This thesis explores how Swedish native livestock breeds contribute to sustainability and resilience within agriculture and society. As industrial farming has favored uniform, high-yield breeds, many native varieties have declined, despite their ecological, cultural, and economic importance. Using a qualitative research design, the study draws on semi-structured interviews with breeders, associations, and conservation practitioners to examine how these animals function within a social–ecological systems framework. The findings show that native breeds strengthen ecological resilience through genetic diversity, climate adaptation, and biodiversity maintenance in semi-natural pastures. They foster social and cultural resilience by preserving traditional knowledge, sustaining rural identity, and connecting people to landscapes. Economically, they support local diversification and niche markets, though limited policy and market support continue to pose challenges. Overall, the study concludes that conserving and actively using native breeds should be recognized as a key strategy for sustainable development. Beyond safeguarding genetic resources, these animals represent living biocultural heritage that bridges ecology, economy, and culture. Supporting their continued use and conservation will enhance Sweden’s capacity to build resilient, sustainable agricultural systems for the future. 

Background: Liquidity is a major concept in financial economics, relating to the speed andcost with which asset trades can be done without a big effect on price. Around large companyevents like annual results liquidity conditions are likely to change and affect how fast and wellthese new active information get consumed by stock prices. This relation needs to beunderstood when analyzing market efficiency, investor behaviour and information asymmetriesin the equity markets of the modern world exemplified by Nasdaq Stockholm.Purpose: The aim of this study is to determine in what way market liquidity affects theabnormal returns of the market which are observed around annual earnings announcements. Itattempts to clarify whether liquidity, as measured through the bid-ask spreads, is an importantfactor to explain the possible variations in price reactions and trading conditions in connectionwith these events.Aim: This thesis concerns itself with firms on Nasdaq Stockholm from 2019 to 2023 whichhas been characterized by increased volatility and digitalization in trading. It intends toestablish if the liquidity will either strengthen or weaken the ability of the market to reflect inan efficient time and manner the result information, while making an allowance for firmcharacteristics as to size, book to market ratios and profitability (ROE).Method: This study is based on quantitative research that combines the event studymethodology and panel data regression analysis. The dataset includes daily observations for152 Swedish firms listed on Nasdaq Stockholm obtained from Refinitiv Eikon. In this studyabnormal returns are estimated over a five-day event window (−2 to +2) compared to anestimation period of 225 days (−250 to −25). Diagnostic is used to ascertain the econometryvalidity, tests which include measure of heteroskedasticity, autocorrelation and unit roots. Inturn with weighted Least Squares and the Autoregressive Distributed Lag (ARDL).3Findings: The empirical results of this study revealed a positive and statistically significantrelationship between liquidity and abnormal returns. They showed that firms with narrow bidask spreads, in other words, firms exhibiting higher liquidity, experienced faster and strongerprice adjustments around annual earnings announcements while the variables of firm size andthe book-to-market ratio showed significant effects, while the impact of profitability (ROE)remained statistically insignificant.Conclusion: The results show that liquidity has a statistically significant effect on abnormalreturns in the days around the earnings announcements. This confirms that liquidity isimportant as an indicator of the efficiency of the market as well as a contributor to the risk oftrading. The contribution to the literature is important, since the findings provide Nordicempirical evidence and illustrate the significance of adjusting for liquidity in the estimationsof market reactions to financial disclosures. 

Tik Tok has become one of the most popular social media platforms for youths and teenagers

in Poland. Beyond entertainment with the endless reels and videos, the platform has also

become an important advertising platform for brands targeting users in the category of

teenagers and young adults. In this thesis, we aim to investigate the impact of TikTok on the

3purchasing decisions of Generation Z within the Polish restaurant sector. We employ a

qualitative methodology, encompassing in-depth interviews and a comprehensive review of

existing literature, to explore how TikTok influences these decisions through electronic

wordof-mouth. Our focus centres on how the platform’s content, particularly user-generated

reviews and visually appealing videos, affects restaurant choices among this young

demographic. Our findings reveal that TikTok significantly shapes the restaurant preferences

and decisions of Generation Z, mainly through the credibility and appeal of user-generated

content and the platform’s unique algorithmic personalization, which enhances content

engagement and influence. The study provides insights into how TikTok’s dynamic interface

and tailored content drive specific dining behaviours and preferences. Through this research,

we aim to offer practical strategies for restaurants aiming to target Generation Z effectively,

suggesting ways to harness TikTok’s powerful influence to align marketing strategies with the

consumption patterns of this demographic. The insights gained are intended to contribute to

the broader fields of digital marketing and consumer behaviour, providing a foundational

understanding for further research into the evolving landscape of social media marketing.

As GenAI tools become increasingly integrated into digital health information environments, concerns have emerged around how users perceive and trust AI-generated content, particularly in high-stakes domains such as healthcare. This study uses generated health advice from ChatGPT and investigates how different transparency labels, specifically their transparency and visual format (Bold Text Only vs. Icon + Bold Text), influence users' perceptions of trust, credibility, and information awareness of the health advice when reading AI-generated health advice. Drawing on the implied truth effect, the theory of perceived responsiveness, and literature on visual design and trust, the study applies a between-subjects experimental design involving five prototype conditions, including a no-label control condition. Participants (N = 100) viewed one piece of AI-generated health advice about diabetes management and completed a post-exposure questionnaire. Perceptions of trust and credibility were measured using Likert scales adapted from validated instruments in HCI and media credibility research, while information awareness was assessed through binary recall questions based on core medical facts and falsehoods. The study aims to uncover how subtle design differences in AI disclosure labels shape user interpretation and trust, providing practical insights for the ethical and effective integration of AI systems in digital health platforms.

Findings, across five conditions (N = 100), information awareness was uniformly high with no significant between-group differences. Trust did not vary by label transparency or visual format. Credibility showed a modest increase for the icon + bold “AI-generated” label compared with the no-label control, while other pairwise contrasts were non-significant. Exploratory modeling further indicated that credibility, but not trust, was positively associated with information awareness.

While the internet has become essential for accessing information, services, and communities worldwide, people with disabilities still face barriers that limit their online participation. By 2025, about 15% of the global population will live with disabilities, yet many experience difficulties navigating and interacting with web services, leading to a persistent digital divide. This study focuses on the web experiences of users with dyslexia by testing websites that claim compliance with WCAG guidelines. Using accessibility testing and A/B testing, it identifies practical issues faced by users with dyslexia, highlights their real needs, and evaluates the effectiveness of WCAG 2.2 in addressing these challenges. The findings provide insights into the gaps between guidelines and user experience and offer recommendations for the future development of accessibility standards.

Ingress: 90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av en person som är van vid att formulera sig och reflektera.

