Allt större tillgänglighet till AI-teknik, inte minst generativ AI (GenAI), ökar betydelsen av förståelsen för och användningen av AI-verktyg i läsande- och skrivande-aktiviteter. AI-trenden sammanför därmed områdena språk och teknik, vilka ofta fungerar separerade i skolan (cf. Lindberg & Öberg 2023; Snow [1959] 2012). Hur detta närmande kan iscensättas i gymnasieundervisning är utgångspunkten i denna studie som undersöker hur elever på teknikprogrammet (4 klasser från årskurs 1) kollaborativt skriver framtidsberättelser i samverkan med GenAI. För detta syfte samproducerades Futures Day (2023 och 2024) mellan högskola och skola med målet att elevgrupperna färdigställde sina berättelser under en dag och att temat ”teknik, hållbarhet och framtider” respekterades (Lindberg & Haglind in press).

Empirin utgörs av framtidsberättelserna, samt skärminspelningar som visar när, hur, och i vilka syften elevgrupperna samarbetade med AI. Teoretiskt ramas analysen in av AI-teknikens ’inte-ännu-tillstånd’ (not-yetness, Ross 2023) som motiverar ett införlivande av framtidsperspektiv som temporalitet, epistemologi, och performativitet i undervisning och forskning (Cerratto et al. 2023; Ross 2023). Framtidsorienterade perspektiv kan vara produktiva för att utforska hur elever ’fortsätter’ (go on, Buch & Stjerne in press) sitt skrivande trots hinder, genom samverkan med AI och hur de ”spekulerar” (speculate, Ross 2023) och ”föregriper” (anticipate, Miller 2018) morgondagens teknik, där AI, utifrån dagens sociotekniska föreställningsvärld, har en framträdande roll.

Den framtidsorienterade analysen visar mönster gällande hur GenAI användes för att ’fortsätta’ skrivandet, samt vilka föreställningar om framtidens teknik som framträdde och hur. Resultaten ska tjäna explorativa syften gällande förändrade perspektiv och kompetenser i och mellan gymnasiets svensk- och teknikämnen.