Cast Iron, despite being used for thousands of years, is yet to be a perfected art, with a significant portion of losses caused by porosity in the cast components. Porosity leads to substantially increased costs, waste of embodied energy, and environmental emissions. Minimizing these defects demands a thorough understanding of their causes and effective corrective measures.

Driven by the necessity to produce lighter and more efficient components, heavy-duty powertrains have increasingly adopted compacted graphite cast iron (CGI) as the current state-of-the-art in engine components. However, CGI’s recent adoption, facilitated by advanced process control methods, has also increased susceptibility to defects. The work presented in this thesis investigated the mechanisms surrounding porosity defect formation in CGI, particularly when compared to the extensively studied spheroidal graphite cast iron (SGI) and lamellar graphite cast iron (LGI).

A case study was conducted in cooperation with several cast iron producers. Components containing porosity defects stemming from complex heavy castings were analysed in depth and compared to the literature information available regarding porosity defects. These analyses identified knowledge gaps, motivating the development of a novel experimental methodology capable of controlling key variables affecting pore formation, including gas composition within the pore, pore formation temperature, melt composition, and graphite morphology. Knowledge gaps highlighted in the case studies were targeted. Notably, although graphite film formation was previously largely attributed to the pore gas composition, its occurrence within inert argon-filled pores indicates the involvement of additional mechanisms.

The present work also evaluated the partitioning behavior of nitrogen during solidification. A discrepancy in reported nitrogen partition coefficients was identified between existing literature and thermodynamic databases. Partitioning affects its segregation behavior and consequently the tendency for porosity formation. A hold and quench experiment has shown that nitrogen tends to partition towards the liquid phase during solidification, which suggests it can significantly contribute to pore nucleation and growth. This finding further stresses the importance of selecting databases that accurately represent the behavior of the system of interest, while simultaneously highlighting the need to improve the accuracy of existing ones.

These findings offer critical insights for improved process control, ultimately supporting the production of more reliable and efficient CGI components.

This thesis explores the integration of visual and beyond-visual light effects in an optimisation process to balance human well-being with other building performance aspects. It examines the challenges and opportunities of incorporating beyond-vision effects into performance metrics, simulation workflows, and evaluation criteria. Through a scoping review, five optimisation levels (M1-M5) are presented, highlighting their approaches to handling conflicting design criteria.

Key findings show that the M5: multi-objective optimisation (MOO) level offers a structured framework to explore multiple design variables and criteria simultaneously, helping identify conflicts and trade-offs, and leading to Pareto-optimal solutions. However, there is a lack of studies that integrate beyond-vision effects with other building performance and human well-being aspects in the MOO process.

To address this gap, a simulation-based optimisation process was developed, demonstrating the conceptual integration of the evaluation criteria and the methodological integration of luminous and temporal light factors. This process unfolds in three stages to meet integrative lighting needs while also assessing energy consumption. The paper found that including beyond-vision effects in the evaluation process of multiple criteria introduces significant complexity, not because of individual factors but due to the interplay between luminous and temporal aspects. This underscored the importance of lighting design that integrates these factors to balance visual and beyond-vision outcomes by ensuring the appropriate daylight and electric lighting levels, spectrum, and directionality at the right time of day.

The research contributes to understanding the complexity of beyond-vision effects trade-offs between short-term performance and long-term health, and the integration of advanced optimisation techniques. Moving forward, a shift toward systematic, staged, dynamic, and simultaneous optimisation processes will be necessary to create truly optimised, human-centred lighting environments.

This literature study examines how civics education in grades 7–9 can contribute to preventing youth crime by strengthening citizenship education and increasing understanding of the causes and consequences of crime. The study is based on an analysis of 11 scientific sources, including articles and doctoral dissertations, focusing on three themes: causes of youth crime, the crime prevention potential of civics education, and the school's educational role. The results show that schools, through the subject of civics, can counteract crime by integrating knowledge about socioeconomic factors and the legal system, while fostering norm awareness and responsibility among students. Teaching methods such as deliberative discussions and heterogeneous classrooms are highlighted as effective for promoting inclusion and reducing risk factors like social exclusion. The study connects these insights to the Swedish National Agency for Education's curriculum and emphasizes the subject's relevance for the teaching profession, especially in socioeconomically disadvantaged areas. The conclusion underscores that civics education, through a balance between theoretical analysis and practical education, can serve as a protective factor against crime and strengthen students' community engagement. Future research is suggested to explore practical teaching moments and their long-term effects on students' attitudes and behaviors.

This thesis comprises four chapters that apply quasi-experimental methods and Swedish administrative data to examine two major societal shifts: population aging and digitalization.

The first chapter analyzes a 2020 reform that raised the early pension claiming age from 61 to 62. Using a Difference-in-Differences approach, it finds delayed claiming of public and occupational pensions, increased employment, and higher reliance on sickness and unemployment benefits. These effects are concentrated among low-income individuals, suggesting the reform, while intended to promote longer working lives and prevent old-age poverty, placed additional strain on those least able to postpone retirement.

The second chapter evaluates a partial retirement scheme introduced in 2003 for central government employees aged 61–64. Using a Difference-in-Difference-in-Differences design, it finds a 6.5% decline in earnings among eligible individuals. This finding implies that although partial retirement may extend working lives, overly generous terms may reduce the overall labor supply by encouraging a shift from full-time working to part-time working.

The third chapter investigates whether parental retirement affects adult children’s labor supply, using a fuzzy regression discontinuity design based on the normal retirement age of 65. The study finds no statistically significant effect and no evidence of financial or caregiving spillovers, consistent with Sweden’s strong public childcare system, which limits reliance on grandparental care.

The final chapter examines the impact of a reform that required businesses to register sale transactions through certified electronic cash registers (ECRs) on firms’ reported revenue. A staggered Difference-in-Differences analysis finds a short-term 2.7–4.3% increase in reported revenue that fades within months, suggesting firms adapted to continue under-reporting. The findings underscore the limits of digital enforcement and the need for complementary measures to improve tax compliance.

Today, teachers encounter a more heterogeneous student group in schools where multilingualism is an important part of everyday life for many students. In Swedish schools, there are many students whose first language is not Swedish, which means that teaching needs to be adapted to support their language and school development. This literature study aims to analyze and compile what existing research shows about the language development of multilingual students and how social studies teachers can promote this development in teaching. The literature study includes eleven scientific journal articles and a doctoral dissertation, which is based on national research in the subject area. The results indicate that translanguaging, language support, conversation and interaction are methods that promote multilingual students' language development. It also appears that many teachers experience uncertainty about how translanguaging and other language development strategies should be applied in teaching. This is partly due to the lack of clear guidelines in the steering documents that explain how language and knowledge development should interact in the classroom, but also due to a lack of knowledge and tools. Based on the literature review, it can be concluded that increasing awareness of the importance of language, along with continuous competence development for teachers and clearer pedagogical guidelines, can enhance multilingual students' language and knowledge development in social studies education. By viewing multilingualism as an asset rather than a limitation, and using students' linguistic resources in teaching, both their language development and identity can be strenghtened.

