Introduktion: På motorvägar i Sverige genom stadsmiljö så finns det flertalet sträckor där vägarna når sitt kapacitetstak. Det innebär förlängda restider, trängsel och eventuell ökad olycksrisk. Additionskörfält har i vissa fall använts som en lösning för detta. Dock har forskning på området saknats vilket har skapat intresse och funderingar för att studera ämnet. Examensarbetet undersöks i samarbete med Trafikverket.  

Metod: I detta examensarbete kommer additionskörfält på motorväg i stadsmiljö att undersökas genom att studera restidskostnad, ändring i restid och kapacitet beroende på längd. Det undersöks genom att använda handberäkningar, dokumentstudier och analys av data från databaser, från simulationsprogram och tillämpning av möten. Metoden för undersökningen är en fallstudie som sker i retrospektiv. De undersökta områdena är E4an genom Jönköping och Söderleden i Göteborg. Där valdes sträckorna trafikplats Ryhov-Ljungarum i Jönköping och avfart Åby/Åbro-Fässbergsmotet i Göteborg.  

Resultat: I kapitlet redogörs insamlingen av data från dokumentstudier, simuleringar, handberäkningar på kapacitet och restidskostnad och möten som framhäver ett resultat på vad additionskörfältets nytta har innefattat utifrån frågeställningarna.   

Analys: I avsnittet presenteras en koppling till resultat från dokumentstudier, handberäkningar, simuleringar och möten till den teoretiska ramen. Detta för att analysera additionskörfältets nytta på kapaciteten, restiden och restidskostnaden.  

Diskussion: I kapitlet diskuteras den insamlade empirin med en sammanställning av resultat och analys. Diskussionen fokuserar på att adressera additionskörfältets effekter med givna frågeställningar och vilka för- och nackdelar att genomföra studien på de sätt som preciseras.   

Nyckelord: Additionskörfält, extra körfält, 3+2 väg, 2+3 väg, extra körfält på 2+2 väg, motorväg, motortrafikled, stadsmiljö.