Läroplaner i skolan är återkommande under förändring, och den senaste reformen i gymnasieskolan är Gy25. Tidigare forskning visar på ett spänningsfält mellan policy och lärarnas undervisningspraktik, samtidigt som det finns ett kunskapsglapp i forskningen om hur Gy25 omsätts i praktiken. Mot denna bakgrund syftar studien till att undersöka hur lärare i svenska nivå 1 talar om och omsätter Gy25 i praktiken. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på fokusintervjuer med gymnasielärare i svenska nivå 1. Det empiriska materialet analyserades genom tematisk analys där tre huvudteman skapades. Analysen tar sin utgångspunkt i de läroplansteoretiska begreppen: upplevd läroplan, levd läroplan samt skav. Resultatet visar att lärarna i hög grad förbereds med teoretiska inslag i implementeringsarbetet, samtidigt som det råder osäkerhet om hur de ska omsätta detta i praktiken. Det identifieras även ett skav som uttrycks i osäkerhet, oro, rädsla i relation till både undervisning och bedömning. Skavet kan bidra som en drivkraft, men även som motstånd. Studien bidrar därmed med kunskap om de utmaningar som präglar implementeringen av Gy25 och belyser behovet av praktiknära stöd i skolutvecklingsarbetet.

School curricula are subject to ongoing revision, and the most recent reform in upper secondary education is Gy25. Previous research points to a tension between policy and teachers’ classroom practices, while also highlighting a gap in research regarding how Gy25 is enacted in practice. Against this background, the aim of this study is to examine how teachers in Swedish Level 1 discuss and implement Gy25 in their teaching. The study adopts a qualitative approach and is based on focus group interviews with upper secondary school teachers of Swedish Level 1. The empirical material was analysed using thematic analysis, resulting in three main themes. The analysis is grounded in curriculum theory, drawing on the concepts of the perceived curriculum, the lived curriculum, and “friction” (skav). The results show that teachers are largely prepared through theoretical components within the implementation process, while uncertainty remains regarding how these are to be translated into practice. A form of “friction” is also identified, expressed as uncertainty, concern, and apprehension in relation to both teaching and assessment. This friction may function both as a driving force and as a form of resistance. The study thus contributes to knowledge about the challenges that characterise the implementation of Gy25 and highlights the need for practice-oriented support in school development processes.