This thesis, framed in the research area of health and care sciences, describes children’s problems with functioning in everyday life after ending brain tumour treatment. Such problems can affect the child’s likelihood of participating in everyday life activities, that are important for their development and health. Therefore, it is important to comprehensively assess the child’s problems with functioning following brain tumour treatment, to find out what support is required and how the support can be given.

The overall aim of this thesis was to explore patterns of documented problems with functioning in everyday life for children who have completed brain tumour treatment and to develop a protocol to test the feasibility of a child directed intervention to meet these problems.

This thesis comprises four scientific papers (I-IV) that uses retrospective (I-III), case-focused (II-III), longitudinal (III) and prospective designs (IV), with qualitative and quantitative methods to meet the overall aim. In Papers I-III, data were collected by using a standardized data extraction form and retrospectively reviewing problems written in professional records after the child completed brain tumour treatment. Retrieved problems were linked to suitable codes within the International Classification of Functioning, disability and health (ICF) framework. Paper I uses descriptive statistics to portray frequency of ICF linked problems on service and group levels, with network diagrams displaying the inter-relatedness of the problems. Paper II illustrate variations of problems within body, activity, participation and environment, on individual and group levels. In Paper II-III, an in-depth analysis of tentatively constructed patterns of co-occurring problems with participation was performed, guided by the collaborative problem-solving (CPS) model. In Paper III, trends of problems in six-month periods over four years of follow-up in health care, habilitation and school, were shown. In paper IV, a child-directed intervention protocol based on the CPS model was developed to evaluate the feasibility of content and procedures.

The findings from Paper I revealed that most problems were documented in health care records, and few problems were documented in habilitation and school records. The most frequent documented problems were related to the child´s physical and psychological body function (fatigue, memory), followed by problems with activity (reading, fine hand use) and participation (education, peer relations). Problems related to environmental factors (aids, service support) were limited. The network diagrams showed that the ICF linked problems formed clusters of inter-related physical- (energy, movement), cognitive- (memory, sense-of-self), participation- (school, friendship) and environment-related problems (service support, aids). The findings from paper II showed individual variations in the proportion of problems within body, activity, participation and environment, when compared to the group. In the tentative constructed case analyses in paper II-III, the findings showed that all children had participation problems related to education and peer-relations, with the third child-case (Paper III) also having problems to care for personal health. The evaluation of the feasibility of the child-directed intervention protocol, described in paper IV, will be tested in a future research study.

Through the lens of a bio-psychosocial understanding of the child´s functioning in everyday life, professionals can contribute to identify facilitators and barriers for the child´s functioning, to furthermore tailor child- supportive interventions collaboratively, to enhance the child´s participation and thus their health in everyday life.

Background: Delays in the development of software projects will almost certainly make the costs higher and lower the quality of the final product. This has become imperative to sustain a competitive advantage knowing that avoid this type of delays in the fast-changing technology landscape today.

Aim: The purpose of this research is to determine and to evaluate the causes of delay in software projects. The project managers reduce these problems to the minimum level so as to provide the best opportunity to deliver the projects on time and to make benefits to the software professionals and organizations based on their awareness.

Method: This study uses semi structured interviews of Chinese, Turkish and Indian software professionals from where data are collected. Interviews are done in English and Chinese to address language barriers. A procedure, which is known as thematic analysis is used to identify vital things that have an influence on project timelines and provide suggestions for software project planning and management.

Conclusion: The results suggest that uncertainty of project requirements, resource management inefficiency and communication inefficiency lead to considerable amount of time software projects waste. Also, other causes, including the lack of team skills, can intensify them. To address these problems, the report suggests that one can be flexible on the planning stage of the project, promoting open communication, as well as separating the project into smaller subtasks with allocatable budgets.

Studiens syfte är att undersöka vad tidigare forskning säger om vad som kännetecknar en bra matematisk lösning i skrift. Detta är relevant eftersom skriftliga lösningar utgör en betydande del av matematikundervisningen, där elever förväntas kommunicera sitt matematiska resonemang tydligt. Studien bygger på en systematisk litteraturöversikt, där vetenskapliga artiklar har granskats för att identifiera centrala kännetecken för tydliga skriftliga matematiska lösningar.

Tre centrala faktorer framkom som kännetecken för högkvalitativa matematiska lösningar i skrift. För det första en logisk och systematisk struktur: en tydlig röd tråd där varje steg i lösningen redovisas och motiveras, vilket underlättar förståelsen. För det andra anpassad och fullständig information: lösningen presenteras på ett sätt som är begripligt för den tänkta mottagaren och inkluderar alla väsentliga steg. För det tredje precist matematiskt språk och korrekt notation: användning av korrekta matematiska termer, symboler och enheter på ett konsekvent sätt, vilket säkerställer tydlighet och förhindrar missförstånd.

Studien visar att en tydlig och välstrukturerad matematisk lösning inte enbart handlar om att nå rätt svar, utan lika mycket om hur lösningen kommuniceras. En god skriftlig lösning kräver balans mellan matematisk korrekthet och tydlig framställning. Resultaten har betydelse för pedagogisk praxis genom att de understryker vikten av att elever lär sig att presentera sina lösningar på ett systematiskt och begripligt sätt.

This study explores eight teachers’ perceptions and practices concerning enhancing pupils’ word comprehension. To fulfil the aim of the study, eight separate interviews were conducted with teachers actively teaching English in Swedish upper secondary schools. The study addresses three research questions about teaching practices and word comprehension in upper secondary schools. The research questions are: How do the participating teachers perceive pupils’ word comprehension and vocabulary proficiency? To what extent have the pedagogical approaches implemented by the participating teachers been successful in enhancing the pupils’ vocabulary comprehension? To what degree do teachers feel supported by their schools in teaching word comprehension? The results indicate that: first, the participating teachers identified a general lack of word comprehension skills among pupils; second, pupils often enter upper secondary school unprepared, with a noticeable gap between the vocabulary learned in ninth grade and what is expected in upper secondary school; third, the majority of the participating teachers encouraged pupils to identify difficult words and research their meanings independently; and fourth, the schools differed in how actively they supported word comprehension strategies. This study concludes that a crucial role of word comprehension in pupils’ success in upper secondary English education is a strong lexical base, and many pupils lack this aspect. A robust foundation is crucial for deeper text understanding and overall language proficiency. The strategy that stands out as an effective and engaging method among the study’s participants is the vocabulary self-collection strategy (VSS), which aligns well with curriculum goals while fostering learner autonomy. The findings also stress the need for stronger support systems, professional development for teachers, and better alignment between lower and upper secondary school education to bridge existing gaps in vocabulary preparedness.

