Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 100
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Alander, Julia
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Stomberg-Käll, Emilia
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Hur inspirerande och inbjudande är skolgården?: En kvalitativ studie om elever i fritidshems perspektiv på skolgården2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2.
    Andersson, Birgit
    et al.
    Umeå universitet.
    Klerfelt, Anna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Challenge or options for school-age educare - Swedish principals reflect on how to manage and dispense work for teachers toward work in educare centres given their competence in a practical/aesthetic subject2017In: The 45th Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA), 2017Conference paper (Refereed)
  • 3.
    Andersson, Malin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Antonsson, Martina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Estetisk verksamhet: En intervjustudie om lärare använder estetisk verksamhet som ett verktyg i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vår vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.

    Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är:

    • Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna?

    Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering.

    Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt lustfylldhet.

  • 4.
    Arebo, Anna
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Svan, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Rastverksamhet: Fritidslärares verktyg för att skapa mening och trygghet tillsammans med barnen2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har som syfte att skapa kunskap om vad rastverksamhet kan bidra till utifrån fritidslärares erfarenheter. Rastverksamhet har blivit allt vanligare med tiden och vi ville undersöka hur det kommer sig att det blivit så populärt och vad syftet med rastaktiviteter är. Vi ville även ta reda på vad rastaktiviteter bidrar med, vad gäller barns lärande och utveckling. Studien är konstruerad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kommunikation och samspel. Detta för att undersöka vad fritidslärare säger om aktiviteter på rasten och vad de erbjuder barnen på sina skolor. Detta är en kvalitativ studie gjord med observationer och intervjuer som metod. Vi har genomfört observationer för att se hur fritidslärare förhåller sig till barnen under rastaktiviteter på en skola, för att sedan kunna forma intervjufrågor utifrån observationerna Vi har intervjuat fritidslärare som aktivt arbetar med rastaktiviteter på sina skolor. Resultatet visar att fritidslärare och barns delaktighet i lekar skapar en mer meningsfull och glädjande rast. Rastverksamhet minskar även antalet konflikter som tas med in i klassrummet och lärarna kan påbörja lektionen på en gång. Rastverksamhet och rastaktiviteter leder till att skolorna får ett tryggare socialt klimat.   

  • 5.
    Arja, Siham
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Konflikter i skolans vardag: Fyra lärares syn på konflikter och konflikthantering på en specifik skola2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Avery, Helen
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    The other education: Creative oasis or just another instrument?2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The Scandinavian countries have a strong tradition of popular education, aiming to empower individuals and communities, rather than merely implementing a State agenda. In Sweden, popular education is notably connected to ideas of participatory democracy. It also brings with it a re-evaluation of which skills and which kinds of knowledge are relevant, emphasising young people’s own lifeworld, holistic development and creativity. Swedish leisure-time pedagogy and the after-school activity centres draw on the tradition of popular education in terms of basic values, while being publicly funded as an institution, and therefore subject to changing education policies (Haglund & Klerfelt, 2013). Education and training of leisure-time pedagogues is formalised, and takes place alongside other teacher training programmes in schools of education. The current debates and shifts in Sweden educational policy have increasingly run in the direction of reducing the autonomy of leisure-time pedagogy, and instead framing the activity centres as an instrument to support school achievement. Recently, the suggestion has even been put forward to use the centres for homework and remedial after-school tutoring. The presentation will outline some of the important characteristics of Swedish leisure-time pedagogy, and summarise recent threats to its autonomy, as well as movements of resistance.

  • 7.
    Bajrami, Mirre Mergime
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    När kommunikationen brister...: Fritidslärares berättelser om arbetet med integration av nyanlända barn i fritidshem2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    Den stora ökningen av nyanlända barn under de senaste åren har inneburit stora utmaningar för skolan. Syftet i studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver sitt arbete med integration av nyanlända barn i fritidshemmets verksamhet.

    • Hur beskriver fritidslärare det första mötet med det nyanlända barnet?
    • Hur beskriver fritidslärare att de förbereder sig för att ta emot nyanlända barn?
    • Hur beskriver fritidslärare vilka resurser de har tillgång till på fritidshemmet för integration av de nyanlända barnen?

