Inledning

I denna presentation delges resultat och erfarenheter från ett ULF-samverkansprojekt i Mullsjö kommun under läsåret 2024–2025, där 25 lärare och 380 elever deltog. Projektet genomfördes i samarbete mellan forskare från Högskolan för Lärande och Kommunikation och kommunens förstelärare.

Syfte

Syftet var att utveckla undervisningen om tal, talrelationer och tallinjens struktur, baserat på analyser av elevers resultat från bedömningsstöd i matematik i förskoleklass och årskurs 1. Ur ett didaktiskt perspektiv handlar talrelationer exempelvis om hur nära eller långt ifrån varandra tal är, eller hur referenstal som 5 och 10 kan stödja förståelsen av relationen till andra tal. Att förstå att 7 är två mer än 5, eller att skillnaden mellan 5 och 7 är 2, är exempel på sådana relationer. Dessa kan användas för att lösa uppgifter som 9–7 eller 52–49, vilken forskning visar är en hållbar strategi (Ellemor-Collins & Wright, 2009; Kullberg et al., 2024). Tidigare forskning visar också att tallinjen är ett kraftfullt verktyg som stödjer elevers förståelse av talrelationer (Diezmann & Lowrie, 2006).

Metod

Projektet genomfördes genom en intervention med för- och eftertest. Totalt genomfördes ett antal gemensamt planerade undervisningssekvenser inom ramen för fem lektioner. Alla F–3-lärare genomförde och reflekterade kontinuerligt över dessa sekvenser. Data samlades in i form av reflektionsanteckningar, för- och eftertest samt elevintervjuer.

Preliminära resultat

Aspekter som framkommit utifrån de kollegiala reflektionerna och som har visat sig vara viktiga att fokusera på i undervisningen, oavsett årskurs, kan sammanfattas: Synliggöra relationer mellan tal med avseende på position och avstånd på en tallinje, tals kardinala egenskaper samt skillnad mellan tal. Det är också viktigt att stödja eleveri att använda referenstal, samt att använda talrelationer för att lösa aritmetiska uppgifter. Lärarna har lyft fram att förberedda frågor i planeringsunderlagen har utvecklat deras undervisning och främjat elevernas lärande om talrelationer. Frågor som fokuserar på skillnader och likheter mellan tal, och som uppmuntrar elever att resonera kring varför ett svar är korrekt eller inte, har haft stor betydelse. Resultat från eftertest och elevintervjuer indikerar att elever i alla årskurser har utvecklat sin förståelse för tallinjens struktur, även om vissa fortfarande har utmaningar med att använda talrelationer för att lösa problem och hur tallinjen kan användas som ett verktyg för att lösa problem där talen ligger nära varandra (t. ex. 9–7; 83–77). Avslutningsvis diskuteras hur undervisningssekvenserna kan revideras inför kommande läsår, samt hur det kollegiala arbetet ska fortsätta efter att forskarnas medverkan avslutas.