Background: Global supply chains have become increasingly vulnerable to disruptions stemming from pandemics, geopolitical tensions, and logistical chokepoints. Recent crises including the COVID-19 pandemic, the 2021 Suez Canal blockage, and the 2023–2024 Red Sea security crises exposed structural weaknesses in retail transportation networks. European retailers, heavily reliant on maritime routes, have been forced to balance resilience (risk avoidance through redundancy and buffers) and agility (risk mitigation through rapid adaptation). While both concepts have been widely studied, the moderating role of firm size in shaping transportation strategies remains underexplored.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how firm size influences the adoption and effectiveness of resilience- and agility-driven transportation strategies in the European retail sector. By comparing large retailers (LRs) and small retailers (SRs), the study seeks to identify strengths, limitations, and hybrid approaches that emerge during major crises.

Method: This research adopts a qualitative multiple-case study design, relying on six semi- structured interviews with retail supply chain managers, complemented by secondary sources including industry reports and academic literature. The data was analysed thematically to capture patterns of strategic adaptation across different firm sizes.

Conclusion: Findings reveal that firm size decisively shapes the feasibility, timing, and cost of resilience and agility strategies. Large retailers demonstrated “resilience by design” through pre-negotiated capacity, regional hubs, and digital visibility, while small retailers relied on relational agility, improvisation, and broker-based flexibility. Hybrid models were evident, with ambidextrous strategies emerging when firms selectively combined resilience and agility depending on disruption type and resource availability. The study contributes theoretically by integrating firm size into the resilience–agility continuum and offers practical guidance for tailoring transportation strategies to organizational scale in times of crisis.

This study investigates the function of climate discourse as a rhetorical space where speakers construct distinct worldviews, temporalities, and emotional and ethical positions. It conducts a rhetorical analysis of Greta Thunberg’s 2019 UN Climate Action Summit speech and Joanna Macy’s talk, "Climate Crisis as a Spiritual Path", examining how contrasting ontological orientations—dualistic versus relational—are linguistically constructed and performed. Employing three analytical frameworks—Conceptual Metaphor Theory (CMT), Temporal Framing, and Appraisal Theory—this research analyzes how each speaker uses metaphor, time, and evaluative language to articulate their worldview and ethical stance. Thunberg's speech is characterized by crisis metaphors and linear, segmented temporality, which underscore a profound sense of urgency and place immediate responsibility for a separate, endangered nature upon the audience and global leaders. This reflects a dualistic worldview. Conversely, Macy’s discourse utilizes relational metaphors and continuous, connective temporality, emphasizing an inherent, shared responsibility rooted in deep inter-connectedness. Her strategy focuses on affective engagement to inspire positive and ethical participation within a relational worldview. This comparison offers insight into how rhetorical choices within climate discourse shape audience perception and actionable response, contributing to a deeper understanding of the effectiveness of diverse communication strategies and the underlying ontological assumptions regarding the urgency and responsibility needed for climate action. 

Highly educated migrants in Sweden face significant obstacles in entering the labor market, despite their strong academic backgrounds and professional experience. A qualitative pilot study (May–July 2025), conducted in collaboration with Support Group Network and University West, shows that language proficiency, validation processes, social networks, and administrative routines are key factors. To better harness this resource, policy should focus on faster validation, profession-oriented language education, structured networking opportunities, and reduced bureaucracy. 

Högutbildade migranter i Sverige möter betydande hinder i sin etablering på arbetsmarknaden trots gedigen akademisk bakgrund och yrkeserfarenhet. En kvalitativ pilotstudie (maj–juli 2025) visar att språkkunskaper, valideringsprocesser, sociala nätverk och administrativa rutiner utgör centrala faktorer. För att bättre ta tillvara på denna resurs behöver politiken fokusera på snabbare validering, yrkesanpassad språkutbildning, strukturerade nätverk och minskad byråkrati. 

Skola och lärarutbildning är komplexa företeelser i samhället. Alla poli;ker talar om skola och utbildning oavsett partillhörighet och vill gärna ha sitt att säga till om. Samhälle och föräldrar gör samma sak. Alla vill påverka skolan! Trots denna livliga diskussion som aldrig förefaller att få en lösning med avseende på vad som är en god skola och en god lärarutbildning fortsätter Sveriges barn med lagtvång att gå i skolan och lärare på olika stadier och med olika funktioner fortsätter att undervisa med skiftande framgång. Att skolsystemet inte fungerar särskilt väl. Varken lärare eller elever trivs särskilt väl. Bilden av en olycklig och åtminstone delvis dysfunktionell skola återkommer regelbundet i både forskningsrapporter och media, och inte bara i Sverige utan även i andra skolsystem runt om i världen. Den här belyser de grunder på vilka hela skolsystemet vilar och varför detta system har blivit så problematiskt. Ingen vill ta sig an systemet som bevisligen ställer till det för både yrkesroll och lärande. Våra politiker fördrar att satsa oerhörda summor på att istället ”fixa” lärarna, deras utbildning och Sveriges eleverna så att även dessa passar in i systemet och dess målsättningar. Detta är aspekter av skola och utbildning som sällan eller aldrig lyfts som en del av lärarutbildningen. Ändå måste lärare förstå hur yrkesrollen har förändrats under efterkrigstiden och varför lärargärningen nu är mer underkastad ekonomisk produktionskontroll än pedagogiska intressen och idéer. Utan en sådan förståelse går det inte längre att hantera lärarrollen. Bildningsidealet existerar inte längre. Det är samhällsekonomin och dess konkurrenskraft som står i fokus och har blivit alltings mål och mening. Vad enskilda lärare och deras elever har för intressen och vilka de är som unika individer spelar en underordnad roll. Den här texten går därför systematiskt igenom hur synen på utbildning har förändrats, hur världsekonomin och dess ideal påverkar och kontrollerar hela samhällsproduktionen till vilken alla utbildning räknas samt, inte desto minst viktigt, vilka konsekvenser denna kontroll får för skolans anställda och för eleverna.

We propose Cumulative Subnetwork Analysis (CSA), a novel method for interpreting neural networks by identifying subnetworks—groups of neurons that contribute exclusively to specific class predictions. CSA is fully automated and data-driven, reducing the need for manual intervention. Applied to models trained on five different datasets, CSA successfully maps neuron groups, preserving performance for corresponding classes. Enabled by CSA, we propose five different types of analyses: subnetwork performance, size, neuron overlap, unused neurons, and cross-model comparison. These analyses enable us to compare classes within and across models for similarities and differences rather than through metrics like accuracy alone, increasing the interpretability of models. 

Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om vilka faktorer inom svenskundervisning som kan främja eller hämma elevers läslust samt hur detta kan se ut i svenskundervisningssituationer. Undersökningen har en elevcentrerad ansats där barns egna uppfattningar, erfarenheter och idéer om läsning och läsfrämjande arbete står i fokus. Studien utgår ifrån Langers perceptionsteori och självbestämmelseteorin. Datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 6. Sammanlagt deltog sex elever. Urvalet bestod av elever med varierande grad av läsflyt och läsvanor, och alla elever hade samma undervisningsförutsättningar. Det insamlade materialet bearbetades med tematisk analys, där data kodades, kategoriserades och organiserades i mönster som kunde kopplas till forskningsfrågorna. Resultatet presenteras i form av sju teman. Undersökningen visar att tillgång till böcker, möjlighet till självvald läsning, bra klassrumsklimat och omfattande föreställningsvärldar spelar en central roll i elevers läslust. Tvång, bristande autonomi och böcker utan rikt och stimulerande innehåll samt negativ attityd från lärare motverkar deras läsengagemang. 

Tidigare forskning har visat att beslutet om att flytta till vård- och omsorgsboende är ett av de svåraste beslut som anhöriga ställs inför i sitt anhörigskap, och att man ofta saknar stöd i samband med en äldre närståendes flytt till särskilt boende, trots att de är aktivt involverade i processen.  Den här rapporten handlar om anhörigas erfarenheter och upplevelser innan, under och efter en närståendes flytt till ett vård- och omsorgsboende. Studien baseras på intervjuer med 20 anhöriga som har närstående som flyttat till ett vård- och omsorgsboende.  Resultaten visar att relationer är ett centralt tema som genomsyrar beskrivningen i intervjupersonernas berättelser. Resultaten från tiden innan ett beslut om flytt till särskilt boende visar att de flesta anhöriga och närstående försöker klara sig utan hjälp utifrån, särskilt de som är partnervårdare. Efter flytten fortsätter livet att levas tillsammans under nya förutsättningar och tidigare relationer kunde återskapas likväl som att nya relationer till olika yrkesgrupper skapades. Vår studie visar att begrepp som partnerskap, delaktighet och vilka förhållningssätt olika yrkeskategorier har är viktiga, oberoende av vilka yrkesroller man möter som anhörig. En mer fördjupad och integrerad syn på anhörigperspektivet innebär att inte bara ha med ett direkt eller indirekt anhörigstöd, utan vi behöver också inkludera centrala aspekter som social och relationell ömsesidighet. En ömsesidighet inte bara mellan anhöriga och närstående utan även mellan anhöriga och de professioner som man möter i en inflyttningsprocess. 

This article contributes to research on co-production in non-profit organizations. By comparing co-production in public, for-profit, and non-profit organizations, similarities and differences between types of organizations are identified. The empirical material is delimited to homes for the elderly in Sweden, collected by a questionnaire, and combined with secondary data. In terms of main results, most analyses revealed neither any differences in the co-production of welfare between types of organizations nor correlations with size of the homes. However, the differences that were identified indicate that managers and residents in non-profit homes value and participate in co-production to a higher degree than managers and residents in public and for-profit homes. These results support assumptions and results from previous research, including the finding that co-production in different types of organizations varies, and that co-production could be more widespread in non-profit organizations.

This thesis investigates Afrikaner digital satire on TikTok and X (formerly Twitter) as a fixed

semiotic genre of cultural resistance. Drawing from semiotic, visual communication theory, and

participatory culture studies, the study explores how satire is constructed through layered visual,

linguistic, and symbolic performances—such as parody, irony, and absurdist delivery; and how

digital audiences actively co-create meaning. Focusing on user-generated skits and posts by

creators like @anton.taylor and @LeahJazzLive, the research analyzes recurring tropes including

rural nostalgia, whiteness, and post-apartheid identity politics. Cultural symbols such as the Hilux

bakkie, the South African rugby jersey, and nostalgic food items like “Drink-O-Pop” are

repurposed as icons of critique. The study finds that Afrikaner digital satire performs whiteness

ironically and parodically, through deadpan delivery, symbolic inversion, and exaggerated

dependency narratives. Audience response—particularly through emojis and comment chainsreveals

a participatory semiotic process in which viewers interpret, affirm, or challenge the

satirical message. Emojis like 😂🤣 (collective laughter) or 🫡🔥🇿🇦 (solidarity and national

pride) function as symbolic indicators of resonance and alignment, transforming comment

sections into affective extensions of the satire itself. Ultimately, this study demonstrates that

Afrikaner digital satire is not a fluid mode of storytelling but a formalized genre of symbolic

resistance; anchored in shared cultural memory, situated in postcolonial identity tensions, and

enacted through semiotic engagement in participatory digital spaces.

Teknologins inverkan på samhället och organisationer är inget nytt. De grundläggande drivkrafterna bakom samhällelig, ekonomisk och teknologisk utveckling har alltid varit innovationens kraft. Ekonomer använder termen ”general purpose technologies” (GPT) för att beskriva teknologiska framsteg som i grunden omformar industrier, vardagsliv och hur organisationer fungerar. Dessa teknologier utlöser ofta, eller ligger till grund för, industriella revolutioner som markerar bredare perioder av ekonomisk och social omvandling. I dag är den mest betydelsefulla GPT i vår tid artificiell intelligens (AI). AI är inte bara ett isolerat teknologiskt framsteg, utan fungerar som en drivkraft för innovationer och öppnar nya möjligheter inom olika branscher. AI driver transformationer av produkter, tjänster, innovationsprocesser, affärsmodeller och organisatoriska ekosystem, och förändrar hur organisationer konkurrerar och skapar värde. Denna avhandling undersöker AI:s roll i organisatorisk transformation, vilket i denna studie benämns som AI-transformation (AIT). Studien bygger på fyra vetenskapliga artiklar:

Den första artikeln, en litteraturkartläggning, lägger grunden genom att identifiera den befintliga kunskapsbasen om AIT. Den framhäver den avgörande roll som AI spelar i omformningen av organisatoriska strukturer, processer och strategier. När organisationer navigerar komplexiteten i AI-integration ger förståelsen av forskningslandskapet värdefulla insikter i denna transformations dynamik.

Den andra artikeln syftar till att fördjupa förståelsen av de AIT-hinder som begränsar värdeskapandet i offentliga organisationer. Studien bygger på en fallstudie i en medelstor svensk kommun och ger en djupgående bild av de hinder som påverkar AIT inom den offentliga sektorn. Denna forskning introducerar ett nytt AIT-ramverk, särskilt utformat för att hantera den offentliga sektorns unika digitaliseringsutmaningar. Även om AI kan underlätta innovation, effektivitet och verksamhetsutveckling, innebär den också hinder som måste övervinnas för att AI ska kunna bidra till organisatorisk transformation. För att maximera AI:s potential och uppnå långsiktigt värde måste offentliga organisationer hantera dessa hinder på ett effektivt sätt.

