Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare talar om situationer där vardagsrasism kan komma till uttryck i förskolan samt att bidra med kunskap om normer och ansvar. Studien utgår från frågeställningarna hur förskollärare beskriver situationer där vardagsrasism kan uppstå och hur de talar kring sitt ansvar i mötet med sådana situationer. I studien används en kvalitativ metod där empiriskt material samlas in genom fokusgruppssamtal med verksamma förskollärare. Materialet analyseras genom tematisk analys utifrån ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna beskriver situationer där vardagsrasism kan komma till uttryck som vardagliga och ofta subtila situationer i barns lek, språk och samspel. Situationerna beskrivs sällan som medvetna handlingar utan förstås istället i relation till normer och tidigare erfarenheter som barn möter i olika sammanhang. Resultatet visar även att förskollärarna talar om ansvar som något som sträcker sig bortom att ingripa i enskilda situationer och istället handlar om att synliggöra normer, skapa utrymme för samtal och arbeta inkluderande i verksamheten. Samtidigt framträder att arbetet upplevs som komplext och präglas av osäkerhet kring hur situationerna bör förstås och hanteras. Studien visar sammantaget att frågor som rör vardagsrasism, normer och ansvar är närvarande i förskolan och att förskollärare beskriver ett ansvar att arbeta med dessa frågor genom kontinuerlig reflektion och pedagogisk medvetenhet.