    Ett sociokulturellt perspektiv på lärande, språk och utveckling har tillämpats i studien. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. I resultatet framkommer det att det första mötet med ett nyanlänt barn har stor betydelse. Den största svårigheten som beskrivs är kommunikationen i mötet med nyanlända barn och vårdnadshavare. Ytterligare resultat som framkommit i studien är att resurser såsom modersmålslärare ska finnas tillgängligt i fritidshemsverksamheten för att stödja det nyanlända barnets språkutveckling.

  • 8.
    Bardon, Ingrid
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    "På fritids tänker man inte på att man lär sig saker": Lärande på fritidshem2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärande på fritidshem. Idag vistas många skolbarn på fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det är därför av intresse att undersöka det lärande som sker där utifrån antagandet att lärande äger rum ständigt och jämt, tillsammans med andra och i alla miljöer.

    För att komma närmare förståelsen av lärande på fritidshem söker jag svar på frågorna:

    • Hur gestaltar sig lärandeprocessen för barn i fritidshem?
    • Hur kommer barns lärdomar till uttryck i fritidshem?

    Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv där det är lämpligt att använda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fånga fenomenet. För att finna svar på ovanstående frågor har jag använt mig av:

    - Observationer genom filmning

    - Loggboksanteckningar

    - Samtal med barn

    Resultatet visar att det barn, framförallt, lär på fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lärande, vilket inbegriper att känna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller. Men dessutom lär de sig kognitiva och motoriska färdigheter. Lärandeprocessen sker oftast tillsammans med andra och i olika situationer där det, oftast, inte har varit planerat i förväg att ett visst lärande ska ske.

  • 9.
    Brangelid Freij, Emelie
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Nilsson, Emma
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Fritidshemmens förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering: – ur ett policyetnografiskt perspektiv2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte och frågeställningar handlar om hur personalen på tre olika fritidshem i tre olika kommuner beskriver att de arbetar i förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I studien undersöks även huvudmannens roll inom samma arbete. I Skollagen (2010:800) står det att varje enhet ska ha en plan för åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering, våra egna erfarenheter är att arbetet kan variera och att det inte finns specifika direktiv för hur arbetet ska ta sig uttryck. Av denna anledning undersöker vi hur pedagogerna själva säger sig arbeta förebyggande, vilka förutsättningar de anser viktiga och vilka metoder de använder. För att undersöka hur personalen beskriver sitt förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering använder studien sig av en policy enactment teori. För att undersöka huvudmannens roll i samma arbete har studien använt sig av en nyinstitutionell teori. Metoden som använts i studien är kvalitativ innehållande semi-strukturerade intervjuer med pedagoger och nyckelpersoner som har kunskap om huvudmans arbete. Det resultat som studien visar är att personalen ser det förebyggande arbetet som viktigt och att fritidspedagogerna anser sig ha en stark yrkesroll för att främja arbetet. De starka sidor pedagogerna beskriver är helhetssynen av eleverna, deras arbete med sociala relationer och konflikthantering. I de olika fritidshemmen fanns flera likheter och skillnader som beskriver hur personalen arbetade med det förebyggande arbetet. En likhet var vilka förutsättningar som personalen ansåg som viktiga för att skapa ett bra förebyggande arbete och en skillnad är de olika program som fritidshemmen använde sig av.

  • 10.
    Bringevall, Ida
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Falk, Maja
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Elevers uppfattningar av sin egen hälsa: En kvalitativ studie med pojkar och flickor i årskurs fem2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 11.
    Brundin, Elisabeth
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Svensson, Sebastian
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Uppdraget är inget vi hittar på: En undersökning om pedagogers tolkning kring fritidshemmets uppdrag2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär.

    Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är:

    Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?

    Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna?

    Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem.

    Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor. Vidare framkommer det att det finns olika sätt att tolka fritidshemmet som ett komplement till skolan, då det dels kan handla om hur pedagogerna verksamma inom fritidshem används under skol-dagen, dels hur fritidshemmet omsätter teoretisk kunskap till praktiska aktiviteter, samt hur fritidshemmet bidrar till elevernas sociala och personliga utveckling. För att vistelsen på fri-tidshemmet ska uppfattas som meningsfull arbetar samtliga pedagoger med att erbjuda ett stort utbud av varierade aktiviteter för att eleverna ska utveckla nya och befintliga intressen.

  • 12.
    Dahl, Robin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Jardenius, Hanna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Fritidshemslärarnas höga förväntningar på föräldrarnas inflytande i verksamheten: Informationsväxling mellan fritidshemslärare och föräldrar som grund för delaktighet och inflytande2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fritidshemslärarna har i uppdrag att förklara för föräldrarna varför och hur de bedriver verksamheten på fritidshem samt på vilket sätt de når verksamhetens uppdrag och mål (Skolverket, 2011). Syftet med studien var att skapa kunskap om hur fritidshemslärare och föräldrar delger och beskriver varandras information som grund för föräldrars möjligheter till inflytande utifrån deras medvetenhet om fritidshemmets syfte och mål. Frågorna som skulle besvara syftet var; Hur beskriver föräldrarna att fritidshemslärarna når ut med fritidshemmets syfte och mål utifrån den information de får? Hur beskriver fritidshemslärarna att de når ut till föräldrarna med information om fritidshemmets syfte och mål? Hur säger sig fritidshemslärarna lyssna på föräldrarna och ge dem möjlighet till inflytande i verksamheten? Studiens teoretiska utgångpunkt var Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Med hjälp av fokusgruppsamtal och semistrukturerade intervjuer fick vi fram studiens resultat. Resultatet visade att fritidshemslärarna når ut med verksamhetens syfte och mål genom att sätta upp lappar på fritidshemmets väggar och skicka hem information om de planerade aktiviteterna. Föräldrarna har kunskap om att barnen lär sig på fritidshemmet men har svagt intresse av att exakt veta vad de lär sig. Fritidshemslärarna har en uppfattning om att föräldrarna upplever fritidshemmet som barnpassning men så är inte fallet utan föräldrarna anser att verksamheten är viktig och respekterar fritidshemslärarnas yrkeskunnande. Föräldrarna är belåtna med verksamheten och har inte ett intresse av att påverka den så länge barnen trivs på fritidshemmet.

  • 13.
    Eklöf, Johan
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research.
    Purola, Joacim
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research.
    Utomhuspedagogik på fritidshemmet: En intervjustudie med pedagoger2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vår studie handlar om utmaningarna med utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger säger sig arbeta med utomhuspedagogik inom fritidshemmet. För att försöka få detta syfte besvarat använde vi oss utav forskningsfrågorna, hur definierar pedagogerna utomhuspedagogik? och vilka utmaningar pedagogerna talar om, vad det gäller att bedriva utomhuspedagogik på fritidshemmet? Vi valde att använda oss utav det didaktiska perspektivet, och att genomföra intervjuer med pedagoger. Om frågor som var förknippade med de didaktiska frågeställningarna, var, vad, hur, varför, när. Genom att använda de didaktiska frågeställningarna producerades data som vi kunde använda när vi skulle skriva den här studien. Vi använde semi-strukturerade intervjuer som metod för våra intervjuer. Vi besökte två olika skolor och intervjuade 12 verksamma pedagoger inom fritidshemmet. Genom att jämföra med forskning kring ämnet och studier med liknande syfte kunde vi se likheter och skillnader i resultatet. Resultatet av denna undersökning visar att pedagogerna arbetar olika med utomhuspedagogiken, och har olika motiv bakom användningen av metoden. Flera pedagoger beskrev hur de brukade ta med elever till skogsområden och grillplatser, utan att ha planerade aktiviteter på plats. Medans flera andra beskrev att de arbetade med utomhuspedagogik i ett pedagogiskt syfte, för att undervisa eleverna i olika ämnen. Ämnen som trafiksäkerhet uppkom. En pedagog beskrev också att denne arbetar med utomhuspedagogik för att bygga på elevernas intressen. Pedagogerna i studien definierade utomhuspedagogiken väldigt skilt. Flera beskrev den enbart som att ta med sig elevgruppen till en utomhusmiljö, medan andra förklarade det som att en pedagogisk tanke och planering, är grundläggande för att kallas utomhuspedagogik. Pedagogerna beskrev flera utmaningar med att bedriva utomhuspedagogiken, bland annat brist på tid, resurser och kunskap. 

