Följande undersökning är genomförd genom en kvantitativ metod med enkäter som forskningsverktyg. Studien är gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hållbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jämförs och diskuteras sedan utifrån ett genusperspektiv. Resultaten påvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhållningssätt till hållbar utveckling mellan flickor och pojkar. Flickor antar mer biocentriska och solidariska förhållningssätt där medmänsklighet och naturens bevarande utgör stora delar. Pojkar förhåller sig däremot mer antroprocentriskt och tillförlitligt till teknika lösningar där vetenskapen har en viktig roll och där naturen är en resurs för oss människor att använda. Eleverna utrycker också oroliga känslor gentemot vår planets framtid. Ovanstående resultat jämförs och diskuteras utifrån ett antal tidigare internationella studier och visar sig stämma väl överens.

The following survey is conducted by a quantitative method with questionnaires as a research tool. The study was done among ten schools and 188 participants (n = 188) in a mediumsized municipality in southern Sweden. The work examines the Swedish students' perceptions and attitudes towards sustainable development. These attitudes and beliefs are compared and discussed from a gender perspective. The results demonstrate statistically significant differences in the approach to sustainable development between girls and boys. Girls assume more biocentric and solidarity approaches where humanity and nature’s conservation represent major parts. Boys however, relate more to antroprocentric values and rely to technological solutions where science plays an important role and where nature is a resource for us humans to use. Students express anxious feelings towards the future of our planet. The above results are compared and discussed from a number of previous international studies and proven to be consistent.