Bakgrund: Aktivitetsbalans är en central del inom arbetsterapi som fångar personens upplevelse av hur väl vardagens aktiviteter fördelas. Tidigare forskning berör aktivitetsbalans ur flera olika perspektiv, men studier om arbetslösa är få, och eventuella könsskillnader är oklara. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva och jämföra självskattad aktivitetsbalans hos arbetslösa män och kvinnor. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät baserad på självskattningsformuläret OBQ11, samt fem kompletterande bakgrundsfrågor. Totalt deltog 41 personer, och analys av insamlad data gjordes på 39 deltagare i SPSS. Resultat: Resultatet visar en median på 11 poäng i självskattad aktivitetsbalans hos arbetslösa personer, men ingen statistisk signifikant skillnad mellan män och kvinnor. Slutsats: Examensarbetet visade stor variation i upplevd aktivitetsbalans bland arbetslösa, och inga könsskillnader påvisades. Aktivitetsbalans framstår som subjektivt och bör ses holistiskt. Implikationer: Examensarbetet visar att aktivitetsbalans bör beaktas i arbetsterapeutiska insatser för arbetslösa personer, oavsett kön. Det är viktigt att utgå från personens unika behov vid arbetsterapeutiska insatser för arbetslösa.

Background: Occupational balance is a central concept in occupational therapy that captures an individual’s experience of how well everyday activities are distributed. Previous research addresses occupational balance from various perspectives, but studies examining balance among unemployed individuals are few, and potential gender differences remain unclear. Aim: The aim of this thesis was to describe and compare self-perceived occupational balance among unemployed men and women. Method: The thesis used a quantitative cross-sectional design, employing a questionnaire based on the self-assessment tool OBQ11, along with five supplementary background questions. A total of 41 participants took part in the study, and data from 39 respondents were analyzed using SPSS. Results: The results show a median of 11 points in self-rated occupational balance among unemployed individuals, with no statistically significant difference between men and women. Conclusion: The thesis showed a large variation in perceived occupational balance among unemployed people, and no gender differences were found. Occupational balance appears to be subjective and should be viewed holistically. Implications: The thesis highlights that occupational balance should be considered in occupational therapy interventions for unemployed individuals, regardless of gender. It is important to base occupational therapy interventions on the individual's unique needs.