  • 14.
    Eldh, Johan
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Johansson, Rasmus
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Är användandet av IKT i fritidshemmet viktigt för elevernas utveckling?: Pedagogers beskrivningar om hur de arbetar med IKT i fritidshemmets verksamhet2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle används Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) på olika sätt och fritidshemmet ska följa med i utvecklingen av omvärlden. Fritidshemmet ska även utgå från elevernas behov och intressen. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur pedagoger inom fritidshem använder IKT som verktyg för elevers meningsskapande, välbefinnande och utveckling i fritidshemmets verksamhet.

    Följande forskningsfrågor fokuseras:

    • Hur beskriver pedagogerna vad elever gör med de digitala verktygen?
    • Vilka faktorer beskriver pedagogerna som viktiga om IKT ska användas på fritidshem?
    • Hur beskriver pedagogerna sin kompetens i att arbeta med IKT på fritidshem?

    Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet som har sitt ursprung i Lev Vygotskijs teorier gällande utveckling, språk och lärande. En etnografisk ansats samt en kvalitativ metod har valts och empirin är således inhämtad med hjälp av observation samt semistrukturerade intervjuer.

    Resultaten redovisas utefter våra tre forskningsfrågor. Resultaten grundar sig i empirin vilket samlades in genom observation och genom de semistrukturerade intervjuerna. Resultaten visar att pedagogernas intresse och tillgång till tid och digitala verktyg styr hur mycket de arbetar med IKT i verksamheten. Det framkommer även att surfplattan har fått en stor roll i dagens fritidshem eftersom den är smidig och lätt att bära med sig för att dokumentera och användandet har ökat markant de sista åren.

  • 15.
    Elofsson, Niklas
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Lärande i fritidshem2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har gjort en intervjustudie med utgångspunkt ien sociokulturell syn på lärande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lärande, hur de uppfattar lärande på fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmätning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.

    I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav också en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lärande i fritidshem.

    Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frågor var att få berättande svar.

    Intervjupersonerna var ovana att tänka på sin verksamhet utifrån lärandebegreppet. Som exempel på lärandesituationer nämnde de styrda aktiviteter, typiska för det formella lärandet. Det som de genomgående lyfte fram som betydelsefullt i verksamheten är gruppen. Det sociala lärandet och den sociala kompetensen är andra beteckningar på det som man ansåg vara det viktigaste i fritidshemmens verksamhet. Fritidspedagogerna hade olika syn på sin roll i skolans utvecklingssamtal. Flera av dem uttryckte hur svårt det är att mäta det sociala lärandet och fritidslärandet.

  • 16.
    Engström, Kristian
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Karlsson, Veronika
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Nyanlända elever i fritidshem: En kvalitativ intervju om fritidspedagogers arbete med inkludering2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 17.
    Falkner, Carin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Att bilda sig själv genom att spela datorspel2005Conference paper (Refereed)
  • 18.
    Falkner, Carin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre. Örebro universitet.
    Att leda barn och ungas fritid – två utbildningars olika praxis2009In: Folkhögskolans praktiker i förändring / [ed] Gustavsson, Bernt; Andersdotter, Gunnel & Sjöman, Lena, Lund: Studentlitteratur , 2009, p. 225-244Chapter in book (Refereed)
  • 19.
    Falkner, Carin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Dataspill – et eksempel på danning i barnehagen2013In: Danning i barnehagen: perspektiver og muligheter / [ed] Steinsholt, Kjetil & Øksnes, Maria, Oslo: Cappelen Damm Akademisk, 2013, p. 227-242Chapter in book (Refereed)
  • 20.
    Falkner, Carin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre. Örebro universitet.
    Datorspelande som bildning och kultur: en hermeneutisk studie av datorspelande2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the dissertation is to understand the playing of computer games based on its own conditions, and questions are asked such as what is the meaning constructed around playing and themselves as players, what is the social construction of playing and how can playing computer games be understood from the perspective of youth culture? A basic interest in the thesis is to contribute to the understanding of Bildung in an informal context outside the institutions, activities and genres that traditionally stand for Bildung.