Litteraturstudien syftar till att undersöka hur skönlitteratur används i historieundervisning samt hur dess användande kan relateras till utvecklingen av de förmågor som den svenska skolan strävar efter att främja. Litteraturstudien avser vidare att belysa pedagogiska möjligheter med användningen av skönlitteratur i historieundervisningen genom att analysera dess roll i elevers historiska förståelse och tänkande. Vidare undersöks möjligheter och utmaningar som kan uppstå vid användningen av skönlitterära texter i historieundervisning.

Genom en tematisk analys av vetenskapliga artiklar inom det berörda området har en forskningsöversikt sammanställts, vilket utgör grunden för det framkomna forskningsresultatet. Den undersökta forskningen indikerar att skönlitteratur kan fungera och tillämpas som ett värdefullt didaktiskt verktyg genom att ge liv åt historiska skeenden, ge nya perspektiv samt främja elevernas historiemedvetenhet och deras historiska empati. Det betonas samtidigt att läraren har en viktig och aktiv roll i att stödja och vägleda eleverna genom läsningen. Resultatet visar att eleverna ej bör lämnas ensamma i arbetet med skönlitteratur och att läraren måste vara en central funktion i att strukturera läsning, fördjupade diskussioner och att hjälpa eleverna att granska och tolka de historiska narrativen i skönlitteraturen. 

Barn och unga som vårdas inom SiS har samma rätt till bästa möjliga hälsa, inklusive en god munhälsa, som andra jämnåriga. Dock har det saknats studier som undersökt munhälsan hos barn och ungdomar placerade på SiS och hur ansvariga verksamheter ser till att deras eventuella vårdbehov blir tillgodosedda.

Syftet med studien som presenteras i denna rapport var att öka kunskapen om munhälsan hos unga placerade på SiS och hanteringen av konstaterade vårdbehov. Forskarna ville också undersöka de ungas uppfattningar om munhälsa och stöd före och under placering. Studien genomfördes på två ungdomshem där data samlades in genom klinisk undersökning samt intervjuer med 107 respektive 23 unga. Det utfördes även en enkätundersökning där ytterligare ett ungdomshem deltog. Utöver detta har forskarna via bland annat journaler undersökt i vilken grad de unga fått den behandling som de remitterats till.

Resultaten visar att de unga på SiS institutioner lider av omfattande munhälsoproblem och att det råder stora brister i vårdkedjan. Rapporten mynnar ut i flera implikationer för ungdomshem, socialtjänst, region, nationella organisationer, myndigheter och lagstiftande politiker.  

Denna litteraturstudie undersöker hur transspråkande och multimodala undervisningsstrategier kan användas för att främja språkutveckling, identitetsskapande och inkludering i flerspråkiga klassrum på mellanstadiet. Studien bygger på en systematisk analys av forskning publicerad 2015 - 2025 och baseras på artiklar hämtade från databaserna ERIC och SwePub. 

Övergripande visar resultatet att transspråkande undervisning kan stärka språkinlärning genom att öka elevengagemang, stärka elevers identitet och möjliggöra djupare förståelse av ämnesinnehåll. En effektiv implementering av transspråkande strategier kräver en förändring i lärarpraktiken och skolans språkpolicy. Studien visar även att multimodala metoder kan stärka motivationen och inkludering av elever med olika språkbakgrunder. 

Background: Lipedema is a chronic disease of adipose tissue, predominantly affecting women. Its main symptoms include an abnormal accumulation of inflammatory fat in the buttocks, hips, legs, and sometimes arms, which is associated with pain, heaviness, and easy bruising. Lipedema is often misdiagnosed as obesity, and standardized guidelines for its diagnosis and healthcare treatment are currently lacking, risking affected women not receiving adequate care and support. Still, the experiences of women living with lipedema remain unexplored.

Aim: The overall aim of this thesis was to explore health, quality of life, social life, and healthcare experiences among women with lipedema. Methods: This thesis is based on four studies with quantitative, qualitative, and mixed methods designs. The research participants were women with lipedema aged 18 years or older who were recruited from lipedema association groups in Sweden. In studies I–III, data were collected through a national online survey addressing health, health-related quality of life, sense of coherence, experiences of healthcare, self-care and treatments, health-related stigma, and social support. In study IV, data was collected through semi-structured interviews on women’s experiences of sexual health and intimate relationships while living with lipedema.

Results: Women with lipedema reported substantial physical burden, including chronic pain, swelling, leg heaviness, numbness, cold skin, feeling cold, easy bruising, and sleep problems. In addition, almost all participants reported having comorbidities. Moreover, the results revealed the extent of diagnostic delays, often spanning decades, and inadequate healthcare support, leading to dissatisfaction and unmet needs. Many women strived to manage their symptoms through self-care. However, lipedema treatments performed by healthcare professionals were reported to be more effective, but access to them was limited. Compared to an age-matched female general population, women with lipedema reported a significantly lower health-related quality of life and significantly higher levels of health-related stigma. Lipedema also negatively impacted sexual health and intimate relationships, with the affected women experiencing body shame, avoidance of intimacy, and emotional distress.

Conclusion: Lipedema significantly and negatively impacts health, quality of life, and social life. Despite the complex health issues affecting daily life, many affected women lack prerequisite care and support. Increased knowledge and competence among healthcare professionals regarding this disease, a multidisciplinary approach, and equal access to care and treatment are required to ensure early detection and provide support for women with lipedema. Keywords: Health, health-related quality of life, lipedema, mixed methods design, national survey, patient experiences, quality of care, sense of coherence, sexual health, social support, stigma, women’s health.

The study is a qualitative semiotic film analysis of campaign videos from three American presidential candidates: Donald Trump, Hillary Clinton, and Kamala Harris. The study employs both semiotics and representation theory to examine how campaign videos communicate messages regarding ethnicity and gender, as well as how they convey the candidates’ respective voter bases. The conclusion was that all candidates use their identities as part of their political communication in their campaign videos and that representation within these videos reflects the candidates’ intended target audiences. The study also provides insight into how the time between different elections may have influenced how gender and ethnicity are communicated in politics. Furthermore, the study addresses a research gap by combining semiotic and representational analysis methods, offering valuable insights into how political communication incorporates gender and ethnicity

Talföljder är ett av de enkla mönster som elever ska få möta i lågstadiet eftersom ämnesområdet kan användas som en grund för ett algebraiskt tänkande. Att arbeta med talföljder kan lära elever att undersöka strukturer, samband och relationer som kan vara användbara för utveckling av matematiska färdigheter i högre årskurser. 

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur matematikdidaktisk forskning belyser hur talföljder kan användas för att främja kunskaper och färdigheter hos eleverna. Ytterligare hur matematikdidaktisk forskning ser och tolkar vad som är väsentligt för förståelsen för talföljder. För att besvara vårt syfte används frågeställningarna: Vilka kunskaper och förmågor kan arbete med talföljder främja? Hur karaktäriseras regelbundenhet och generalisering av talföljder i forskning? 

