Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av människors välbefinnande och aktivitetsutföranden, men integreras sällan i arbetsterapeutisk praktik. Personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar därmed begränsad delaktighet inom ett betydelsefullt livsområde.

Syfte: Att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med sexuell hälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. 

Metod: Arbetet genomfördes med kvalitativ ansats och induktiv design. Sju legitimerade arbetsterapeuter rekryterades genom strategiskt urval och snöbollsurval och intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visade att sexuell hälsa främst lyfts i problematiska situationer och att arbetet kännetecknas av ett reaktivt förhållningssätt. Osäkerhet kring roll, ansvar, kunskap och omgivning påverkar hur arbetet genomförs. Samtidigt framkommer att arbetsterapeuter ser sexuell hälsa som en del av vardagliga aktiviteter, men att detta i begränsad utsträckning omsätts i praktiken.

Slutsats: Sexuell hälsa utgör ett betydelsefullt men otillräckligt integrerat område inom arbetsterapi, där en diskrepans mellan teoretisk förståelse och praktiskt arbete framträder. 

Implikationer: Resultatet indikerar behov av ökad kompetens, tydligare riktlinjer och strukturer för att möjliggöra ett mer systematiskt och hälsofrämjande arbetssätt. 

Background: Sexual health is an important aspect of well-being and occupational engagement, yet it’s rarely integrated into occupational therapy practice. Individuals with intellectual disabilities therefore risk limited participation in an important area of life. 

Aim: To illustrate occupational therapists experiences of working with sexual health among individuals with intellectual disabilities.

Method: This work used a qualitative approach with an inductive design. Seven licensed occupational therapists were recruited through strategic and snowball sampling and participated in semi-structured interviews. Data were analyzed using qualitative content analysis.

Results: The findings show that sexual health is primarily addressed in problematic situations and that the work is characterized by a reactive approach. Uncertainty regarding role, responsibility, knowledge and the environment influence how the work is carried out. At the same time, occupational therapists view sexual health as part of everyday occupations, although this is only partly translated into practice.

Conclusions: Sexual health constitutes a significant yet insufficiently integrated area within occupational therapy, where a gap between theoretical understanding and practical application is evident.

Implications: The findings indicate a need for increased competence, clearer guidelines and structured approaches to enable more systematic and health-promoting practice.