Denna studie belyser identitetsskapande, tillhörighet och upplevelsen av mellanförskap hos andragenerationens invandrare i Sverige. Studien fokuserar på unga vuxna som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, som befinner sig i en komplex identitetsposition mellan föräldrarnas ursprungskultur och majoritetssamhällets kultur. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare, analyseras deras erfarenheter utifrån en tematisk analys med stöd av Bhabhas teori om ”det tredje rummet”, ett mellanrum där kulturell hybriditet, växling och ambivalens möjliggör nya identitetsformationer. Analysen resulterade i fyra centrala teman: Mitt emellan två världar, som synliggör känslan av att aldrig fullt ut höra hemma i någon kultur. Situationsanpassad identitet, där identiteten beskrivs som flexibel och anpassningsbar beroende på social kontext. Att alltid vara utanför, vilket belyser känslor av marginalisering och exkludering från både det svenska samhället och föräldrarnas hemländer.  Sista temat är Mellanförskap som en tillgång, där deltagarna ser sin dubbla kulturella tillhörighet som resurs i mötet med olika miljöer och människor. Resultaten visar att mellanförskap inte endast innebär en identitetskonflikt, utan även kan utgöra en plats för kreativitet, styrka och personlig utveckling. Studien belyser behovet av ökad medvetenhet inom socialt arbete om de komplexa identitetsprocesser som andragenerationens invandrare genomgår, för att främja ett mer inkluderande och förstående möte. 

 This study explores identity formation, to belong and the experience of in-betweenness (mellanförskap) among second-generation immigrants in Sweden. The study focuses on young adults born in Sweden to two foreign-born parents, who find themselves in a complex identity position between their parent’s country of origin and the society they live in. Through semi-structured interviews with eight participants, their experiences are analyzed with a thematic analysis supported by Bhabha's theory of” the third space”, an in-between space where cultural hybridity, shifting and ambivalence enable new identity formations. The analysis resulted in four central themes: In-between two worlds, which highlights the feeling of never fully belonging to any one culture. Situational identity, where identity is described as flexible and adaptable depending on the social context. Always being on the outside, illustrating feelings of marginalization and exclusion from both Swedish society and the parent´s countries of origin, and lastly, In-betweenness as an asset, where participants view their dual cultural affiliation as an asset in navigating diverse environments and relationships. The results show that in-betweenness is not only a conflict of identity, but can also serve a space for creativity, strength, and personal development. The study highlights the need for increased awareness within the field of social work, regardingthe complex identity processes experienced by second-generation immigrants, to promote a more inclusive and understanding professional encounter.