I den tredje artikeln, AI Implementation in Manufacturing SMEs: A Resource Orchestration Approach, ligger fokus på att förstå hur AI-teknologier utvecklas och stabiliseras inom tillverkningsorganisationer. Studien undersöker hur små och medelstora tillverkningsföretag (SMF) orkestrerar sina resurser för AI-implementering, med stöd i Resource Orchestration (RO)-teorin och aktuell forskning om AI-adoption. Genom flera fallstudier av svenska tillverknings-SMF undersöks hur företagen införlivar AI i sina verksamheter. Resultaten visar att SMF strukturerar en portfölj av AI-resurser med betoning på både anskaffning och uppbyggnad. Dessa resurser sammanfogas till lärande- och styrningsförmågor som gör det möjligt för företagen att effektivt konfigurera AI använder SMF AI för att mobilisera teknologier, samordna tillverkningsprocesser och stärka kompetenta medarbetare.

Den fjärde artikeln behandlar AI-mognad och organisatorisk prestation och betonar att när organisationer utvecklas längs sin AI-mognadsresa uppnår de förbättrade resultat. Studien undersöker AI-mognadsnivåerna hos svenska tillverknings-SMF och deras påverkan på organisatorisk prestation, särskilt med avseende på vinst och intäkter. Med ett urval av 246 etablerade SMF som genomgår digital transformation tillämpas deskriptiv statistik, korrelationsanalys och regressionsmodellering för att analysera dessa samband. Resultaten visar den mångfacetterade karaktären av AI-adoption och påvisar att även om AI-mognad förbättrar vissa finansiella utfall, påverkas effekterna av en kombination av teknologiska, operativa och finansiella faktorer. Genom att identifiera dessa dynamiker bidrar studien till en grund för framtida forskning om samspelet mellan AI-mognad och organisatorisk prestation i tillverknings-SMF.

Sammantaget bidrar avhandlingen till forskningsfältet kring AIT och gör fyra viktiga bidrag till litteraturen om AIT, offentlig sektor och små och medelstora företag. Den erbjuder en omfattande översikt över AIT-fältet, kartlägger befintlig forskning och lägger grunden för vidare studier. Vidare fördjupar den förståelsen av de hinder som begränsar värdeskapande från AI i offentliga organisationer, såsom fragmenterade strukturer, begränsade resurser och bristande strategisk samordning. Den utvidgar också AIT-perspektivet till den privata sektorn genom att visa hur tillverknings-SMF orkestrerar resurser och integrerar AI-teknologier, men också att båda sektorerna upplever liknande AIT-utmaningar kopplade till ledarskap, kultur och infrastruktur. Dessutom undersöker avhandlingen sambandet mellan AI-mognad och organisatorisk prestation och visar att även om AI-mognad kan förbättra finansiella resultat, påverkas effekterna av underliggande finansiella och organisatoriska förutsättningar.

Denna avhandling visar att utmaningen för organisationer inte bara handlar om hur de kan transformeras med hjälp av AI, utan om hur de kan förbereda sig strukturellt, strategiskt och kulturellt för att möjliggöra hållbara transformationsresultat i olika sektorer.

Abstrakt  

Bakgrund: Oral hälsa är avgörande för sjukhusvårdade patienters allmänna hälsa, där bristande egenvård kan försämra behandlingsutfall och livskvalitet. Syfte: Är dels att identifiera faktorer som påverkar oral hälsa hos sjukhusvårdade patienter samt dels att identifiera strategier för att främja oral egenvård hos sjukhusvårdade patienter. Metod: En integrativ litteraturöversikt genomfördes enligt Whittemore och Knafls modell. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar via systematiska databassökningar och kedjesökning. Resultaten analyserades narrativt. Resultat: Patientens egenvårdsförmåga påverkades av nedsatt motorik, kognitiva svårigheter, trötthet och låg motivation. Vårdpersonalens kunskap, attityder och bemötande var avgörande för patientens engagemang. Strategier som riktad utbildning, strukturerade rutiner, respektfull kommunikation och motiverande samtal (MI) främjade munhälsa. Organisatoriska faktorer som ledningsstöd, tydliga riktlinjer och tillgång till resurser var centrala för implementering. Slutsats: Ett personcentrerat och samskapande arbetssätt, interprofessionell samverkan och kontinuerlig utbildning krävs för att stärka oral egenvård. Betydelse: Standardiserade munvårdsrutiner, utbildning av vårdpersonal, användning av MI, anhörigstöd och teknologiska hjälpmedel kan främja egenvård och stärka oral hälsa inom sjukhusvård. 

Organisational change is often driven by strategy, structure, and leadership. Yet beneath these formal mechanisms lie the socio-cultural and linguistic foundations that shape how change is understood, enacted, and sustained. This dissertation explores these foundations through the case of introducing coproduction of care—specifically, the ESTHER Network —within Singapore’s public healthcare system. Originating in Sweden, ESTHER Network represents a shift toward collaborative, person-centred care, making it a useful lens to examine how coproduction is translated in hierarchical and efficiency-oriented health systems.

Using an insider action research approach, the study investigates how managers, practitioners, and service users interpret and negotiate coproduction in practice. Multiple qualitative and quantitative data sources—including interviews, focus groups, observations, document analysis, and a validated survey—were analysed iteratively and triangulated to capture both the structural and relational mechanisms of change.

The findings show that coproduction in Singapore remains at a nascent stage, often enacted as improved communication from practitioners to improve treatment adherence rather than genuine power-sharing. First-order change in terms of structural support—such as achieving innovation–system fit, strengthening vertical integration, and training—helped establish alignment and coherence in the early stages. Service users’ past experiences with practitioners significantly shaped current interactions, providing insights to the challenges in translating coproduction in practice. Signs of second-order change emerged through the work of ESTHER coaches and champions, who bridged service users, practitioners, and managers, fostering relational shifts. Dialogue, enacted through structured cross-boundary spaces such as ESTHER cafés, was identified as a critical mechanism for generating shared understanding and new meanings of care. These encounters acted as microstructures for change, helping teams navigate complexity and ambiguity.

Interpreting these findings through the lens of change as a socially constructed process, the study demonstrates that sustained transformation emerged from the ability as an organisation to adapt – understanding the critical and often overlooked role of culture, values and shared meanings. This form of third-order change requires individual and organisational reflexivity – deep understanding comes from not resolving the tensions of change superficially but engaging with them adaptively. The dissertation culminates in a reflexive model for adaptive working, which articulates five interrelated dimensions to guide dialogue, learning and reflection, to enhance deeper understanding between service users and practitioners. This model contributes a practical and relational framework for navigating adaptive challenges in complex systems.