    The empirical investigation that forms the basis of this thesis is in the form of presence at various LANs and interviews with players. The research perspective includes a hermeneutic point of departure and playing computer games is interpreted and understood from three perspectives: playing com- puter games as a meaning of Bildung (play and mimesis), as social meaning (friendship and community) and as cultural (style).

    The results demonstrates that playing computer games is something the player does to relax, to have fun and it makes the time that passes mea- ningful. For dedicated players, playing computer games is a longing for community. To be a member of a community provides the opportunity to become someone in relation to the others. To participate in the community of players is a way to achieve understanding about how one is expected to behave in a larger community, that is to say society. The players are not much interested in clothes and fashion. Alcohol and other drugs are disapproved. Not stealing from others in the LAN, helping each other and sharing both knowledge and material things are also ways of expressing style.

    Playing computergames is Bildung and the experiences and insights wich playing can provide should have a place in a vision regarding Bildung in our time. The teachers and the school should make use of the free-time experiences that young people take with them to school. 

  • 21.
    Falkner, Carin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre. Linköping universitet.
    En nordisk bildningstradition utmanad2010Conference paper (Other academic)
  • 22.
    Falkner, Carin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre. Örebro universitet.
    Fritidens mening2009Conference paper (Refereed)
  • 23.
    Falkner, Carin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre. Linköpings universitet.
    I folkbildningens gränsland – Agenter i krig och fred2011Conference paper (Refereed)
  • 24.
    Falkner, Carin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare. Linköpings universitet.
    I folkbildningens gränsland. Agenter i krig och fred2013In: Bildning och demokrati - nya vägar i det svenska folkbildningslandskapet / [ed] Bjurström, Erling & Harding, Tobias, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2013, p. 177-222Chapter in book (Refereed)
  • 25.
    Falkner, Carin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Ungdomars datorspelande – en bildande sysselsättning2004Conference paper (Refereed)
  • 26.
    Falkner, Carin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa2012Report (Refereed)
  • 27.
    Floxner, Cisella
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Vornanen, Rebeca
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    En studie om hur fritidslärare beskriver att de arbetar för att skapa interkulturella möten i fritidshemmets praktik2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sverige räknas idag som ett mångkulturellt land då var femte svensk invånare räknas som invandrare. Detta resulterar i att många kulturer ska mötas och samspela tillsammans. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv då syftet var att skapa kunskap om hur fritidslärare beskrev att de arbetade för att skapa interkulturella möten i fritidshemmets praktik. Detta ville vi ta reda på genom forskningsfrågorna: Hur talar fritidslärare om interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka förutsättningar, beskriver lärarna, krävs för att kunna arbeta med interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter finns i arbetet med mångkultur?

    Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att interkulturalitet är ett okänt begrepp för fritidslärarna och kunskapen kring tillvaratagandet av olika kulturer är varierande. Vidare lyftes förutsättningarna för ett lyckat arbete med interkulturalitet där tid för diskussionsgrupper sågs som en avgörande faktor. Studien fokuserade även på framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för ett lyckat arbete med interkulturalitet.

  • 28.
    Franzon, Cathrine
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Rundbäck, Kajsa
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    En studie om relationskapande mellan elever och lärare i fritidshem2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har upplevt att lärarna i fritidshemmet ofta stöter på problem när det gäller att skapa goda relationer med eleverna, exempelvis genom stora barngrupper och outbildad personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i fritidshem gör att skapa god relation med eleverna. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och barnperspektiv. De forskningsfrågor som ingår i studien är "Hur beskriver lärare i fritidshem att de gör för att skapa en god relation med eleverna" och "Vilka pedagogiska hjälpmedel eller metoder beskriver lärare i fritidshem att det finns för att kunna skapa en god relation till eleverna". Vi har valt att använda oss av metoden intervju för att besvara forskningsfrågorna.

