Subtraktion med tiotalsövergång är ett moment där många elever i årskurs 3 uppvisar svårigheter, vilket framgår av flera års resultat från de nationella proven i matematik. Denna studie tar sin utgångspunkt i behovet av att förstå hur detta moment behandlas i de matematikläromedel som används i årskurs 2, då grunden för subtraktionsförståelse ofta läggs under denna tid. Syftet med studien är att belysa hur svenska matematikläromedel behandlar subtraktion med tiotalsövergång. För att uppnå detta syfte besvaras två forskningsfrågor: Hur stor andel av uppgifter i svenska matematikläromedel för årskurs 2 utgörs av subtraktionsuppgifter med tiotalsövergång? Hur kan subtraktionsuppgifter med tiotalsövergång, i svenska matematikläromedel för årskurs 2, karaktäriseras? Studien vilar på teorin om handlingserbjudande, vilket syftar till att undersöka vilka möjligheter till handling och lärande som elever uppmanas till utifrån uppgifters utformning. Utifrån teorin uppstår lärandemöjligheter i mötet mellan individens förmågor och det som omgivningen erbjuder, i detta fall uppgifternas utformning och kontext i läroboken. För att besvara forskningsfrågorna har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metodansats använts. Den kvantitativa delen består av en kartläggning av subtraktionsuppgifter med tiotalsövergång i tolv matematikläroböcker från sex olika läromedel. Den kvalitativa delen fokuserar på att analysera vilka typer av handlingserbjudanden som dessa uppgifter ger elever, utifrån sju kategorier: talrelationer, referenspunkt, visuellt, praktiskt, repetitivt, öppet och metakognitivt. Resultatet visar att i genomsnitt endast 8,66 % av uppgifterna i de analyserade matematikläroböckerna utgörs av subtraktionsuppgifter med tiotalsövergång, med variation mellan olika läromedel. Den kvalitativa analysen visar att det finns en stor variation i vilka handlingserbjudanden som förekommer. De vanligast förekommande erbjudandena är repetitivt och visuellt, medan referenspunkt och metakognitivt förekommer mer sällan. Slutsatsen är att elevers möjlighet att utveckla en djupare förståelse för subtraktion med tiotalsövergång påverkas av hur uppgifterna är utformade. Studien betonar vikten av att lärare granskar läromedel kritiskt och medvetet väljer material som stödjer elevers utveckling av relevanta matematiska förmågor.

Subtraction with regrouping is an area in which many third-grade students encounter difficulties, as evidenced by several years of Swedish national mathematics assessment results. This study is based on the need to understand how this concept is addressed in the mathematics textbooks used in grade 2, a critical period during which foundational subtraction understanding is often established. The aim of the study is to shed light on how Swedish mathematics textbooks approach subtraction with regrouping. To achieve this aim, the study addresses two research questions: What proportion of the tasks in Swedish mathematics textbooks for grade 2 consists of subtraction tasks with regrouping? How can subtraction tasks with regrouping, in Swedish mathematics textbooks for grade 2, be characterized? The study is grounded in the theory of affordances, which focuses on the opportunities for action and learning that tasks provide to students. According to this theoretical perspective, learning arise through the interaction between the learner's abilities and the affordances provided by the environment, in this case, the design and context of the tasks within the textbook. To answer the research questions, a mixed-methods approach has been employed. The quantitative part involves mapping subtraction tasks with regrouping in twelve mathematics textbooks from six different textbook series. The qualitative part focuses on analyzing the types of affordances these tasks offer, using seven categories: number relations, reference point, visual, practical, repetitive, open-ended, and metacognitive. The results show that, on average, only 8.66% of the tasks in the analyzed textbooks involve subtraction with regrouping, with notable variation between textbook series. The qualitative analysis reveals a wide variation in the types of affordances present. The most common affordances are repetitive and visual, while reference point and metacognitive affordances are less frequently observed. The conclusion is that students’ opportunities to develop a deeper understanding of subtraction with regrouping are influenced by how tasks are designed. The study highlights the importance of teachers critically reviewing textbooks and consciously selecting materials that support the development of students' mathematical understanding and skills