AbstractMost non-player characters (NPCs) in first-person shooter (FPS) games are still controlled by fixed, rule-based scripts. This makes them predictable, repetitive, and less engaging for players and reduces replay value. This project explores the application of reinforcement learning (RL) to train adaptable AI agents within a compact FPS. And it is specifically designed as SimpleFPS2v2. This project aims to teach RL agents, utilizing algorithms such as Deep Q-Networks (DQN). It is to exceed the fighting proficiency, adaptability, and strategic decision-making of conventional scripted bots. The environment replicates essential FPS mechanics, enabling systematic assessment of agent performance based on win rate, kill/death (K/D) ratio, and average team reward. Our results show that the RL agents can adapt to different opponent behaviors. It makes gameplay feel more dynamic and enjoyable. It is acknowledged further study is necessary to customize Artificial Intelligence (AI) behavior for specific players and more complex surroundings. But this work represents a significant experiment aimed at achieving more innovative, more responsive, and more enjoyable gaming experiences across many categories.

Bakgrund: Akuta medicinska situationer förekommer inom primärvården, där distriktssköterskor kan uppleva utmaningar. Kompetens och trygghet varierar, och kunskapsluckor kring snabb bedömning och åtgärd av akuta medicinska tillstånd kan påverka patientsäkerheten negativt. 

Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av akuta medicinska situationer inom primärvården. 

Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Tio distriktssköterskor (10 kvinnor, 27-45år) från 9 vårdcentraler i mellersta Sverige deltog i studien, som baserades på ett ändamålsenligt urval. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer, och materialet analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) kvalitativa innehållsanalys. 

Resultat: Analysen gav tre huvudkategorier och åtta underkategorier som belyste vårdcentralens strukturer, organisatoriska arbetssätt och handlingsberedskap vid akuta medicinska situationer. Distriktssköterskorna uppgav att tydliga rutiner och riktlinjer samt kontinuerlig utbildning var av stor betydelse. Ett fungerande samarbete och god kommunikation, där alla involverade var medvetna om sin yrkeskompetens, för att främja patientsäkerheten. Distriktssköterskorna lyfte även fram betydelsen av tidigare erfarenheter av akuta medicinska situationer samt vikten av mental förberedelse inför dessa situationer. 

Slutsats: För att stärka kompetens och trygghet behövs riktad utbildning och praktisk träning. Ett välfungerande interprofessionellt samarbete med en strukturerad kommunikation bidrar till ett ökat lärande, trygghet och en mer effektiv och patientsäker vård.

Bakgrund: Barnhälsovårdssjuksköterskan har en avgörande roll i att identifiera utvecklingsavvikelser och samtala med föräldrar kring misstankar om autism vilket kan ses utifrån Swansons omvårdnadsteori. Tidig upptäckt samt insatser främjar barnets utveckling men utredningsprocessen försenas ofta. Det finns idag begränsad kunskap om barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av samtal med föräldrar kring misstankar om autism. 

Syfte: Syftet var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av samtal med föräldrar kring misstankar om att deras barn har autism.

Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Genom ändamålsenligt urval och tre inklusionskriterier valdes deltagare ut. Datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer med nio barnhälsovårdssjuksköterskor från två regioner i södra Sverige.

Resultat: Barnhälsovårdssjuksköterskor upplever flera utmaningar i samtalet med föräldrar kopplade till kommunikationsbarriärer som kulturella skillnader, stigma och språkförbistringar, men även professionella begränsningar kopplade till vårdkedjans struktur. Samtidigt framkom det att barnhälsovårdssjuksköterskorna utvecklade olika strategier för att underlätta samtalen, bland annat genom att kommunikationen anpassades utefter föräldrarnas beredskap, samverkan med andra professioner och genom att bygga tillitsfulla relationer. 

Slutsats: Samtal om misstänkt autism är utmanande på grund av kultur, stigma, språk och strukturella hinder, men ett empatiskt och lyhört förhållningssätt underlättar för föräldrarna. BHV-sköterskan har en central roll som stöd och samordnare i vårdprocessen.

Bakgrund: Att bli förstagångsförälder innebär en stor livsomställning som kan skapa osäkerhet och stress. Brist på erfarenhet, höga samhällsförväntningar och sociala medier kan öka känslan av otillräcklighet och risk för psykisk ohälsa. Barnhälsovårdssköterskan har en viktig stödjande roll men det saknas kunskap om hur de själva upplever den stödjande funktionen, vilket motiverar studiens genomförande.

 Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssköterskors erfarenheter av att stödja förstagångsföräldrar i föräldraskapet.    

Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Ett ändamålsenligt urval genomfördes där åtta semistrukturerade interjuver (kvinnor, 50-65 år) utfördes med barnhälsovårdssköterskor inom åtta enheter i barnhälsovården i södra, mellersta och norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) användes.  

Resultat: Analysen identifierade tre generiska kategorier och åtta subkategorier som synliggjorde betydelsen av föräldrastärkande insatser, generella insatser och stöd genom samverkan och nätverk. En förutsättning för att ge stöd var att etablera ett partnerskap baserat på trygghet och lyhördhet. Tydlig, individanpassad och tillförlitlig information var avgörande. Hembesök och samverkan med andra professioner bidrog till att identifiera behov och erbjuda relevant stöd i rätt tid.   

Slutsats: Barnhälsovårdssköterskan skapar trygghet genom individanpassade och föräldrastärkande insatser. Samhällets förväntningar och digital påverkan kan öka stress och jämförelser, genom samverkansinsatser och sociala nätverk kan barnhälsovårdssköterskans stöd bidra till ökat välbefinnande. 

Bakgrund: Studier visar att problematisk skolfrånvaro är ett hinder för elevers hälsa, skolgång, framtida livsvillkor och medför samhällsekonomiska konsekvenser. Skolsköterskan har en viktig roll i elevhälsans arbete genom att arbeta utifrån personcentrerad vård för att tidigt identifiera ohälsa, främja närvaro och samverka med andra aktörer för att stödja elevers rätt till utbildning.

Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med problematisk skolfrånvaro.

Metod: En kvalitativ enkätstudie som baseras på svar från en öppen fråga utifrån en induktiv ansats. Totalt svarade 34 skolsköterskor på enkäten. Data analyserades med en kvalitativ, manifest innehållsanalys.

Resultat: Problematisk skolfrånvaro var komplext och krävde samverkan mellan flera aktörer. Skolsköterskorna beskrev att tidig upptäckt av problematisk skolfrånvaro, flexibelt samt närvarofrämjande arbete var betydelsefullt. En tillitsfull relation till eleven var avgörande. Arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevdes som känslomässigt krävande men skolsköterskorna beskrev en stark vilja att främja närvaro och hälsa.

Slutsats: Samverkan inom och utanför skolan är avgörande för att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro. Skolsköterskans arbete bör utgå ifrån personcentrerat arbetssätt där relationsskapande och hälsofrämjande står i fokus. Dock finns det strukturella och organisatoriska hinder, vilket kräver förändring för mer hållbara förutsättningar åt skolsköterskornas arbete. Skolsköterskans arbete med problematisk skolfrånvaro är en del av folkhälsoarbetet.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn ammas exklusivt under de första sex månaderna eftersom det ger hälsofördelar för både mor och barn, ändå minskar amningsfrekvensen i Sverige. Amning kan vara utmanande för mödrar, och barnhälsovårdssjuksköterskor har en central roll i amningsstödet.

 Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att stödja amning hos mödrar.

Metod: En kvalitativ design och induktiv ansats valdes. Tolv barnhälsovårdssjuksköterskor från södra och mellersta Sverige intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs.

Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier: Betydelsen av att möta varje moder utifrån hennes individuella förutsättningar, betydelsen av att vägleda och vara ett stöd i amningen och betydelsen av att samverka med andra i moderns närhet. Barnhälsovårdssjuksköterskorna beskrev att mödrars behov identifierades genom samtal och amningsobservationer. Inge hopp, stärka moderns tilltro och ge anpassade råd var centralt.  Partnerns delaktighet och samverkan med andra professioner, verksamheter samt omgivningen var betydelsefullt för amningsstödet.

Slutsatser: Amningsstödet behöver anpassas efter varje moders individuella behov. Det förutsätter att BHV-sjuksköterskan lyssnar in och bekräftar modern. Olika utmaningar kan försvåra att ge amningsstöd, men en förtroendefull relation, tydlig information och samverkan med andra skapar förutsättningar för att erbjuda ett välfungerande amningsstöd till modern.

 Bakgrund: Barnhälsovårdssköterskan har ett stort ansvar i att främja hälsa och stödja föräldrarna genom barnets första år i livet. Amningen är viktig för anknytningen och är en viktig del av barnets första tid. Samtidigt kan amningen påverkas av yttre samt inre faktorer. Amningsstöd krävs för att främja amningen och för att stötta föräldrarna under hela amningsresan. Syfte: Syftet var att undersöka barnhälsovårdssköterskors erfarenheter av att stödja föräldrar i behov av amningsstöd. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Totalt tio informanter. Datan analyserades med en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att BHV-sköterskor har en betydande roll i det amningsstödjande arbetet.  Amningsstöd styrs av individanpassning, tillgänglighet och respekt för föräldrars autonomi. Strukturella hinder, bristande samverkan och otillräcklig kunskap försvårade BHV-sköterskornas arbete. Erfarenhet, kompetens, inkludering av partner och empatiskt bemötande framställdes som viktiga förutsättningar för att kunna ge ett adekvat och tryggt amningsstöd samt bidra till en positiv amningsupplevelse. Slutsats: Ett medvetet förhållningssätt, individanpassat stöd, och god kompetens är viktiga faktorer för att ge amningsstöd till föräldrar. BHV-sköterskors förmåga att lyssna in föräldrarna, visa engagemang och finnas där i varje enskild situation främjar amningsstödet. Samtidigt som utbildning, organisatoriskt stöd och fungerande samverkan mellan vårdinstanser är avgörande för kvalitén på amningsstödet.

Bakgrund: I takt med att den svenska befolkningens genomsnittliga ålder stiger, ökar också multisjukligheten, och allt fler patienter önskar få vård i hemmet. Detta ställer krav på hemsjukvården, där distriktssköterskan har en central roll att samordna vårdinsatser. Distriktssköterskornas upplevelser av det interprofessionella samarbetet i vården av multisjuka äldre patienter i hemmet har varit underrepresenterad i forskningen. 

Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av interprofessionellt samarbete i vården av multisjuka äldre patienter i hemmet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio ändamålsenligt utvalda specialistsköterskor med erfarenhet av hemsjukvård från mellersta och södra Sverige. Analysen genomfördes enligt Elo & Kyngäs (2008) innehållsanalys. 

Resultat: Distriktssköterskorna upplevde fungerande kommunikation, tillit i relationerna mellan professioner och organisatoriskt stöd som avgörande för en personcentrerad, kvalitativ och säker vård.  Bristande informationsöverföringar, resurser och digitala system skapade hinder i samarbetet. Distriktssköterskorna upplevde att ett välfungerande samarbete minskade arbetsbelastningen, ökade arbetsglädjen och främjade patientsäkerheten. 

Slutsats: Interprofessionellt samarbete kräver effektiv kommunikation, strukturerade möten och goda relationer i vårdteamet. Bristande organisatoriskt stöd, otillräcklig informationsöverföring, begränsade resurser i form av tid, personal och kunskapsutveckling samt ineffektiva digitala system utgör hinder för en sammanhållen och patientsäker vård. 

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sverige har omkring två miljoner utrikesfödda invånare, och antalet patienter i hemsjukvården har mer än fördubblats mellan 2010 och 2023. Distriktssköterskor möter dagligen utrikesfödda patienter i vårdmöten i deras hem, vilket ställer höga krav på kulturell kompetens. Trots detta saknas ofta tillräckligt organisatoriskt stöd, utbildning och praktiska verktyg för att hantera dessa vårdmöten. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vårdmöte med utrikesfödda patienter inom hemsjukvården Metod: Kvalitativ studie med fjorton semistrukturerade intervjuer genomförda via Zoom i september 2025 med distriktssköterskor från sex kommuner i södra Sverige. Materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: Kommunikation och relationer, Kulturella och religiösa aspekter, Professionell utveckling, System och organisatoriska utmaningar samt Etiska utmaningar. Språkbarriärer identifierades som den primära utmaningen. Distriktssköterskor utvecklade kulturell kompetens främst genom praktiska vårdmöten och eget initiativ snarare än genom organisatoriskt stöd. Tidsbrist, brist på professionella tolkar och begränsad utbildning utgjorde strukturella hinder som påverkade möjligheten att erbjuda jämlik vård. Slutsats: Kulturell kompetens kan inte utvecklas enbart på individnivå. För att hemsjukvården ska kunna erbjuda patientsäker och jämlik vård till utrikesfödda patienter krävs systematiska organisatoriska förändringar, inklusive strukturerad utbildning, tillgång till professionella tolkar, avsatt tid för vårdmöten och tydliga rutiner för att hantera kulturella och religiösa behov.

Bakgrund: Hemsjukvården hanterar en alltmer komplex och multisjuk patientgrupp, vilket kan öka risken för akuta situationer i hemmiljön. Trots distriktssköterskans centrala roll har forskningen hittills förbisett deras specifika erfarenheter och utmaningar vid akuta situationer, vilket motiverar studiens genomförande.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av akuta situationer när patienters hälsotillstånd försämras i hemsjukvården.

Metod: Studien använde kvalitativ design med induktiv ansats. Via ett ändamålsenligturval genomfördes semistrukturerade intervjuer med 10 distriktssköterskor (8 kvinnor, 2 män, 30-63år) med minst ett års erfarenhet av kommunal hemsjukvård från 3 kommuner i södra Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. 

Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Distriktssköterskans professionella kompetens vid akuta situationer, som fokuserade på professionell trygghet, Systemiska förutsättningar för säker vård i hemmet, där vikten av utrustning och behandlingsplaner belystes och Betydelsen av interprofessionella samarbeten för att hantera fortsatt vård vid akuta situationer, med betoning på samverkan med primärvården och ambulansen. 

Slutsats: Distriktssköterskans professionella kompetens var central vid akuta situationer i hemmet men begränsades av strukturella brister. För att säkerställa en trygg och personcentrerad vård var det nödvändigt att säkra adekvata resurser som behandlingsplaner och prioritera interprofessionellt samarbete.

The future of literacy and reading is a highly debated topic in the Swedish educational context, shaped by conflicting perspectives on pedagogy, technology, and cognition. This study explores how Swedish teachers working in grades K–3 envision this future, offering insights into the assumptions, priorities, and professional experiences that inform their views. In a workshop setting, a team of 11 teachers from a single school engaged with future(s)-oriented methods to articulate their visions of literacy development. The workshop activities revealed a strong professional consensus and a recurring preference for print-based instruction. This preference was framed as a pedagogical response to previous digitalisation efforts perceived as misaligned with classroom realities. Rather than presenting radically new directions, the imagined futures reproduced familiar binaries and often overlooked the complex, multimodal nature of literacy in a postdigital society. This study positions future(s)-oriented methods as a way to uncover assumptions, support professional reflection and promote teacher agency. By analysing the interplay between consensus, discourse and institutional constraint, the thesis contributes to ongoing debates about how educators might co-construct more inclusive and sustainable literacy futures. In doing so, it highlights the value of speculative approaches for rethinking literacy, agency and educational relevance in times of change.

Byggsektorn står för en betydande del av Sveriges totala avfallsmängd och koldioxidutsläpp. Med utgångspunkt från regeringens mål om att 70 viktprocent av icke farligt rivningsmaterial ska återanvändas eller återvinnas senast år 2025 vilket ännu inte har uppnåtts vid år 2022. Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för återbruk av konstruktionsvirke inom byggbranschen, samt vilka åtgärder som krävs för att öka dess användning i praktiken.

För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Arbetet bygger på två huvudsakliga källor till empiri: en dokumentstudie av relevanta regelverk och en serie semistrukturerade intervjuer med fyra branschaktörer. Dokumentstudien omfattar bland annat Miljöbalken (1998:808), Avfallsförordningen (2020:614), Mervärdesskattelagen (2023:200), Boverkets byggregler (BFS 2011:6 med ändring till och med BFS 2024:5), samt Eurokod 5 (SS-EN 1995-1-1:2024) som reglerar dimensionering av träkonstruktioner. Intervjuerna genomfördes med representanter från en återbrukshubb, en konstruktör, en avfallsaktör och en entreprenör. Det insamlade materialet analyserades tematiskt för att identifiera återkommande mönster i respondenternas uppfattningar kring återbruk av konstruktionsvirke.

Resultatet visar att det finns ett tydligt engagemang för återbruk inom branschen, men att återbruk av konstruktionsvirke i dagsläget främst sker i begränsad omfattning och ofta beroende av enskilda initiativtagare. De största hindren som identifierats rör logistik, lagringsmöjligheter, osäkerhet kring materialets kvalitet och bristande märkning, särskilt när virket ska användas i bärande konstruktioner. Regelverken uppfattas som otydliga, och det saknas både tekniska riktlinjer och enhetliga standarder som underlättar användningen av återbrukat konstruktionsvirke. Även ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll, då det ofta är billigare för aktörer att lämna virke på återvinning än att sortera, lagra och återbruka det.

Empirin tyder på att det juridiska ramverket inte uttryckligen hindrar återbruk, men att avsaknaden av tydliga riktlinjer, ansvarsgränser och klassificeringssystem skapar osäkerhet som i praktiken försvårar användningen av återbrukat konstruktionsvirke särskilt i bärande konstruktioner. Resultatet visar också att projekteringens tidiga skede är avgörande för att återbruk ska kunna integreras i byggprocessen, vilket ställer krav på att arkitekter, konstruktörer och beställare har tillgång till både information och material redan i planeringsfasen. Flera respondenter efterfrågar gemensamma branschstandarder, logistiklösningar och tydligare ekonomiska incitament. Återbruk framstår därmed som en lösning som är både önskvärd och möjlig, men som kräver samordning och struktur för att bli genomförbar i större skala.

From the Introduction: The ninth edition of the Colloquium on European Research in Retailing (CERR), hosted in Jönköping, Sweden, is organized around the theme Transformation in Retail: Human-Centric Innovation. The event aims to serve as a platform for advancing rigorous, interdisciplinary research that critically examines how retail innovation can remain anchored in human values, behaviors, and social impact. We are glad to report that this theme has enjoyed massive support and that 51 submissions have been presented to address such issues.

Introduktion – Detta examensarbete är en del av ämnesinriktningen Byggnadsteknik:Byggnadsutformning med arkitektur, vid Jönköpings Tekniska Högskola [JTH], isamarbete med Asplunds Bygg AB i Skövde. Syftet med studien är att stödjaentreprenörer, särskilt totalentreprenörer, i att inte bara uppnå de gränsvärden somBoverket inför år 2027, utan även identifiera tidiga tecken i byggprocessen som gör attgränsvärdena i klimatdeklarationen överskrids. Studien bidrar till befintlig forskninggenom att ge företag, särskilt de som arbetar med totalentreprenad, en tydligareförståelse kring vilka faktorer som påverkar klimatberäkningar och om det finns teckeneller indikationer som gör att gränsvärdena överskrids.Metod – Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer varden primära datakällan, som kompletterades med en dokumentstudie där olikamiljövarudeklarationer (EPD:er) jämfördes. Kombinationen av primär- ochsekundärdata bedömdes ge ett tillräckligt underlag för att besvara studiensfrågeställningar på ett tillfredsställande sätt.Resultat – Resultaten visar att användningen av miljövarudeklarationer (EPD) äravgörande för att verifiera och i viss mån reducera de registrerade klimatutsläppen frånbyggprojekt, och som i senare skeden utgör en klimatdeklaration som klarar Boverketsgränsvärden. Studien visar även att det största tecknet på höga klimatutsläpp är val avstommaterial, där främst stommaterial gjorda av stål eller betong genererar betydandeutsläpp. Vidare visar studien att medarbetare som arbetar med klimatberäkningar oftaupplever en brist på tillgängliga EPD:er, vilket utgör en stor utmaning kring arbetet medklimatdeklarationer.Analys – Analysen konstaterar att det kommer krävas mer administrativt arbete förföretagen, inom totalentreprenad att använda EPD:er systematiskt. Det lyfts även att detofta finns substitut till material som har höga utsläpp och att dessa skulle leda till sänktavärden. Framöver kommer fler leverantörer behöva genomföra miljövarudeklarationerför byggmaterialen, då dessa kommer vara avgörande i framtida sänkningar avgränsvärden för klimatdeklarationen.Diskussion – Diskussionen kopplas studiens resultat till tidigare forskning och tilluttalanden från myndigheter såsom Boverket och aktörer som Kiwa. Bland annatdiskuteras i detta avsnitt hur fördelningen av utsläpp ser ut mellan olika material, därstål och betong står för störst miljöpåverkan av de jämförda materialen. Detta finns detdessutom stöd av i tidigare forskning. Studien visar att en att systematisk användningav EPD:er inte enbart är möjlig utan också nödvändig för att nå framtida klimatmål.