    Lärarna i fritidshemmen menar att en god relation till eleverna skapas genom trygghet och förtroende. Kollegor och arbetslag är en stor del i relationsskapandet. De menar vidare att det är viktigt att ta tillvara levernas intresse och att samtala. De menar också att det är viktigt att vågar vara en auktoritet och inte skapar en relation på kompisnivå till eleven. De talar också om att det är nödvändigt att dela in eleverna i mindre grupper för att kunna skapa goda relationer.

    Lärarna i fritidshemmen menar vidare att de ser sig själva som ett pedagogiskt hjälpmedel. För att kunna skapa en god relation till eleverna tar de hjälp av sina erfarenheter och sin utbildning. Mycket av relationsskapandet sker via olika samtalsmodeller och ett annat pedagogiskt hjälpmedel är arbetslaget. En metod är att använda en kontaktbarometer för att kartlägga lärarnas relationer till alla elever. På ett fritidshem hade de en metod som innebar att de skulle skapa extra goda relation till vårdnadshavarna när eleverna i förskoleklassen skulle inskolas. Lärarna i fritidshemmet använder metoden att delar in eleverna i mindre intressegrupper. Detta dels för att ta tillvara på elevernas intresse och för att kunna bygga goda relationer till eleverna.

  • 29.
    Gustafsson, Isabelle
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Winslööw, Jennifer
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Man kanske ska tänka på vad det är man vill förmedla med sina kläder.: Kvinnliga fritidslärares uppfattningar om sin klädsel och vad som påverkar dem i deras val av kläder i yrkesverksamheten.2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kläder och mode är ett hett ämne i samhället och kläder har en stor betydelse för vår sociala status. Människor värderar varandra utifrån hur vi klär oss och ser ut och skolan är en plats där många olika människor möts varje dag. Som fritidslärare innebär det att vara en förebild för barn och unga och hjälpa dem i deras utveckling och lärande. Vårt syfte är därför att undersöka vad kvinnliga fritidslärare säger om sin klädsel och vad som påverkar dem i deras klädval i deras yrkesverksamhet. Vi utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att ge deltagarna möjlighet att svara på frågorna på sitt eget sätt. Studien utgår från en kvalitativ metod med inspiration från hermeneutikens tolkningslära. Resultatet visar att fritidslärarna är väl medvetna om vad de väljer att ta på sig för kläder och att kläderna ska vara anpassade för fritidsverksamhetens arbetsuppgifter. Resultatet visade att normer om hur man bör klä sig fortfarande lever kvar och att det är sällsynt att fritidslärare väljer att sticka ut med sina kläder.

  • 30.
    Gustafsson, Veronica
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Karlsson, Marielle
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    lärares beskrivningar av estetiska lärprocesser i fritidshem: en kvalitativ studie om hur lärare i fritidshem skapar möjligheter för estetiska lärprocesser2015Independent thesis Basic level (professional degree), 180 HE creditsStudent thesis
  • 31.
    Gustavsson, Frida
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Henningsson, Sofie
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    De fysiska inomhusmiljöerna på fritidshem: En intervjustudie om hur sex fritidspedagoger beskriver den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem?

    Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet. För att komma fram till resultatet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som spelades in. De ägde rum på sex olika fritidshem utifrån ett målinriktat urval.

    Resultatet visar att de sex fritidshemmens fysiska inomhusmiljö är olika utformade och att de har olika förutsättningar gällande lokaler. Den större delen av fritidspedagogerna berättar att de har egna lokaler så att de kan utforma den fysiska inomhusmiljön efter sin verksamhet. Alla fritidshemmen har olika pedagogiska aspekter och en sak som de flesta har gemensamt var att de har placerat material på barnens nivå. Det framkom att de vill ändra på olika saker men det var några saker som var gemensamt som exempelvis att de vill har fler rum.

