Spivak highlights the importance of adding voices from the margin to pluralise mainstream narratives. Using scenarios as a tool for initiating discussion, the projects Good Examples for School Attendance (2025-2026, with school personnel) and Superpowered Narratives (with upper secondary students) attempt to facilitate meaningful metamorphoses in the sense of the voices of students struggling with School Attendance Problems (SAP) being heard. Over the years, the Swedish school system has metamorphosed from a Salamanca point of view, which stresses the right to inclusion, to a PISA stance, championing competence assessment more in line with neoliberal perspectives. This has led to an increasing number of students feeling alienated and choosing to disengage from school and more people question the status quo. Is there a meaningful metamorphosis on the horizon, switching the focus from individual failure and shortcomings to social cohesion and responsibility? With Freire as a steppingstone, the scenarios may show a road towards breaking the oppression and creating hope by giving the marginalised a voice. A growing awareness of the language of metamorphoses may provide tools to ensure that school is a place where young people become a part of, not shut out of, society. In this presentation, our aim is to explore how the use of fictional scenarios may facilitate discussions among school staff on various aspects of SAP, but also how the work on scenarios may give disenfranchised students a voice and set off meaningful metamorphoses.

Synen på historieundervisning i grundskolan har förskjutits i linje med förändringar i historiedidaktisk forskning avseende vad som är viktigt att kunna. Redan årskurs 6-elever ska kunna resonera i historia för att nå ett godkänt betyg, vilket mellanstadielärare kan uppfatta är högt ställda krav på eleverna. Denna studie vill bidra med kunskap om vilka möjligheter historieundervisningen erbjuder årskurs 5-elever när det gäller att resonera historiskt med fokus på både historiskt tänkande och historiespecifik litteracitet. Empirin består av ljudupptagningar från deltagande observation av historieundervisning samt elevtexter. Materialet analyseras utifrån komplementära teorier: en modell för historiskt resonerande och en teori om historiespecifika texter. Dessa representerar två forskningsfält som båda behövs för att nyanserat fånga innehåll och uttryck. Analysen stöds genom ett grammatiskt fokus på temporalitet och kausalitet. Studien visar att mellanstadieelever använder enklare textaktiviteter som återberättelse i historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Mindre ofta förekommer komplexa textaktiviteter, t.ex. förklaring och argumentation, vilka är viktiga för exempelvis resonemang om orsaker och konsekvenser. Genom muntlig bearbetning av historiskt stoff öppnas dock möjligheter att pröva mer komplexa former av historiskt resonerande och textaktiviteter. För att ytterligare stödja utvecklingen av förmågan till historiskt resonerande skulle undervisningen dock behöva tydligare synliggöra samhällsstrukturer, kausala samband, pers­pektivtaganden och textstruktur.

Can 5^th grade students learn historical reasoning? The expression of historical thinking through reasoning and history-specific literacy in the making

History teaching in primary school has shifted in line with changes in history didactic research. By 6^th grade, students must have mastered historical reasoning to pass examination. This study contributes knowledge about opportunities that history teaching offers 5^th grade students regarding historical reasoning, focusing on both historical thinking and history-specific literacy. Data were generated through participant observation, audio recordings and the compilation of students’ texts. The material has been analysed using two complementary theories: a model for historical reasoning and a theory of history-specific texts. These theories represent two fields of research that are both needed to capture content and expression. The analysis is supported by a grammatical focus on temporality and causality. The study shows that students in grade 5 use simple text activities such as retelling in historical reasoning about continuity and change. Complex text activities, e.g., explanation and argumentation, which are important for reasoning about causes and consequences, occur less often. However, oral processing of historical material offers opportunities to try more complex forms of historical reasoning and text activities. To further support the development of historical reasoning skills, teaching should highlight social structures, causal relationships, perspective-taking and text structure more clearly.

Dive iN – Mångfald som normalitet

Presentationen bygger på forskningsprojektet DiveiN (Diversity as normality) vars syfte är att problematisera begreppet mångfald, vilket diskuteras flitigt i både samhälle och forskning (BaggaGupta & Messina Dahlberg, 2018). Samtidigt vill vi bidra med kunskap om hur digitala kommunikativa praktiker formar och ger ramar för mångfald i undervisning och lärande. Presentationen redogör för en pilotstudie som genomfördes på en gymnasieskola med elever i årskurs två. Studiens övergripande frågor var:

• Vilken mångfald syns i materialet?

• Hur kan mångfald i digitala kommunikativa praktiker i skolan beskrivas?

• Vilka är “the gaps” mellan digitala kommunikativa praktiker i samhället, styrdokument och praktiker i skolrelaterade kontexter?

Datainsamlingen har skett genom en enkät om användning av digitala resurser i skolans alla ämnen, både i och utanför skolan. Enkätsvaren har sedan legat till grund för fokusgruppsintervjuer som rör elevers uppfattningar om sig själva som digitala användare, det stöd de får vid användning av digitala resurser i skolan, multimodala arbetssätt, spelbaserat lärande och skolrelaterad digital kommunikation.

Resultaten visar på olikheter mellan grupper av skolaktörer och ämnen samt mångfald i en mängd aspekter av kommunikation. Exempelvis varierar elevers uppfattningar om sig själva som digitala användare, och om hur deras tillgång till och sätt att få stöd ser ut vid användning av digitala resurser. Resultaten visar också på mångfald i skolans digitala kommunikativa praktiker som nödvändiggör en mångfacetterad beskrivning av begreppet mångfald, en som inte bara beaktar grupper som exempelvis kön, språkbakgrund och funktionalitet utan också tar hänsyn till aspekter som är relevanta för det område som undersöks. För kommunikation är bl.a. skalor som monologisk – dialogisk, unilateral – polylateral och formell – informell relevanta. Skillnaderna i användandet av digitala resurser, tycks slutligen bekräfta bilden av en “new digital divide” som innefattar digital literacy och supportsystem, snarare än teknologin i sig, som det ursprungliga ”digital divide”-begreppet avsåg (Samuelsson, 2014; Warschauer, 2002; Warschauer & Matuchniak, 2010).