This thesis consists of three articles that explore the challenges of international trade, focusing on environmental (article 1), social (article 2), and macroeconomic considerations (article 3). Articles 1 and 3 delve deeper into the complexities of international trade due to globalization. Articles 1 and 2 address how international trade interacts with crucial aspects of sustainable development, namely carbon pricing and gender equality. Overall the thesis dives into sectoral heterogenities and highlights the need for policies that consider sectoral aspects due to the distinct characteristics of each sector.

The first article examines the impact of carbon pricing on carbon leakage which is a counteractive mechanism for the effectiveness of carbon pricing. The study confirms that fuel excise taxes, rather than carbon taxes or emission trading schemes, are the primary drivers of carbon leakage. Structural gravity estimates show that carbon pricing based on carbon taxes and emission trading schemes (ETS) does not cause carbon leakage, but fuel excise taxes and ETS exemptions have a significant impact. This finding is supported when looking at carbon prices in different sectors. Thus, policymakers should consider adjusting fuel excise taxes accordingly.

The second article delves into the effectiveness of anti-discrimination references in trade agreements on promoting gender equality in developing countries. The research demonstrates that the location and language of these references significantly influence their impact. The results indicate that such references are more likely to improve gender-related labor conditions when they appear in legally binding sections and are associated with hard modal verbs like “shall” or “should”, in contrast to those that appear in aspirational sections and are associated with softer modal verbs like “may” or “might”. Furthermore, the results highlight a significant effect of these references in the agriculture sector, which hosts most of the female labor force in developing countries.

Finally, the third article investigates the non-linear relationship between exchange rates and industrial production in various sectors of the U.S. economy. Employing a non-linear autoregressive distributed lags model, the research reveals short-run and long-run non-linear effects of exchange rate fluctuations on the production of non-energy materials, durable manufacturing, consumer goods, and business equipment. These findings underscore the role of import contents of exports on sectoral production.

Denna avhandling består av tre artiklar som utforskar utmaningarna med internationell handel, med fokus på miljö (artikel 1), social hänsyn (artikel 2) och makroekonomisk hänsyn (artikel 3). Artiklarna 1 och 3 fördjupar sig i globaliseringens inverkan på internationell handel. Artiklarna 1 och 2 behandlar hur internationell handel samverkar med avgörande aspekter av hållbar utveckling, nämligen koldioxidprissättning och jämställdhet. Sammantaget fokuserar avhandlingen på sektoriella heterogeniteter och belyser behovet av policys som beaktar sektoriella aspekter på grund av varje sektors distinkta egenskaper.

Den första artikeln undersöker effekten av koldioxidprissättning på koldioxidläckage, vilket är en motverkande mekanism för effektiviteten av koldioxidprissättning. Studien bekräftar att bränsleskatter, snarare än koldioxidskatter eller system för handel med utsläppsrätter, är de primära drivkrafterna för koldioxidläckage. Strukturella gravitationsmodellsuppskattningar visar att koldioxidprissättning baserad på koldioxidskatter och system för handel med utsläppsrätter (ETS) inte orsakar koldioxidläckage, men att bränsleskatter och undantag från ETS har en betydande inverkan. Dessa resultat stöds när man tittar på koldioxidpriser i olika sektorer. Politiker bör därmed överväga att anpassa bränsleskatterna i enlighet med dessa slutsatser.

Den andra artikeln fördjupar sig i effektiviteten av antidiskrimineringsreferenser i handelsavtal för att främja jämställdhet i utvecklingsländer. Forskningen visar att platsen och språket för dessa referenser har stor betydelse för deras inverkan. Resultaten indikerar att könsrelaterade arbetsvillkor förbättras när referenserna förekommer i juridiskt bindande avsnitt och är förknippade med starka modala verb som “ska” eller “bör”, i motsats till de som förekommer i aspirerande avsnitt och är förknippade med mjukare modala verb som “kan” eller “möjligtvis”. Dessutom visar resultaten en betydande effekt av dessa referenser i jordbrukssektorn, som sysselsätter merparten av den kvinnliga arbetskraften i utvecklingsländer.

Slutligen undersöker den tredje artikeln det icke-linjära sambandet mellan växelkurser och industriell produktion i olika sektorer i USA. Genom att använda en icke-linjär ARDL-modell, avslöjar forskningen kortsiktiga och långsiktiga icke-linjära effekter av växelkursfluktuationer på produktionen av icke-energimaterial, tillverkningen av varaktiga varor, konsumentvaror och företagsutrustning. Dessa fynd understryker den roll som importerade insatsvaror i exporten spelar för sektoriell produktion.