Aktuell studie syftar till att undersöka hur äldres upplevelse av ensamhet framställs i forskning med fokus på hur ensamheten kan upplevas utifrån olika perspektiv. Genom en scoping review bestående av elva vetenskapliga artiklar har empirin analyserats utifrån en latent innehållsanalys och olika teoretiska ramverk, vilka har sin grund i ett ekologiskt perspektiv. Flera kategorier identifierades genom innehållsanalysen, vilket resulterade i fyra huvudteman - Ensamhet som upplevelse bland äldre, hantering av ensamhet, olika faktorer och deras påverkan på ensamhet samt mötet med vården. Inledningsvis konstaterar resultatet i denna studie att det finns olika former av ensamhet, vilka kan betraktas utifrån positiva, negativa och existentiella aspekter. Resultatet visar att ensamheten kan vara hanterbar eller icke hanterbar samt att det finns olika faktorer som kan leda till ökad eller minskad ensamhet. Vidare visar studieresultatet att mötet med sjukvården kan påverka äldres upplevelse av ensamhet. Detta kan betraktas som ett betydelsefullt resultat i förhållande till det sociala arbetet. Sammantaget bidrar denna studie till en djupare förståelse för äldres ensamhet och dess komplexitet. 

The current study aims to examine how the elderly's experience of loneliness is presented in research with a focus on how loneliness can be experienced from different perspectives. Through a scoping review consisting of eleven scientific articles, the empirical evidence has been analyzed based on a latent content analysis and various theoretical frameworks, which are based on an ecological perspective. Several categories were indentified through the content analysis, which resulted in four main themes - Loneliness as an experience among the elderly, managing loneliness, various factors and their influence on loneliness and the meeting with healthcare. Initially, the results of this study state that there are different forms of loneliness, which can be considered based on positive, negative and existential aspects. The results show that loneliness can be manageable or unmanageable and that there are various factors that can lead to increased or decreased loneliness. Furthermore, the study result indicated that the meeting with the health care can affect the elderly´s experience of loneliness. This can be considered as a valuable result in relation to the social work. Overall, this study contributes to a deeper understanding of elderly´s loneliness and its complexity.