Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge patienten så god livskvalitet som möjligt, när kurativ behandling inte längre är aktuell. För att lyckas krävs symtomlindring, kombinerat med ett gott samarbete mellan patient, anhöriga och sjuksköterskor. Detta ställer höga krav på ansvariga sjuksköterskor, som ofta samordnar den palliativa vården i hemmet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra palliativ vård i hemmet under livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats och kvalitativ metod. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL samt PsycINFO och resulterade i 13 artiklar som analyserades med stöd av Fribergs fem steg, för sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Arbetet utgick även från kvalitativ innehållsanalys vid identifiering av meningsbärande enheter, kondensering och kodning. Resultat: Analysen resulterade i två teman och sex sub-teman. Flera utmaningar för att möjliggöra god palliativ vård i hemmet identifierades däribland; brister i organisation och resurser, kunskapsbrist i den palliativa vården, samt känslomässig belastning i palliativt arbete. Betydelsen av samskapande omvårdnad framkom som en förutsättning för att säkerställa adekvat vård, där samverkan med vårdpersonal, patient och anhöriga var betydelsefullt. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede i hemmet påverkas av såväl emotionella som organisatoriska förhållanden. Samskapande omvårdnad framställs som en värdefull resurs för sjuksköterskorna, men det konstateras att brister i kunskap och tillgång till resurser vid palliativ vård i hemmet kvarstår. Resultatet bidrar till fördjupad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter inom den palliativa vården som utförs i hemmiljö, vilket kan ha betydelse för såväl utvecklingen av kunskap inom omvårdnad som för att förbättra sjuksköterskors arbetsförhållanden.

Background: Palliative care aims to provide the patient with the best possible quality of life when curative treatment is no longer an option. Achieving this requires symptom management, combined with good collaboration between the patient, family, and nurses. This places high demands on the nurses responsible, who are often the coordinators of palliative homecare. Aim: To describe nurses' experiences of providing palliative care at the end of life at home. Method: A literature review with an inductive approach and qualitative method. Article searches were conducted in the databases CINAHL and PsycINFO, resulting in 13 articles that were analyzed using Friberg’s five-step for synthesizing qualitative research inspired by meta-synthesis. The work also applied qualitative content analysis, including the identification of meaning units, condensation, and coding. Results: The analysis resulted in two themes and six sub-themes. Challenges to providing quality palliative care in the home emerged; organizational and resource deficiencies, lack of knowledge in palliative care and emotional burden in palliative work. The importance of co-creative nursing emerged as a prerequisite for ensuring the most adequate care, where collaboration with healthcare staff, the patient and family members was significant. Conclusion: Nurses’ experiences of home-based end-of-life palliative care are influenced by emotional demands and organizational factors. Co-created care emerges as a valuable resource, although gaps in both knowledge and resource availability are evident. The findings enhance the experience of nurses’ experiences in home-based palliative care, which may inform the development of nursing knowledge and the improvement of working conditions.