The overall purpose of this study is to investigate how professionals in social work, police and schools understand, perceive and talk about youths in organized crime. The study investigates this by identifying and analyzing the discourses highlighted in the professionals' stories and how these relate to power and knowledge, based on Michael Foucault's discourse theory. The study is based on a social constructivist understanding of the world, which means that language is a tool that shapes people's perceptions of what is true. The background to the study is an increased public debate and media coverage of organized crime involving youths. The study problematizes how these perceptions are formed, reproduced and what meaning this has in professional work. The study is a qualitative interview study that aims to analyze professionals' discourses on the subject of the study. Six semi structured interviews were conducted and analyzed using thematic analysis. The results were accomplished by using theoretical stances of discourse, power and knowledge. The results show that professionals tend to understand organized crime based on both individual and structural explanatory models, while the discourses are often based on emotions and hearsay rather than facts. Discourses about “us and them” recur in professionals’ stories, when they talk about integration and “Swedishness”. The study also shows that the understanding of children and young people in organized crime differs depending on the context in which they are discussed, in this case formal and informal conversations.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur professionella inom socialtjänst, polis och skola förstår, uppfattar och talar om barn och unga i organiserad brottslighet. I studien undersöks detta genom att identifiera och analysera de diskurser som framhävs i professionellas berättelser och hur dessa står i relation till makt och kunskap, med utgångspunkt i Michael Foucaults diskursteori. Studien bygger på socialkonstruktivistisk förståelse av världen, som innebär att språket är ett verktyg som formar människors uppfattning om vad som är sant. Bakgrunden till studien är en ökad samhällsdebatt och mediebevakning av organiserad brottslighet som involverar yngre personer. Studien problematiserar hur dessa uppfattningar formas, reproduceras och vad det får för betydelse i professionellt arbete. Studien är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att analysera professionellas diskurser om studiens ämne. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Resultatet utifrån intervjuerna analyserades med de teoretiska utgångspunkterna diskurs, makt och kunskap. Resultatet visar att professionella tenderar att förstå organiserad brottslighet utifrån både individuella och strukturella förklaringsmodeller, samtidigt som diskurserna ofta baseras på känslor och hörsägen i stället för fakta. Diskurser om ”vi och dem” återkommer i professionellas berättelser när de talar om integration och ”svenskhet”. Studien visar även att förståelsen för barn och unga i organiserad brottslighet skiljer sig beroende på i vilket sammanhang de talas om, i detta fall formella och informella samtal.