemented by iterative and abductive elements. To ensure the study's validity and reliability, data and methodological triangulation was utilized. Primary data was collected through quantitative time studies via a customized measurement application, spatial mapping with GPS tracking, and qualitative semi-structured interviews with operational personnel and management.

Findings: The study shows that the forklift flow is heavily characterized by purely non-valueadding activities (40.29%), primarily consisting of transport with empty forks, waiting, and physical administration, alongside necessary but non-value-adding activities (58.95%). These inefficiencies are rooted in a lack of digital system support, unpredictable variations from production, and reactive material handling. Time efficiency can be achieved by implementing data-driven pull systems combined with visual management in the forklifts, as well as establishing strategic loading buffers to isolate the forklift flow from production irregularities.

Implications: The study provides both theoretical and practical implications. Theoretically, the study broadens the traditional lean perspective by demonstrating that in geographically dispersed facilities, the integration of real-time digital data is crucial for eliminating waste, rather than relying solely on spatial planning and physical kanban systems. Practically, the study offers manufacturing companies concrete strategies to switch from reactive to proactive logistics planning and provides a proven methodological tool to quantify logistical waste.

Limitations: The study is limited to a single-case study of forklift-driven internal material flows between adjacent production facilities. It explicitly excludes material flows occurring entirely within individual warehouses or production lines, as well as automated transport solutions. Efficiency is strictly delimited to time efficiency.

Keywords: Internal logistics, material flow, forklift operations, time efficiency, lean, digital systems, process activity mapping.

Syfte: När tillverkande företag expanderar fysiskt och sprids ut över separerade produktionslokaler blir den interna logistiken alltmer komplex. Dessa materialflöden präglas ofta av bristande samordning och en hög andel tomkörningar till följd av reaktiv planering och bristfälligt informationsutbyte. Syftet med studien är därmed: Att studera hur truckburna interna materialflöden till, från och mellan intilliggande produktionslokaler i tillverkande företag kan tidseffektiviseras. För att uppfylla detta syfte har följande frågeställningar formulerats:

[1] Vilka aktiviteter förekommer i truckburna interna materialflöden till, från och mellan intilliggande produktionslokaler? 

[2] Hur kan aktiviteter i truckburna interna materialflöden till, från och mellan intilliggande produktionslokaler tidseffektiviseras? 

Metod: Studien genomfördes som en enskild fallstudie på ett mellanstort tillverkande företag med fysiskt åtskilda produktionslokaler. En deduktiv grundansats tillämpades, vilken successivt kompletterades av iterativa och abduktiva inslag. För att säkerställa studiens validitet och reliabilitet användes data- och metodtriangulering. Primärdata samlades in genom kvantitativa tidsstudier via en skräddarsydd mätapplikation, rumslig kartläggning med GPS-spårning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med operativ personal och ledning.

Resultat: Studien visar att truckflöden i hög grad präglas av helt icke-värdeskapande aktiviteter (40,29 %), primärt bestående av tomkörningar, väntan och fysisk administration, tillsammans med nödvändiga men icke-värdeskapande aktiviteter (58,95 %). Dessa ineffektiviteter grundar sig i en avsaknad av digitalt systemstöd, oförutsägbara variationer från produktionen och en reaktiv materialhantering. Tidseffektivisering kan uppnås genom att implementera datadrivna dragande system i kombination med visuell styrning i truckarna, samt etablera strategiska lastningsbuffertar för att isolera truckflöden från produktionens oregelbundenheter.

Implikationer: Studien bidrar med både teoretiska och praktiska implikationer. Teoretiskt breddar studien det traditionella lean-perspektivet genom att visa att i geografiskt utspridda anläggningar är integrationen av digitala realtidsdata avgörande för att eliminera slöserier, snarare än enbart rumslig planering och fysiska kanbansystem. Praktiskt erbjuder studien tillverkande företag konkreta strategier för att övergå från reaktiv till proaktiv logistikplanering, och tillhandahåller ett beprövat metodologiskt verktyg för att kvantifiera logistikslöserier.

Avgränsningar: Studien är avgränsad till en enskild fallstudie av truckburna interna materialflöden mellan intilliggande produktionslokaler. Den exkluderar uttryckligen flöden som sker helt inom enskilda lager eller produktionslinjer, samt automatiserade transportlösningar. Effektiviseringen är strikt avgränsad till tidsåtgång.

Nyckelord: Intern logistik, materialflöde, truckflöde, tidseffektivitet, lean, digitala systemstöd, processaktivitetskartläggning.