Introduktion (och mål) – Generativ artificiell intelligens utvecklas i snabb takt, inte minst inom arkitektur. Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen av generativ AI är inom den svenska arkitekturbranschen samt att utreda möjligheter, begränsningar och eventuella framtida användningsområden.

Metod – Studien är kvalitativ och är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer där respondenterna utgörs av sex arkitekter aktiva i Sverige, intervjusvaren analyserades genom en tematisk analys för att hitta mönster i svaren kopplade till studiens frågeställningar.

Resultat – Resultatet visar att användningen av generativ AI är begränsad inom design- och planlösningsarbetet. Det framgår även att AI spelar en indirekt roll i arkitektens arbete genom att stödja idéutveckling och skapa visualiseringar på arkitektens förslag. Vidare är AI i dagsläget inte tillräckligt utvecklat för att kunna skapa fungerande och byggbara lösningar, och pekar på att andvändningsbarheten är starkt beroende av användarens kompetens inom området.

Analys – Det framgår tydliga samband mellan intervjusvaren och tidigare forskning, framför allt när det handlar om att använda AI som ett stödverktyg, det framkommer även samband att det i dagsläget främst används i det tidiga skedet. Det framgår att AI i framtiden kan komma att effektivisera tidskrävande och repetitiva arbetsmoment. Samtidigt präglas framtidsvisionen av en viss osäkerhet gällande utveckling och integration.

Diskussion – Diskussionen pekar på att den framtida användningen är otydlig men att det finns mycket att hämta ur användningen av generativ AI. Den tydliggör flera potentiella framtida användningsområden samtidigt som den tar upp flera utmaningar med inkluderingen av AI på arkitektens arbetsplats som bildar underlag för vidare forskning.