I bakgrunden presenteras begreppen taluppfattning och aritmetik samt förklaras hur ämnesområdet talföljder förhåller sig till de övergripande områden mönster och algebra. Vi använde oss av databasen ERIC och sökmotorn Google Scholar för att samla in forsknings artiklar. I granskningen av forskningsartiklarna användes även inklusions- och exklusionskriterier för att avgöra vilka artiklar som var relevanta för vårt område. 

Resultatet visar att arbete med talföljder kan utveckla elevers taluppfattning och aritmetiska färdigheter. Därtill synliggör resultatet betydelsen förståelse för talföljders regelbundenhet och förmågan att kunna generalisering har för förståelse för talföljder. Litteraturstudiens diskussion ställer forskning emot varandra och i förhållande till författare i bakgrunden.  

Digitaliseringen har ökat kraftigt såväl i samhället som i skolan de senaste åren. Det är därför väsentligt att veta hur digitala verktyg kan användas i kombination med traditionell undervisning i form av konkret fysiskt material. 

Litteraturstudiens syfte är att beskriva hur digitala applikationer framställs i forskning gällande matematikundervisning om bråk för elever i åldrarna 6 - 12 år. För att uppfylla syftet besvaras frågeställningarna: vilka didaktiska möjligheter och begränsningar finns det med att använda digitala applikationer med fokus på bråk i undervisningen, och vad kan digitala applikationer bidra med i jämförelse med konkret material i undervisning med fokus på bråk? 

Materialet som analyserats samlades in genom sökningar i två olika databaser. Artiklarna som undersöktes är vetenskapliga artiklar, där samtliga studier som genomförts är internationella och därav skrivna på engelska. Artiklarna samlades in och analyserades genom en översiktsmatris och kriterier användes för att bedöma artiklarnas relevans för studien. Kombinationen av digitala applikationer och konkret fysiskt material kan bidra med motivation, varierad undervisning, och ge olika typer av kunskaper, vilket kan gynna elevers lärande i undervisning om bråk. Därtill visade studierna olika möjligheter och begränsningar med digitala applikationer i undervisning om bråk. 

Denna litteraturstudie undersöker vilka möjligheter dynamiska geometrimiljöer, eller Dynamic Geometry Environments (DGE), erbjuder lärare och elever i undervisning och lärande av geometri. Trots att digitala verktyg har blivit en alltmer integrerad del av skolans undervisning, saknas en samlad översikt över vilka möjligheter DGE erbjuder inom geometriundervisning. Studien bygger på en tematisk analys av vetenskapliga artiklar, vilka granskades systematiskt utifrån relevans och kvalitet. Resultaten visar att DGE erbjuder flera möjligheter, både för lärare och elever. Lärare kan med hjälp av DGE visualisera och konkretisera abstrakta begrepp samt individanpassa undervisningen utifrån olika kunskapsnivåer. Samtidigt uppmuntras elever till ett mer utforskande lärande, där de genom interaktiva funktioner som ”dragning” och visuell representation utvecklar en djupare geometrisk förståelse. Flera studier betonar att DGE möjliggör ett interaktivt experimenterande arbete, vilket utvecklar elevernas förmåga att utforska och lösa geometriska problem. En central slutsats är att lärarens aktiva guidning och didaktiska planering är avgörande för att DGE på ett långsiktigt och effektivt sätt ska bidra till fördjupade kunskaper inom geometri. Med rätt stöd och planering kan DGE fungera som ett kraftfullt komplement till traditionell geometriundervisning genom att öka elevernas delaktighet och förståelse.

Poetiskt språk har mycket att erbjuda barns språkutveckling och ska dessutom ingå i undervisningen i årskurs 1–3. Trots det används inte poetiskt språk som en resurs i svenskundervisningen i tillräcklig mån. Syftet med litteraturstudien är att utifrån tidigare forskning beskriva hur poetiskt språk i svenskundervisningen kan bidra till elevers språkutveckling. Litteraturen som analyserades utgjordes av 12 vetenskapliga artiklar som behandlar undervisning med poetiskt språk och språkutveckling, främst hos barn i åldrarna 2–11 år. Resultatet visar att undervisning med poetiskt språk kan stärka elevers pragmatiska och semantiska medvetenhet, inklusive förståelse för bildspråk. Förståelse för den poetiska genren är delvis utmanande och lärare kan stötta elever med modelltexter eller genom att utgå från elevers erfarenheter vid poesiskrivande. Genom att bjuda in till bland annat sång och rim befäster elever ord. Att visa en variation av bildspråk, att kontrastera bildlig betydelse mot bokstavlig betydelse och att samtala om vardagligt bildspråk kan vara sätt att stötta elevers förståelse. Avslutningsvis visar studien att poetiskt språk i undervisningen kan stötta elevers känslomässiga uttryck.

Litteraturstudien undersöker hur dialogisk högläsning kan organiseras och genomföras för att främja elevers språk- och läsutveckling. Det problematiseras i vilken grad undervisningsmetoden dialogisk högläsning används i skolans verksamhet och vad som kan påverka att undervisningen förlorar sitt syfte. Litteraturstudien lyfter fram hur läraren kan arbeta och planera inför en dialogisk högläsningsundervisning, samt betydelsen av litteraturvalet. Genom analys av vetenskapliga artiklar har ett urval av artiklar valts ut som ligger till grund för studien. Forskningen visar att planering är nyckeln till meningsfull undervisning och att didaktiska val spelar roll för hur undervisningen gynnar eleverna i deras läsutveckling. I litteraturstudien behandlas metoder innan, under och efter läsningen där artiklarna för fram flera aspekter för meningsfull planering för dialogisk högläsning. Utan engagemang för läsning hos lärare och elever förlorar planeringen sitt värde. Val av litteratur till den dialogiska högläsningen diskuteras och visar återigen att planeringen är viktig. Litteraturen påverkar men det är hur läraren använder innehållet som spelar roll för elevernas språkutveckling. Litteraturstudien riktar sig till lärare som vill utveckla eller implementera undervisning i dialogisk högläsning. 

Mot bakgrund av sjunkande läsresultat i internationella jämförelser och ett förmodat starkt samband mellan ordförråd och läsförståelse är syftet med litteraturstudien att granska forskning om lärarledd dialogisk högläsning och dess påverkan på elevers språkutveckling i de tidiga skolåren i ämnet svenska. Sökningar i söktjänsten PRIMO och databaserna ERIC (ProQuest) och SwePub har genererat 13 vetenskapliga artiklar som tematiserats och granskats utifrån syfte och frågeställningar. Analysen av de vetenskapliga artiklarna innefattar hur dialogisk högläsning kan påverka elevers utveckling av ordförråd och läsförståelse. Den målgrupp som undersöks i artiklarna är elever i åldrarna 5–9 år. Resultatet visar att dialogisk högläsning effektivt kan främja elevers ordförråd samt läs- förståelse. Genom öppna frågor, förkroppsligande aktiviteter, elevers egna begrepps- förklaringar och erfarenheter, stöttning av lärare kan elevers ordförråd och läsförståelse främjas. Den sociokulturella teorin samt modellerna The simple view of reading och En balanserad kunskapssyn används för att diskutera studiens resultat. Dessutom presenteras didaktiska implikationer gällande dialogisk högläsning.

