Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som drabbar miljontals patienter och påverkar både hälsa och välbefinnande. År 2017 beräknades cirka 64,3 miljoner patienter globalt leva med hjärtsvikt, och i Sverige uppskattas antalet till omkring 250 000. Sjukdomen kräver omfattande omvårdnad för att hantera symtom och förebygga komplikationer. Sjuksköterskans roll är central i vården, genom att stödja patienten i behandling, egenvård och livsstilsförändringar. Detta stöd bidrar till förbättrad omvårdnad och ökat välbefinnande. En stark känsla av sammanhang (KASAM) kan dessutom stärka patientens förmåga att hantera sjukdomens utmaningar och skapa mening i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att beskriva patienter med hjärtsvikt och deras upplevelser av det dagliga livet.  Metod: Litteraturöversikten som utfördes var av kvalitativ metod med induktiv ansats. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i 15 artiklar. Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell (2017). Resultat: Resultatet identifierade två huvudteman hela livet påverkas och meningsskapande faktorer i sjukdomshanteringen. Under huvudtemat hela livet påverkas framkom tre subteman: att begränsas fysiskt, att påverkas psykiskt och att socialt begränsas. Under huvudtemat meningsskapande faktorer i sjukdomshanteringen framkom tre subteman: osäker egenvårdsförmåga, förståelsen för närståendes betydelse samt motivation och kunskap för att hantera sjukdomen. Slutsats:  Hjärtsvikt påverkar hela patienten och kräver stora livsstilsförändringar. För att patienter ska kunna hantera sitt dagliga liv behövs tydlig information, stöd från närstående och holistisk vård. Sjuksköterskeutbildningen bör inkludera patienters upplevelser för att säkerställa likvärdig och personcentrerad vård i alla vårdmiljöer. 

Background: Heart failure is a global health issue affecting millions of patients and impacting both health and well-being. In 2017, approximately 64.3 million people worldwide were estimated to be living with heart failure, with around 250,000 cases in Sweden. The disease requires extensive nursing care to manage symptoms and prevent complications. The nurse's role is central in supporting the patient through treatment, self-care, and lifestyle changes. This support contributes to improved care and enhanced well-being. A strong sense of coherence (SOC) can also strengthen the patient's ability to cope with the challenges of the disease and create meaning in daily life. Aim: The aim was to describe patients with heart failure and their experiences of daily life. Method: The literature review was conducted using a qualitative method with an inductive approach. The search was performed in the databases CINAHL and PubMed, resulting in 15 articles. Data analysis was carried out according to Friberg’s five-step model (2017). Results: The results identified two main themes: Life is affected as a whole and Meaning-making factors in disease management. Under the theme life is affected as a whole, three subthemes emerged: being physically limited, being psychologically affected, and being socially restricted. Under the theme meaning-making factors in disease management, three subthemes were identified: uncertainty in self-care ability, understanding the importance of close relationships, and motivation and knowledge to manage the disease. Conclusion: Heart failure affects the whole person and requires significant lifestyle changes. To manage daily life, patients need clear information, support from loved ones, and holistic care. Nursing education should include patients’ experiences to ensure equitable and person-centered care in all healthcare settings.