Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 (DMT1) är en autoimmun sjukdom som ofta debuterar i ung ålder och innebär att kroppens förmåga att producera insulin upphör. Sjukdomen kräver en daglig egenvård för att kunna upprätthålla blodsockerkontroll samt förebygga eventuella komplikationer. För unga personer mellan 10–30 år kan egenvården vara särskilt utmanande till följd av livsförändringar, sociala aspekter och strävan efter självständighet. Syfte: Att beskriva unga personers upplevelser av egenvård vid DMT1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökning genomfördes via databaserna MEDLINE och CINAHL som genererade i 13 resultatartiklar. Artiklarna analyserades i enlighet med Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2017). Resultat: Unga personers upplevelser av egenvård vid DMT1 präglades av en balans mellan ansvar och utmaningar. Delar som motivation, självständighet och stöd från omgivningen gjorde hanteringen av sjukdomen enklare att upprätthålla. Däremot försvårades egenvården till följd av sociala utmaningar, bristande kunskap och otillräckligt stöd. Likaså känslor av rädsla och oro påverkade följsamheten negativt. Slutsats: Egenvård innebar en komplex balans mellan känslor, ansvar och social tillhörighet. Autonomi och stöd från omgivningen var avgörande för att upprätthålla en välfungerande hantering av sin sjukdom. Förmågan att skapa dagliga rutiner och känna kontroll bidrog till motivation, medan bristande vardaglig struktur samt känslomässig belastning kunde försvåra hanteringen. Studien lyfter vikten av individanpassade insatser och personcentrerat stöd för att stärka unga personers delaktighet i sin vård.

Background: Type 1 Diabetes Mellitus (T1DM) is an autoimmune disease that often begins at a young age and results in the body’s inability to produce insulin. The condition requires daily self- care to maintain blood glucose control and prevent potential complications. For young individuals between the ages of 10–30, self-care can be particularly challenging due to life transitions, social aspects and the pursuit of independence. Aim: To describe young people’s experiences of self- care in T1DM. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach. Article searches were conducted in the MEDLINE and CINAHL databases, resulting in 13 included studies. The data analysis was performed in accordance with Friberg’s five-step model (Friberg, 2017). Results: Young individuals’ experiences of self-care in T1DM were characterized by a balance between responsibility and challenges. Factors such as motivation, independence and support from others made managing the disease easier. However, self-care was hindered by social challenges, lack of knowledge and insufficient support. Feelings of fear and anxiety also negatively affected adherence. Conclusion: self-care involved a complex balance between emotions, responsibility and social belonging. Autonomy and support from the surrounding environment were crucial for maintaining effective self-management. The ability to establish daily routines and experience a sense of control contributed to motivation, while a lack of everyday structure and emotional strain could hinder management. The study highlights the importance of individualized interventions and person-centered support to enhance young people’s participation in their care.