Syftet med litteraturstudien är att granska forskning om enskild läsning för att synliggöra hur metoden används och kan användas i klassrummets läsundervisning för att främja läsutveckling i de tidiga skolåren. En tematisk analys har genomförts för att hitta huvudteman i källorna. Genom bearbetning av både nationella och internationella källor om ämnet har resultatet tagits fram. Resultatet visar att enskild läsning i klassrummet både används som tidsutfyllnad och för att främja och stötta elevers läsutveckling. Forskning belyser att enskild läsning, om den används på ett medvetet sätt, främst utvecklar elevers läsförståelse, men även deras avkodningsförmåga och läsflyt. Utifrån slutsatser och reflektioner som framförs i diskussionen konstateras det bland annat att om läraren ger stöd, återkoppling och vägledning före, under och efter elevers enskilda läsning, samt ger dem tillräckligt med tid, kan det effektivt stärka deras läsutveckling och göra dem till goda självständiga läsare.

Läsintresse är en nedåtgående trend bland unga och elever läser allt mindre. Det avtagande läsintresset bidrar till en sämre läsförmåga. Därmed är det relevant att undersöka hur lärare kan främja läsintresset hos elever eftersom god läsförmåga är en förutsättning för att självständigt kunna orientera sig i dagens samhälle. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa vilka faktorer som kan öka elevers läsintresse i svenskundervisningen i årskurserna F-3.

I litteraturstudien analyserades och tematiserades elva artiklar i tre teman. Resultatet visar att elever blir motiverade när de får göra val om läsaktiviteter och litteratur. Även relationen mellan elev och lärare verkar påverka elevers läsintresse. Vidare framhålls E-läsning som en metod för att öka motivation och intresse för läsning. Slutligen lyfter resultatet fram att olika typer av gemensam läsning kan fungera som motivationsfrämjande för elevers läsning.

Litteraturstudien sammanställer tidigare forskning om lärares roll i undervisningen i grundskolans årskurs F-3 och dess påverkan på elevernas utveckling av fonologisk medvetenhet samt hur undervisningen kan utformas för att främja elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Genom en systematisk översikt av relevant forskningslitteratur presenteras en helhetsbild som ligger till grund för resultatet. De metoder som presenteras i studiens resultat inkluderar övningar med bokstäver och ljud, rim och ramsor samt användning av digitala verktyg. Forskningsresultatet visar att undervisningen i den tidiga läs- och skrivundervisningen måste vara varierad och anpassad för att effektivt stödja elevernas fonologiska medvetenhet. Vidare framgår att lärare som uppfattar sin professionella roll som viktig och besitter en gedigen kunskap om fonologisk medvetenhet har en högre förmåga att möta individuella behov hos eleverna. Lärare i årskurs F-3 har generellt en positiv inställning till inkluderande undervisning. Dock upplever flera av dem att det är ett utmanande uppdrag att genomföra, då det i många fall krävs både specialkompetens och ytterligare resurser för att tillgodose de varierande behoven som finns hos eleverna. 

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur elevers skrivutveckling i årskurs F-3 påverkas av analoga och digitala skrivverktyg i skrivundervisningen. Syftet uppfylls genom att följande frågeställningar besvaras: Hur påverkas elevers skrivutveckling vad gäller textproduktion av respektive skrivverktyg? Hur kan lärare kombinera analoga och digitala skrivverktyg för att på främja elevers skrivutveckling samt skrivmotivation? De 12 vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien samlades in via sökningar i databas, söktjänst och konferensvolym. De analyserade vetenskapliga artiklarna var såväl nationella som internationella. Litteraturstudiens resultat visar på gruppnivå inga tydliga skillnader på elevers skrivutveckling vid användning av analoga eller digitala skrivverktyg. Däremot visar studier att enskilda elevers skrivutveckling kan gynnas av ett skrivverktyg mer än ett annat. Lärares didaktiska val är avgörande när det kommer till att skapa förutsättningar som främjar elevers skrivutveckling. Undervisningen ska bidra till att elever blir engagerade och motiverade, samt ge stöttning. Litteraturstudien visar behovet av att kontinuerligt arbeta med både analoga och digitala skrivverktyg i åldrarna 6–9 för att stödja elevers skrivutveckling.  

Trots att bilderboken är vanligt förekommande i grundskolans tidiga år, är dess pedagogiska användning för språkutveckling och läsengagemang inte väl utforskad. Denna litteraturstudie undersöker hur bilderboken kan användas didaktiskt för att stödja dessa områden. Litteraturstudien bygger på en systematisk informationssökning i databaser som ERIC, SwePub och Primo, samt vetenskapliga tidskrifter där vetenskapligt granskade publikationer med undervisningsperspektiv inkluderas. Materialet analyserades tematiskt utifrån studies syfte och frågeställningar. 

Resultatet från litteraturstudien visar att bilderboken kan fungera som ett pedagogiskt verktyg för att skapa engagerande undervisningssituationer, där elever aktivt tolkar och integrerar med både text och bild. Litteraturstudiens resultat understryker även lärarens roll i att medvetet arbeta med frågor, samtal och elevaktiva undervisningspraktiker för att maximera bilderbokens potential i undervisningen. 

This study aims to explore how an American pop culture film, Barbie (2023), can shape perceptions of gender roles, femininity, and the distribution of power between genders among young Swedish women. Using Judith Butler’s theory of gender performativity (1988) as a framework, qualitative interviews and a thematic analysis were conducted with Swedish women aged 18-25. The study seeks to gain a deeper understanding of popular cultural narratives, specifically the American portrayal of gender roles, and how these are perceived and interpreted by young women in a Swedish context. The empirical material includes the entire Barbie film, which all respondents had watched in advance. Through thematic analysis, four key themes were identified: (1) representation of gender roles, (2) distribution of power between genders, (3) feminism and gender equality, and (4) the film’s impact on perceptions of gender roles. The study found that the Barbie film influenced young Swedish women’s perceptions of gender roles, femininity, and power. The results supported Butler’s theory of performativity (1988), showing that gender roles are not static but evolve over time, and that gender is something we perform rather than something we inherently are. In terms of power distribution in the film, some respondents saw it as a reflection of reality, while others perceived it as unbalanced and not aligned with feminist ideals. The findings also revealed that Swedish viewers interpret the film through their own cultural lens, particularly in relation to Swedish ideals of gender equality.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka sambandet mellan läsintresse och läsförmåga samt sammanställa vilka undervisningsmetoder som visar sig vara framgångsrika för att främja läsintresse. Nationella och internationella mätningar visar att elever generellt har ett lågt läsintresse vilket gör det intressant att undersöka. Med hjälp av en systematisk informationssökning i olika databaser samt kedjesökningar har 12 vetenskapliga artiklar analyserats. Genom att ställa artiklarnas resultat mot varandra har ett flertal undervisningsmetoder och ett samband mellan läsintresse och läsförmåga identifierats. Resultatet visar att det finns ett samband mellan läsintresse och läsförmåga. Gemensamt för de läsfrämjande metoder som framkommit i resultatet är att de alla belyser vikten av att göra läsning till en social gemenskap och att vara omgiven av läsande förebilder. Vår studie visar att läsfrämjande undervisning ställer höga krav på såväl lärare som ämnesinnehåll och att läsning behöver bli en mer prioriterad aktivitet i skolan. 

