Efter andra världskriget och under kalla kriget hade Sverige en försörjningsberedskap baserad på omfattande lagerhållning och planer för att säkra livsmedelsförsörjningen även vid blockad. Under 1990-talet avvecklades mycket av detta, men med en säkerhetspolitiskt förändrad hotbild har behovet av en stärkt beredskap åter aktualiserats. Parallellt med denna utveckling har hållbarhetsfrågor vuxit i betydelse, då klimatförändringar påverkar matproduktionens förutsättningar oavsett om det råder fred eller krig. Båda dessa två områden – beredskap och hållbarhet – har blivit centrala expertisområden, men hur de ska integreras för att möta överlappande klimatrelaterade och antagonistiska hot är fortfarande oklart.

Syftet med forskningsrapporten är att empiriskt belysa hur de två expertisområdena hållbarhet respektive beredskap integreras för att möta överlappande klimatrelaterade och antagonistiska hot i det svenska samhället. Baserat på 582 rapporter publicerade 1992–2024 av aktörer i den svenska livsmedelskedjan identifierar studien hur politiska beslut och händelser har format relationen mellan hållbarhet och beredskap över tid. Ett mönster av fyra utvecklingsfaser framträder: vakuum-, specialiserings-, närmande- och armkroksfasen. I armkroksfasen har expertisområdena börjat kopplas samman, och begreppet ”hållbar beredskap” används allt oftare av myndigheter. Dock saknas en entydig definition av detta begrepp, vilket skapar osäkerhet kring dess praktiska tillämpning för ökade investeringar.

Resultatet visar att nya förhållningssätt till överlappande klimatrelaterade och antagonistiska hot behöver utvecklas för att expertisområdena hållbarhet och beredskap ska kunna integreras till reella lösningar inför och vid samhällskriser. Nya förhållningssätt utgör en kompetens som kan stärka försörjningsberedskapen av kritiska varor och tjänster. Denna kompetens är därför viktig att fortsatt studera och vidareutveckla för att kunna möta utmaningarna inom svensk livsmedelsförsörjning i en tid av överlappande, varaktiga samhällskriser.