Huvudmålet med denna forskning är att strukturera och systematisera den komplexa verkligheten av ”metric-based” modularisering, speciellt den transdisciplinära grunden för modularisering. Under åren har visat att komplexiteten har ökat inom industrin p.g.a. global tillverkning, olika kundkrav, lagkrav, digitalisering, nya affärsmodeller, smarta produkter och cirkulär ekonomi. Den ökade komplexiteten har uppmärksammats vara relaterat till produkt, tillverkning, företagsutvecklings på olika nivåer, där komplexitet upplevs som den stora utmaningen för företag. Utmaningar måste hanteras horisontellt genom hela produktlivscykeln och vertikalt på alla chefsnivåer. Denna forskning syftar till att bidra till modulariserings landskapet genom att tillhandahålla ett ramverk för produkt modularisering i en cirkulär ekonomin och en meta-modell som repesenterar en CE-relaterad produkt- och tjänstesammansättning. Denna avhandling använder verkliga “case studies” för att motivera forskningen, identifiera utmaningar/ krav, och utvärdera fynd. Det är kritiskt att utveckla produkt eller produktplattform för hela produktlivscykeln, och produktplattformen behöver också överväga ett cirkulärt tillverkningssystem i stället för ett linjärt. Det behövs också en gemensam definition av gränssnitt för olika systemtekniska områden för produkt modularisering. Beroende på ett ökat behov av att hantera hållbarhet, omvandla tillverkning från en linjär ekonomi till en lönsam cirkulär ekonomi en av de mest tydliga globala trender och utmaningar för globala företag. För att klara av de globala trenderna och utmaningarna, behöver vi fokusera på hållbarhet i hela produktlivscykeln, vilket skapar behovet av en ”metric-based” modularisering som täcker samma omfattning. Det huvudsakliga bidraget i denna avhandling är: 1) Hur kan nya utmaningar i en övergång mot en cirkulär ekonomi bli integrerad i industriell modularisering inom produktutveckling i praktiken? 2) en ny konceptuell grund, en meta-modell, som representerar CE- relaterad produkt- och tjänstesammansättning. 3) ett ramverk för produktmodularisering för hela produktens livscykeln.

This thesis explores the product development process of Thule Group AB, focusing on the redesign of the bike frame adapter. The main objective is to bridge the gap between academic product development models and real-world industrial practices, specifically examining how Thule adapts and applies theoretical frameworks in a competitive market. Through a qualitative case study, the research investigates Thule’s iterative and flexible approach to product development, with particular emphasis on cross-functional collaboration and the iterative feedback loops that drive innovation. The study compares Thule’s process with three established academic models - Ulrich & Eppinger, Pahl & Beitz, and IP2D2 - highlighting the strengths and limitations of each framework when applied in a fast-paced, real-world setting. Findings reveal that Thule’s approach is customer-centricand responsive to market demands but could benefit from earlier integration of manufacturing considerations. The thesis concludes with recommendations for enhancing Thule’s product development process and suggestions for future research in integrating emerging technologies into product development frameworks.

Introduktion – Följande studie genomfördes vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ramen för utbildningen byggnadsteknik: Byggnadsutformning med arkitektur, i samarbete med Skövde kommuns samhällsbyggnadssektor. Denna studie undersöker miljöpåverkan och kostnadseffektivitet hos återvunnet icke-bärande byggnadsmaterial i trä och betong. Studien analyseringar baseras på en digital modell av den befintlig skolan, Trädgårdsstadensskola, lokaliserad i Skövde. För att analysera byggnadsmaterialens miljöpåverkan använder studien följande metoder: semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. 

Metod – I studien har en jämförande fallstudie med både kvalitativa samt kvantitativa metoder använts. De kvalitativa undersökningsmetoderna har varit dokumentstudier baserade på miljövarudeklarationer, klimatdatabaser och tidigare forskningar. Den kvantitativa metoden har varit baserad på semistrukturerade intervjuer. Studien bygger på både primär- och sekundärdatainsamling, vilket bedömdes som en lämplig insamlingsmetod för att besvara på studiens frågeställningar.  

Resultat – Resultaten från studien visar att användningen av återvunnet byggnadsmaterial minskar klimatpåverkan under produktionsfasen i en byggnads livscykel. Genom att jämföra återvunnen betong och trä med nya byggnadsmaterial framkom det att de återvunna alternativen bidrog till minskade koldioxidutsläpp. Förbättrade metoder för återvinning och materialhantering visade sig vara avgörande för att effektivisera användningen av återvunnet byggnadsmaterial och ytterligare minska miljöpåverkan. När det gäller den ekonomiska aspekten är resultaten varierande. Trots att de ursprungliga kostnaderna kan vara högre, kan långsiktiga besparingar uppnås genom effektiv materialanvändning och minskad energiförbrukning under produktionsfasen. Samtidigt leder detta till att fastighetsvärdet för klimatsmarta byggnader ökar, vilket ger ytterligare ekonomiska fördelar. 

Analys – I studiens analys lyfts vikten av att integrera återvunnet byggnadsmaterial i de tidiga skedena av byggprocessen för att minska miljöpåverkan. För att uppnå detta krävs ekonomiskt stöd från både offentliga och privata aktörer samt förbättrade regleringar för användning av återvunnet byggnadsmaterial. Det konstateras även att byggbranschen behöver stärka sin kompetens för att effektivt kunna implementera återvunnet byggnadsmaterial i byggprocesser. 

Diskussion – Detta kapitel sammankopplar resultat av att återvunnet byggnadsmaterial har enorm potential till reducerad miljöpåverkan, men hindras däremot av både praktiska samt ekonomiska svårigheter som begränsar utvecklingen. Brist på kompetens, logistik och tillgång är samtliga avgörande incitament. Reformation av tekniska lösningar, arbetsmetoder och synergin mellan de olika aktörerna möjliggör för en ökad användning av återvunnet byggnadsmaterial. Finansiella incitament samt bredare utbildning lyfts fram som essentiella initiativ för en mer hållbar utveckling.