Litteraturstudien syftar till att sammanställa forskning om samband mellan ordförråd, läsförståelse samt främjande undervisningsmetoder för en utveckling av ordförrådet i årskurserna F-3. Språk är en grundläggande förutsättning för att kunna lära, delta och tolka information i samhället. Att utveckla läsförståelsen och ett rikt ordförråd är därför något som påverkar samtliga elever och bör arbetas med medvetet i undervisningen. Utifrån en tematisk sammanställning av forskningsartiklar har undervisningsmetoder och ett samband mellan ordförråd och läsförståelse identifierats. Resultatet visar att högläsning i kombination med en tillhörande aktivitet är effektiv som metod för utveckling av ordförrådet.  Lärarens val av ord, hur de förklaras och elevernas möjlighet till bearbetning påverkar förståelsen av ord. I resultatet uppmärksammas både djup och bred ordkunskap som påverkande faktorer för läsförståelsen. Undervisning i läsförståelse och ordförråd bör arbetas med parallellt och ses som ett komplement till varandra. Tillsammans med metoder som möjliggör bearbetning, interaktion och sammanhang skapar detta en effektiv utveckling av ordförrådet. 

Denna litteraturstudie syftar till att fördjupa kunskapen om hur sociala och kulturella normer påverkar pojkars motivation och prestation inom läsning och skrivning i årskurs 4–6. Studien utgår från befintlig forskning om könsskillnader, men har ett särskilt fokus på de utmaningar som pojkar möter i relation till svenskämnet. Studien är en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserats för att besvara frågeställningarna.Resultaten visar att en inkluderande pluggkultur, individanpassade litteraturval och normkritisk undervisning kan bidra till att stärka pojkars motivation och minska könsrelaterade skillnader i prestation. Litteraturstudien betonar vikten av att arbeta aktivt med genusmedvetna undervisningsstrategier för att skapa en mer likvärdig skola. 

I vårt samhälle som präglas av mångkulturalitet har skolan och religionsundervisningen en viktig roll att förmedla kunskap om religioner, samt förståelse och tolerans för religioner och andra människor. Undervisningen står därför inför utmaningen att forma elevers attityder och uppfattningar om religioner, och inte endast fakta om världsreligionerna. 

Litteraturstudien undersöker elevers uppfattningar om religionsundervisningen, med fokus på åldersgruppen 10–19. Studien lyfter även fram vad som framträder om elevers uppfattningar om de religioner som undervisas om. Genom analysering av tidigare forskning och studier syftar litteraturstudien till att få en förståelse för hur religionsundervisningen upplevs av elever och vad elever har för uppfattningar om religioner. Forskning visar att elever ser undervisningen som en plats för skapande av tolerans och förståelse. Samtidigt visar den hur elever har negativa uppfattningar om innehållet i undervisningen då det finns en likgiltighet till att utveckla sin kunskap om religioner. Det framkommer även hur elever besitter flera stereotyper om religioner och hur de religiösa eleverna i klassrummet blir föremål för dessa stereotyper. En ytterligare aspekt som lyfts är hur eleverna pratar negativt om religionerna i klassrummet. 

Genom studien synliggörs att elever behöver få en undervisning som utmanar de stereotyper de har om religioner och som synliggör betydelsen av en religionsundervisning. 

I dag möter barn och unga engelska redan innan de har nått skolålder, eftersom de omges av engelska överallt i till exempel filmer, onlinespel och sociala medier. Detta har lett till att elever i dag kommer till skolan med mer förkunskaper i det engelska språket än tidigare. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur den fritidsengelska som eleverna har med sig kan påverka engelskundervisningen i skolan ur ett lärarperspektiv. Studien syftar till att belysa frågor om hur fritidsengelska kan påverka elevers ordförråd samt hur lärare kan anpassa undervisningen i engelska i ljuset av befintliga kunskaper kopplade till fritidsengelska. Litteraturen som har analyserats består av både nationella och internationella vetenskapliga källor. Resultatet av litteraturstudien visar att fritidsengelska påverkar elevers receptiva och produktiva ordförråd samt att det är de aktiva aktiviteterna som gynnar elevers ordförråd främst. Detta innebär att elever etablerar ett visst ordförråd i engelska innan de fått tillgång till formell engelskundervisning. Resultatet illustrerar också lärares upplevelser av fritidsengelskans påverkan på undervisningen och vilka anpassningar som går att tillämpa i engelskklassrummet i relation till fritidsengelskan.

Skriftliga räknemetoder är en grundläggande kunskap som eleverna i de tidiga skolåren behöver behärska. Problem har visats sig då många elever inte använder räknemetoderna på ett korrekt och effektivt sätt. Syftet med den här litteraturstudien är att granska hur skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion, utifrån ett elevperspektiv i de tidiga skolåren, beskrivs i matematikdidaktisk forskning. I litteraturstudien undersöks möjligheter, hinder och användningsfrekvens av de skriftliga räknemetoderna och hur väl analysen av de nationella proven stämmer överens med internationell forskning. Majoriteten av det analyserade materialet är internationellt och har samlats in genom två databaser, en söktjänst samt kedjesökningar. Resultatet visar att de mest använda räknemetoderna är standardalgoritmen, talsortsvis beräkning samt stegvis beräkning och att de minst använda är kompensationsberäkning och indirekt addition. Elever möter hinder i talsortsvis beräkning vid subtraktionsuppgifter och vid indirekt addition uppstår hinder när skillnaden mellan talen är stora. Eleverna möter hinder i standardalgoritmen då de inte får förståelse för talens värde. Standardalgoritmen och talsortsvis beräkning gör det möjligt för eleverna att använda räknemetoderna på tresiffriga tal och om det är en liten skillnad mellan talen är det en fördel för eleverna att använda indirekt addition.

