Bakgrund: Varje dag vårdas patienter i livets slutskede inom palliativ vård. Anhöriga som står vid sidan av patienter i livets slutskede upplever ofta en tung och känslomässig belastning. Det är inte enbart patienterna som upplever situationen utan också anhöriga som är i behov av personcentrerat stöd i olika former. Stöd till anhöriga kan vara utformat genom god information och kommunikation. Känsla av sammanhang kan underlätta anhörigas upplevelse av palliativ vård vid livets slutskede. Syfte: Syftet var att studera anhörigas upplevelse av palliativ vård vid livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod baserat på 16 vetenskapliga artiklar. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Fribergs analyssteg. Resultat: Analysen presenterades i två kategorier: ”Att vara anhörig i palliativ vård vid livets slutskede” med tillhörande fyra underkategorier. “Att uppleva en förändrad livssituation” med tillhörande fyra underkategorier. Resultatet belyser anhörigas behov av stöd, både vid palliativ vård i livets slutskede samt efter sin närståendes död. Upplevelsen skiljer sig från person till person och ingen situation är den andra lik. Slutsats: Anhöriga behöver stöd i form av närvarande vårdpersonal, tydlig kommunikation samt uppföljning efter dödsfall. För att kunna ge anhöriga det stöd de behöver och kunna ge en personcentrerad vård ger litteraturöversikten en ökad förståelse för hur stödet kan utformas. 

Background: Every day, patients at the end of life are cared for in palliative care. Relatives who stand by patients at the end of life often experience a heavy and emotional burden. It is not only the patients who experience the situation, but also relatives who are in need of person-centred support in various forms. Support for relatives can be designed through good information and communication. A sense of coherence can facilitate relatives' experience of palliative care at the end of life. Purpose: The purpose was to study relatives' experience of palliative care at the end of life. Method: A literature review with a qualitative method based on 16 scientific articles. The data analysis was carried out using Friberg's analysis steps. Results: The analysis was presented in two categories: "Being a relative in palliative care at the end of life" with associated four subcategories. "Experiencing a changed life situation" with associated four subcategories. The results highlight the relatives' need for support, both during palliative care at the end of life and after the death of a loved one. The experience differs from person to person and no situation is the same. Conclusion: Relatives need support in the form of attending care staff, clear communication and follow-up after death. In order to be able to give relatives the support they need and to be able to provide person-centred care, the literature review provides an increased understanding of how the support can be designed.