Inledning: Med en global utveckling där andelen äldre i befolkningen ökar och allt fler människor bor i städer uppstår nya behov av hur samhället planeras och utformas. För att möta dessa demografiska förändringar krävs arbetssätt som främjar en åldersvänlig stad. Världshälsoorganisationens nätverk för åldersvänliga städer syftar till att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av att vara medborgare i en åldersvänlig stad. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där tolv personer bosatta i en stad ansluten till Världshälsoorganisationens nätverk för åldersvänliga städer har intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att äldre personers erfarenheter formas i samspelet mellan individuella möjligheter och strukturella förutsättningar. Informanterna beskrev ett aktivt förhållningssätt till att ta vara på stadens utbud. Möjligheten att åldras på plats, det vill viktiga för självständighet och trygghet. Även känslan av tillhörighet och den fysiska miljöns utformning hade stor betydelse för äldres vardagsliv. Konklusion: Resultaten visade att staden i stort upplevs som åldersvänlig. Författarna föreslår att fler svenska städer och kommuner ansluter sig till Världshälsoorganisationens nätverk för åldersvänliga städer för att främja ett hälsosamt åldrande.

Introduction: With a global development in which the proportion of older people in the population is increasing and more and more people are living in cities, new needs arise regarding how society is planned and designed. To address these demographic changes, approaches that promote an age-friendly city are required. The World Health Organization network for age-friendly cities aims to create conditions for healthy ageing. Aim: The aim of the study was to describe older people´s experiences of living in an age-friendly city. Method: The study is a qualitative interview study with an inductive approach, based on interviews with twelve individuals living in a city affiliated with the World Health Organization’s network of age-friendly cities. The collected data were analyzed using thematic analysis. Results: The findings show that older people experiences are shaped by the interplay between individual opportunities and structural conditions. The participants describe an active approach to engaging with the city’s offerings. The possibility of ageing in place, defined as remaining in one's own residential area, along with access to nearby services, emerged as a key factor in promoting independence and perceived security. Additionally, a sense of belonging and the design of the physical environment are of great importance for older people´s everyday lives. Conclusions: The results show that the city is generally perceived as age friendly. The authors suggest that more Swedish cities and municipalities join the World Health Organization network for age-friendly cities in order to promote healthy ageing.