Inom samhällsekonomiska analyser utgör kostnad-nyttoanalys (CBA) ofta en viktig funktion och detta gäller särskilt vid dagens transportpolitiska beslutsfattande. Samtidigt är det en metod som är i centrum för en del diskussioner. Följande uppsats avser att analysera dessa diskussioner ur ett ekonomisk metodologiskt perspektiv. Tre arenor kommer att beaktas: filosofers kritik, den inomdisciplinära debatten bland nationalekonomer samt den svenska samhällsdebatten. I huvudsak nås slutsatsen att det är blandad kvalité i såväl kritik mot CBA som dess försvar. Den filosofiska kritiken måste inhämtas även om den inte slår fullt mot CBA som samhällsekonomisk metod. CBA-anhängare är medvetna om delar av problematiken och jobbar med det, främst kring värderingsstudier. Dock kan detta prioriteras ännu mer framöver. I den svenska samhällsdebatten förs det fram kritik som inte når fram. Allt detta sammantaget tillsammans med avsaknaden av alternativ innebär att CBA får ses som lämplig i nuläget. Framtida forskning bör särskilt utreda interaktionen mellan CBA och beteendeekonomi samt lyckoforskning. Det är också lämpligt att betrakta CBA utifrån vilken funktion det har inom ett beslutsunderlag. Särskilt intressant är då att vidare studera Vägverkets "samlad effektbedömning".

This is a review of Aki Lehtinen, Jaakko Kuorikoski, and Petri Ylikoski’s "Economics for real: Uskali Mäki and the place of truth in economics".

Two articles contributing to the experimental research about incomplete contracts are analyzed in this paper. Especially interesting is their use of the terms 'firms' and 'workers', although the experiments were performed on students only given information that they were participating in general market experiments. A framework based on Mki (2004) is used both to emphasize what we aim to explain, and by which we explain. Also the concepts of internal and external validity are important. By showing that the articles refer to an external validity which they are not capable of achieving at this moment, their use of 'firms' and 'workers' is found to be questionable. But the two articles are still good examples of experimental research about incomplete contracts.

This chapter presents a methodological analysis of the use of the efficient-market hypothesis in the recent financial crisis.

The Stern Review, Stern (2007), received a lot of attention upon its release. It also resulted in an intense and interesting debate within climate change economics. One of the central issues has been the question of the appropriate discount rate to use and more generally the proper role of ethics in an economic analysis of this kind. Some have argued against incorporating ethical considerations at all, while others argue that Stern did not involve ethics enough. There are also those who question whether Stern provided an economic analysis at all. This paper analyzes Stern (2007) and the surrounding debate from a methodological point of view. Basically three conclusions are reached. First, Stern involves a number of different kinds of interdisciplinarity based on the Mäki (2007) characterization of interdisciplinarity. Second, the interaction of economics and ethics is unavoidable within climate change research. Third, Stern uses a modified version of the standard economic approach to climate change and the deviations are well motivated (i.e. it is still a valuable economic analysis).

Vägverkets hastighetsmätningar visar att lastbilstrafiken kör för fort. I denna rapport analyseras denna problematik med fokus på åkeriägaren och dennes ekonomiska beslutssituation. I den teoretiska ansatsen inhämtas resultat från beteendeekonomin, en ny inriktning inom nationalekonomi som rönt stor popularitet. Den empiriska delen rapporterar från intervjuer med åtta åkeriägare. Även lämpliga frågor för en eventuellt kommande enkät redovisas.

Till att börja med rapporterar vi från de hastighetsmätningar som Vägverket och NTF gjort den senaste tiden. Vi tittar även på de informationskampanjer som nyligen varit. Även den svenska åkerinäringen presenteras kort eftersom åkeriägaren är långt ifrån en homogen grupp. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta åkeriägare verksamma i olika branscher och i olika delar av Sverige. Deltagarna fick svara på frågor kring hur de såg på dagens marknad, Vägverkets information om ekonomiska förtjänster att hålla hastigheten, varför det körs för fort, hur man fattade ekonomiska beslut samt kontraktets funktion.

Resultaten från intervjuerna är att deltagarna är medvetna och håller med om det ekonomiska motivet att hålla 80 km/h. Dock verkar det finns en toleransnivå bland de flesta och detta ända upp till 85 km/h. Detta tillsammans med vilka tidsmarginaler åkeriägare har i sin planering bör undersökas närmare. Nästan alla deltagare hade fordonsdatorer eller funderade på att skaffa och såg inga problem att kontrollera sina chaufförer. Dock kan man enbart kontrollera överhastigheter över 80 km/h. Bränslepriset sågs inte som ett nämnvärt problem eftersom ett högt bränslepris drabbade konsumenten till sist.

