Studien behandlar hur islam presenteras i svenska läromedel för religionsundervisningen på högstadienivå. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka hur beskrivningen av islam har utvecklats under de tre senaste läroplaner för den svenska skolan, Lgr80, Lpo94 och Lgr11, och genom undersökningen dra slutsatser som är kopplade till den tidigare forskningen. Målet med undersökningen är inte koppla till läroplanerna. Däremot vill jag se hur samhällets förändring har påverkat läroplanerna som i sin tur påverkar våra läromedel. Materialet som används i studien är sex svenska läromedel som har lånats från grundskolor i Jönköpings kommun.

Genom analysen av materialet så framkommer det en tydlig utveckling av islam i de svenska läromedlen under tidsperioden 1982-2014. Islam får under 80-och 90-talet, framförallt under Lgr80, en negativ beskrivning som en ociviliserad och våldsbenägen religion där islam är bakom allt som sker i Mellanöstern. Under 2000-talet möter vi författare som försvarar religionen istället för att beskylla den, vissa så pass att nästan framställa islam som felfri. Islam skiljs nu åt från seder och traditioner som är kulturbaserade och som inte tillhör islam. Däremot är vissa författare fortfarande negativa och då till könsrollerna inom religionen. Under 2010-talet och Lgr11 möter vi författare som har en neutral ton emot islam. De försöker inte längre ta en ställning som föregående utan vill vara opartiska och visa på det positiva och negativa som existerar inom alla religioner. Genom studien framkommer även tydliga mönster mellan läromedlen som tillhör samma styrdokument, vilket visar på ett socio-religiöst perspektiv.