Denna uppsats undersöker Sveriges, Norges och Danmarks parlaments undervisningsmaterial i syfte att se hur demokratibegreppet tar sig uttryck i dessa. Undersökningen sker genom en kvalitativ innehållsanalys där ett kodningsschema brukas, detta består av fem kategorier: valprocess och pluralism, medborgerliga rättigheter, regeringens funktionalitet, politiskt deltagande och politisk kultur. Under dessa kategorier finns 60 punkter som djupare beskriver innebörden av kategorin och som är viktiga aspekter i en fungerande demokrati. Detta analysverktyg är hämtat från The Economist Intelligence Unit, vilka använder detta som demokratiindex för att mäta hur demokratiskt ett land är. Materialet som undersökts har kodats genom detta analysverktyg i syfte att se vilka delar av demokrati undervisningsmaterialet behandlar, men också i syfte att se likheter och skillnader parlamenten emellan. Syftet är att utifrån kodningen tyda vilka demokratiteorier som behandlas i materialet för att få en bredare bild av parlamentens demokratiundervisning. Dessa demokratiteorier är valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Resultatet visar att samtliga parlaments undervisningsmaterial behandlar stora delar av demokratibegreppet utifrån analysverktyget. Kategorin politisk kultur är den kategori som behandlas minst medan kategorin regeringens funktionalitet behandlas mest. Riksdagens undervisningsmaterial är det som dominerar i samtliga kategorier då flest antal punkter behandlas i materialet, samt att kategorierna tar form i fler undervisningsmaterial från riksdagen än i de andra parlamentens. Valdemokrati är den demokratiteori som främst förekommer i analysen av materialet, kort efter följer deltagardemokrati medan samtalsdemokrati förekommer ytterst lite i det undersöka materialet.