Rapporten föreslår även att vidare studier bör utföras kring både hur den digitala färdskrivaren och marknadsstrukturen som svenska åkerier möter kan påverka trafiksäkerheten. Dessutom föreslås att Vägverkets hastighetsmätningar blir mer specifik, liknande de som NTF gjort, för att göra det möjligt med mer riktade informationskampanjer i framtiden Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Vägverkets Skyltfond.

Health care systems around the globe are facing great challenges. The demand for health care is increasing due to the continuous development of new medical technologies, changing demographics, increasing income levels, and greater expectations from patients. The possibilities and willingness to expand health care resources, however, are limited. Consequently, health care organizations are increasingly required to take economic restrictions into account, and there is an urgent need for improved efficiency. It is reasonable to ask whether the health economics field of today is prepared and equipped to help us meet these challenges. Our aim with this article is twofold: to introduce the fields of behavioral and experimental economics and to then identify and characterize health economics areas where these two fields have a promising potential. We also discuss the advantages of a pluralistic view in health economics research, and we anticipate a dynamic future for health economics.

This report is commissioned by the Swedish Civil Aviation Authority. The aim is to update the knowledge regarding the price relevant costs of aviation. We distinguish between marginal costs caused by airport activities and those caused by the external effects of pollution and noise.

The review shows that vital data is missing regarding the activities and effects of aviation in order to perform solid marginal cost calculations. In the report we have calculated approximative values for two types of airplanes.

Marginal costs related to airport services are divided into those related to passenger services and those related to congestion services. We conclude that the Swedish charges are at least twice as high as marginal costs. We do, however, lack any estimation of the congestion-related marginal costs.

Regarding the external effects, today's charges concerning the landing and take-off cycle are sufficient although partly mischarged since they only reflect NOx-emissions. Moreover it should be examined if emissions during flying should be charged or not. The conclusion of this report is that more research is needed in this area. This concerns studies dealing with Swedish airports as well as making cost data publicly available.

Ingress: Värnamo kommun har hamnat i en rävsax till följd av de krav Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) ställer på arenor för föreningar som når svensk elitfotboll. Antingen beslutar man om att starta arenabygget eller väljer att skjuta upp detta byggande tre år.

I denna rapport analyseras principer för hur ett monetärt värde för koldioxidutsläpp i samhällsekonomiskakalkyler av infrastrukturprojekt kan fastställas. I syftet ingår också att behandla de fundamentalaosäkerheter som uppstår i samband med koldioxidvärdering. Rapporten syftar dock inte till att föreslå ettvärde.

Vi argumenterar för att det värde som används i kalkylerna måste härledas från den existerande och iframtiden förväntade politik som riktas mot transportsektorn. Den nuvarande och framtida politikenutgår delvis från kostnadsestimat och övrig klimatrelaterad forskning som finns tillgänglig. Vi beskriverdetta som en tvåstegsprocess där politikerna i steg ett tar del av befintlig information och utifrån dettautformar en politik. I steg två skapar politiken ett skuggpris och detta är vad som ska återspeglas i densamhällsekonomiska kalkylen.

I närtid argumenterar vi för att ett relevant spann för värdet mellan 0,20 och 2 kr per kg CO2. Det lägreintervallet följer av priset på utsläppsrätter inom EU ETS och det högre grundar sig på en SIKA-bedömning.Vidare argumenterar vi för att CO2-värdet i kalkylerna bör förändras över tid givet att det är troligtatt klimatpolitiken blir striktare.

Regelrådet skal bidra til mer verdiskapning gjennom at unødvendige byrder ikke pålegges næringslivet. Siden saksarbeidet startet i juni 2016, har Regelrådet pekt på flere områder hvor beslutningsgrunnlaget for nytt og endret regelverk har vært mangelfullt.

The purposes of meat inspection have been formulated for more than 100 years as (a) protecting health of consumers, (b) maintain the reputation of the meats in home and export markets, and (c) detecting communicable diseases of animals before they have spread beyond easy control. Today, one would add to protect animal welfare, clarify that protecting consumer health includes both chemical and biological hazards, and add food fraud to the issues of reputation. To transform the scientific knowledge into modern meat safety assurance systems (MSAS), the risk managers need to understand the social capital in the meat value chain to align the behaviors of farmers, food business operators and competent authorities with technical knowledge. The meat value chain could be perceived as a commons – a material or immaterial property held jointly by the members of a community, whom may govern access to and use of the property through social structures, traditions, and/or formal rules i.e. social capital. The social capital and food safety culture amongst farmers and food business operators is a key driver for successful meat safety while information asymmetry increases risks for a tragedy of commons scenario. Ostrom's core design principles for stable commons could inform the design of MSASs. Tools for reducing the information asymmetry and building trust and social capital between all stakeholders within the meat value chain include the food safety culture, food chain information, use of health epidemiological indicators, sensors and block chains, industry/private standards, and the applying system approach from farm to fork.