Forskning har visat att elever i årskurs F-3 kan besitta missuppfattningar inom symmetri imatematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka vad matematikdidaktiskforskning säger kring missuppfattningar elever kan besitta inom symmetri, men även vadlärare och studenter upplever kring symmetrin och dess begrepp. Att hitta orsakerna tillmissuppfattningarna och hur det går att motverka dem är centralt i arbetet. Resultatetvisar att elever kan ha missuppfattningar inom symmetri som kan påverka derasförståelse för geometriska begrepp och förmåga att lösa problem, särskilt när det gälleratt identifiera symmetriaxlar och att skilja mellan olika typer av symmetri, somspegelsymmetri, rotationssymmetri och translationssymmetri. Missuppfattningarna kanhindra deras matematiska utveckling. För att motverka detta visar forskning attundervisningen bör inkludera lekbaserade och digitala aktiviteter, problembaseratlärande, felanalys samt tydlig och korrekt användning av matematisk terminologi. Ävenlärarens ämneskunskap och variation i undervisningsmetoder är centrala faktorer för attstödja elevernas förståelse av symmetri. Denna litteraturstudien analyserar framföralltinternationell forskning om vilka missuppfattningar det finns och hur dessa kanmotverkas.

Praktiskt arbete utgör en stor del av den svenska läroplanen i fysik. Men många lärare upplever att det praktiska arbetet i undervisningen är ett kritiskt moment då de känner en viss okunskap kring det.

Målet med litteraturstudien är att med hjälp av tidigare forskning ta reda på hur det praktiska arbetet bidrar till att eleverna får en djupare förståelse för ämnet och utvecklar sina fysikaliska kunskaper, ta reda på hur det praktiska arbetet påverkar elevernas inställning till ämnet och ta reda på hur man bäst formar den praktiska undervisningen för att det ska bli så gynnsamt för eleverna som möjligt.

Litteraturen till studien samlades in med hjälp av sökningar i databaserna Education Resource Information Center (ERIC) och PsycInfo. En sökning i söktjänsten primo genomfördes och inkluderades i studien. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys där teman så som Elevgrupper, Elevanpassad undervisning, Aktivt utforskande, Bedömningens påverkan och Diskussionsbaserad undervisning var relevanta.

Resultatet visade att det praktiska arbetet har en stor påverkan på elevernas kunskapsutveckling och inställning till ämnet enligt den tidigare forskningens genomförda undersökningar. Eleverna fick bättre resultat efter att ha fått praktiskt arbete inkluderat i sin undervisning än de elever som ej fick det. Eleverna fick även ett ökat intresse för ämnet när de genomförde praktiskt arbete i sin undervisning. Resultatet visar även på att olika sätt att arbeta med det praktiska arbetet påverkar eleverna olika mycket. Det finns vissa arbetssätt som är mer gynnsamma än andra.

Redan i början av 1900 – talet betonade forskare vikten av att använda konkret material i matematikundervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur användning av konkret material ser ut hos olika lärare och vilka olika faktorer som ligger till grund för deras användning av materialet. Litteraturstudien innehåller 10 internationella vetenskapliga artiklar som samlats in genom två olika databaser, Google scholar samt genom kedjesökningar. Resultatet visar att lärares användning av konkret material i matematikundervisningen skiljer sig mellan de olika lärarna av olika orsaker. Resultatet visar också att lärarens egna kunskaper har en stor roll i användningen av konkret material.

I det samtida klassrummets läsundervisning förekommer både digital och analog läsning. För närvarande råder en negativ lästrend i Sverige, vilket kan leda till att elever avstår från denna aktivitet. Digital teknik upplevs som mer tilltalande än läsning och det resulterar i att elever spenderar en större andel av sin skärmtid med andra aktiviteter än läsning. Litteraturstudiens syfte är att undersöka kunskapsläget vad gäller hur elever i åldrarna 6– 12 (årskurs F-6 i svensk skola) läsutveckling och läsengagemang påverkas i det samtida klassrummet. Litteraturstudien beskriver vilka möjligheter och utmaningar som digital läsning medför samt hur lärare kan organisera läsundervisning för att främja läsengagemang. Genom granskning och analys av 14 vetenskapliga artiklar, nationella och internationella inom det aktuella området, skapades en översikt över rådande kunskapsläge, vilket utgjorde grunden för studiens resultat. Resultatet visar att digital läsning upplevs positivt av elever och kan bidra till ett ökat läsengagemang. Samtidigt framkommer att analog läsning är mer fördelaktig i utbildningssammanhang. I diskussionskapitlet problematiseras i vilken omfattning och för vilka syften digitaliseringen ska användas i läsundervisningen utifrån en evidensbaserad grund. Detframhålls därför som väsentligt att lärare systematiskt organiserar och planerar digital läsning, i enlighet med den rådande läroplanens betoning på att skolan ska främja elevernas digitala kompetens.

 Läsintresse är centralt för elevers läsutveckling, däremot saknas riktlinjer för hur lärare effektivt kan främja det. Enligt modellen The Simple View of Reading är både avkodning och läsförståelse avgörande för läsutvecklingen, därför är det av vikt att undersöka hur läsintresse kan bidra till dessa färdigheter. Samtidigt har förändrade medievanor väckt frågor om hur dessa påverkar elevers läsintresse och läsvanor. Syftet med litteraturstudien är därmed att identifiera hur lärare kan främja elevers läsintresse inom ramen för ämnet svenska i förskoleklass och årskurs 1–3, genom en fördjupning i tidigare forskning. Litteraturstudien baseras på en analys av elva vetenskapliga artiklar, varav nio är publicerade från år 2014 och framåt. Artiklarna har valts ut genom en noggrann urvalsprocess och kommer från tio olika länder. Faktorer som i studien framhävs främja läsintresse är ett varierat litteraturutbud och lärarens roll i att skapa en trygg läsmiljö. Resultaten visar att gemensam läsning, exempelvis högläsning och boksamtal, är effektiva metoder för att stärka elevers läsintresse. Slutsatsen är att en inkluderande och stödjande undervisningsmiljö är avgörande för att långsiktigt främja elevers läsintresse. Observationer från VFU, resultat och bakgrund diskuteras vidare med studiens syfte i fokus. Till sist ges förslag på vidare forskning, där elevperspektivet bör integreras i större utsträckning för att fördjupa förståelsen av hur läsintresse kan främjas i grundskolan.

Litteraturstudien undersöker framgångsrika undervisningsmetoder inom den tidiga läsundervisningen, med fokus på avkodning. PIRLS och PISA har visat elevers försämrade läsförmågor, vilket även påverkar senare läsframgångar. Även den aktuella debatten om en läskris i Sverige gör ämnesområdet intressant att undersöka. Syftet med litteraturstudien är att granska hur ett urval av vetenskapliga studier beskriver hur lågstadielärare kan utforma tidig läsundervisning i det heterogena klassrummet. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna: Vilka undervisningsmetoder har enligt forskning visat sig framgångsrika när det gäller tidig avkodning? Vad är av vikt för lärare att kunna för att stötta elevers potentiella avkodningssvårigheter och tidiga läsinlärning? 

Efter strukturerade sökningar i databaser, söktjänster och tidskrifter analyserades 14 vetenskapliga källor, både internationella och nationella. Analysen identifierade flera undervisningsmetoder som visat sig framgångsrika för elevers avkodningsförmåga, alla med explicita inslag.  Det har blivit tydligt att en strukturerad avkodningsundervisning med phonics, samt undervisning med multisensoriska inslag kan åstadkomma positiva effekter för elevers tidiga läsinlärning. Även samspelet mellan av- och inkodning kan nyttjas för att stärka den tidiga avkodningen. Litteraturstudien har även undersökt vilka lärarkompetenser inom den tidiga läsundervisningen de vetenskapliga källorna lyft fram. Efter analys av studierna har det visats att den tidiga läsundervisningen påverkas av lärares engagemang, intresse och kunskaper. 

En positiv lässjälvbild främjar goda läsprestationer, samtidigt som starka läsprestationer bidrar till en positiv lässjälvbild. Hur dessa variabler samspelar över tid hos lågstadieelever är dock oklart. Denna litteraturstudie syftar till att identifiera faktorer i tidigare forskning som belyser relationen mellan lässjälvbild och läsutveckling inom svenskämnet i årskurs F–3. Litteraturstudien har genomförts genom en tematisk analys. Litteraturen som analyserades bestod av 15 vetenskapliga artiklar som behandlade korrelationen mellan läsprestationer och lässjälvbild, för barn i en lågstadieålder. Resultatet visar att relationen mellan lässjälvbild och läsprestation bör betraktas som ett reciprokt samband, men forskningen är oenig om hur processen verkar. Ur ett socialt lärandeperspektiv spelar kamratpåverkan en central roll i hur lässjälvbild konstrueras. Dessutom utgör relationen mellan lärare och elev grunden för läsutveckling, där återkoppling i undervisningen påverkar styrkan i sambandet mellan lässjälvbild och läsprestation. Litteraturstudiens fynd tyder på att läsprestationer dominerar lässjälvbilden under lågstadiets tidiga del, men att ett reciprokt samband börjar verka när lässjälvbilden stabiliseras. Avslutningsvis finner litteraturstudien evidens för att en undervisning som syftar till att stärka elevers lässjälvbild är relevant för deras fortsatta läsutveckling. 

Studien baseras på en analys av tidigare forskning där syftet är att identifiera hur analoga och digitala textformat eventuellt gynnar och/eller utmanar elevers läsförståelse. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar och för att hitta dessa artiklar har informationssökningar genomförts i databasen ERIC och i söktjänsten Primo Search. Resultatet från studien visar att digitala texter, till exempel e-böcker, erbjuder olika multimodala inslag och enkel åtkomst till annat material, såsom länkar, vilket kan leda till ökad motivation. Medan analoga texter, såsom tryckta läroböcker, bidrar till en djupare förståelse av textinnehåll genom att formatet erbjuder en mer strukturerad och fokuserad läsupplevelse. En kombination av dessa två kan hjälpa lärare att strukturera läsundervisningen på ett sätt som främjar elevers läsförståelse och anpassa detta baserat på individuella behov. Användningen av både analoga och digitala texter skapar en varierad läsupplevelse som syftar till att främja och uppmuntra läsning bland elever. 

This study examines the representation of Native Americans in the video game Red Dead Redemption 2 (RDR2) and evaluates it through the lens of representation theory and the theory of othering. The research is designed as a qualitative case study focusing on selected story scenes from RDR2, specifically key moments involving the Wapiti tribe and the characters Rains Fall and Eagle Flies, in order to examine how Native American representation is constructed, using multimodal critical discourse analysis (MCDA) in combination with narrative analysis. The analysis encompasses the game’s dialogue, story, visual imagery, and audio design to identify what discourses and stereotypes are present and whether the game reinforces or challenges colonial tropes. The results indicate an ambivalent portrayal. On one hand, the game makers have made efforts to portray native American characters with respect and to envoke empathy – for example by condemning racism and providing the indigenous characters with dignity in the narrative. On the other hand, RDR2 does not entirely escape conventional storytelling patterns: the Native American characters remain supporting figures in a story centered on a white protagonist, and subtler forms of stereotyping (such as the “noble savage” trope and a white savior narrative structure) emerge. The study contributes a deeper understanding of how a popular video game balances progressive intentions with traditional genre tropes in its representation of a marginalized group, highlighting the complexities and challenges of diversity in interactive media.

The study aims to investigate young female consumers' perceptions and attitudes towards sustainable marketing communication within the Swedish fashion industry, specifically focusing on how these perceptions relate to brand identity. A selection of seven returning customers of Gina Tricot have been interviewed, where the answers from the interviews constitute the empirical material of the study. The interviews were analyzed thematically with the support of Aaker's brand identity model and sustainable marketing communication as a theoretical framework. The result shows that there is a hesitancy towards sustainable marketing communication within the fashion industry and that young female consumers ask for more transparency and more sustainable practices. The result also shows that there is some skepticism against the brand ́s authenticity in relation to its sustainability efforts. Gina Tricot is facing a challenge of transforming their existing sustainable practices into a more authentic representation of the brand. The study provides valuable insights into consumers' attitudes and expectations of the communication of sustainable fashion, as well as how fashion companies can strengthen their trust and better communicate their practices.

This essey will investigate gender stereotypes in norm-breaking advertising from the swedish clothing company Monki. The study will focus on women and how they are portrayed in Monki's advertising images. The question “How are female gender stereotypes reproduced in norm-breaking advertising?” will be used to answer the question.   The study provides a background that focuses on Monki and norm-breaking advertising, to create a more in-depth understanding of the company and the topic.The previous research is divided, with one part that focuses on stereotypes in advertising and the other part that focuses on norm-breaking advertising. The previous research has been used to see what previous studies have written about the topic, which creates a basis for new research on a similar topic. The study uses semiotic image analysis as a method to analyze 15 different advertising images from the company, where different theories will be used to describe the results of Monkis advertising images. The theoretical framework includes Erving Goffman's theory of gender stereotypes in advertising, as well as the theory of the male gaze by Laura Mulvey. This is used to analyze the underlying meanings in the advertising images. The study concludes that Monki partly reproduces and highlights certain traditional gender stereotypes. On the other hand, the study shows that other gender stereotypes are challenged, where the content is then classified as norm-breaking.   

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) skapar både möjligheter och utmaningar i utbildningssektorn. I grundskolan väcker AI frågor om lärarrollens förändring, elevernas lärande och undervisningens kvalitet. I den här litteraturstudien undersöks vad grundskollärare i olika länder har för attityder till AI och hur de ser på dess möjligheter och utmaningar.

Studien bygger på en systematisk granskning av vetenskapliga artiklar insamlade via databasen ERIC och söktjänsten Primo. Resultaten visar att AI ses som ett värdefullt verktyg för effektivare undervisning, individanpassat lärande och administrativ avlastning. Samtidigt uttrycker lärare oro för att AI kan hämma elevernas kritiska tänkande och självständighet. Brist på tydliga riktlinjer och fortbildning skapar osäkerhet om teknikens pedagogiska tillämpning.

Studien betonar behovet av fortsatt forskning om AI:s roll i skolan samt vikten av tydligare riktlinjer, pedagogiska strategier och kompetensutveckling för lärare.