  • 32.
    Gustavsson, Madelen
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Sedow, Malin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Fritidspedagogers ochgrundskollärares föräldrakontakt: Likheter eller skillnader i den verbala kommunikationen2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    The purpose of this study is to investigate whether there are any similarities or differences between leisure-time pedagogs and primary school teachers' verbal communication with parents. Questions we ask ourselves is how the verbal contact looks like today, the desire for how it should be and the importance of verbal communication has.

    We chose to make a qualitative questionnaire study in the form of open questions to three leisure-time pedagogs, three primary school teachers and eleven parents were asked to answer.

    The results show that leisure-time pedagogs, primary school teachers and parents believe that verbal communication is important and significant. They believe that it is working well today, whether is via face to face, telephone or email. The verbal communication should be honest and straight between all parties. Parents believe it is important to know leisure-time pedagogs who take care of their children, in order to create a sense of security among parents. Furthermore, they express that security is missing from the contact with the teacher. By the teacher, they want to get more direct information and that the relationship must be open, honest and informal.

  • 33.
    Göransson, Emma
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Hadzic, Ajdin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    "Får jag vara med i er grupp?": Fritidslärares berättelser om elevgrupperingar på fritidshemmet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elever befinner sig dagligen i grupperingar, i grupperna blir eleverna granskade och möjligheten finns att bli accepterade eller uteslutna.  Syftet med studien var därför att skapa kunskap om vilka bakomliggande faktorer det finns avseende elevgrupperingar på fritidshem. De forskningsfrågor som inriktades var:

    • Hur beskriver fritidslärarna vad som skapar elevgrupperingar på fritidshemmet?
    • Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att motverka elevgrupperingar?
    • Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att medverka till elevgrupperingar?

    Studien tog sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vi tog stöd i de centrala begreppen appropriering och mediering. Studien utgick från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer användes.

     

    Genom intervjuerna framkom att gemensamma intressen, kompisar, popularitet och kultur var de framträdande faktorerna avseende elevgrupperingar på fritidshem. Relationsskapande var en tydlig kärna angående hur fritidslärarna motverkar till elevgrupperingar. Fritidslärarna belyste även att utveckla verksamheten genom intressegrupper som centralt i att medverka till elevgrupperingar.

  • 34.
    Haglund, Björn
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Klerfelt, Anna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    The Swedish Leisure-time centre. Past -Present - Future.2013In: Extended Education - an International Perspective / [ed] J. Ecarius, E. Klieme, L. Stecher & J. Woods, Opladen-Berlin-Toronto: Verlag Barbara Budrich, 2013, p. 125-145Chapter in book (Other academic)
  • 35.
    Hammarsten, Maria
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    A theoretical and methodological reflection on unedited places and their meaning for children in school age educational settings2014Conference paper (Refereed)
  • 36.
    Hammarsten, Maria
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Children in school-age educare centres make meaning in unedited places2015In: NERA 2015 - the 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association, Göteborg, 4-6 mars, 2015: Marketisation and Differentiation in Education, 2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Children enrolled in school-age educare centres spend their time in different locations outdoors close to their school-age educare centres. Some of these places can be described as unedited places. A green area, a wild meadow of a place outside of the edited schoolyard, the forest, an old football field that nature has taken over, natural places who nobody takes care of, are some examples of unedited places where school-age educare children can stay.

    The focus of this study is directed towards school-age educare children's constructions of meaning in unedited locations close to school-age educare centers. The study gives a contribution of knowledge to teachers in general but especially to teachers in school-age educare centres, decisions-making politicians and other people who are interesting and who are in a position where they can represent school-age educare children. The research questions from the study point towards what school-age educare children describe about what they do in unedited locations outdoors close to school-age educare centres and in what ways they believe that unedited locations outdoors have significance in their making of meaning.

    Qualitative method was used to search understanding for school-age educare children’s actions and their making of meaning. The method Grounded Theory was used because it is about making a theory in a practice which is built by people together in a specific context (Glaser, 1998). I have used “walk-and-talk”-observations (Haudrup Christensen, 2004), Klerfelt & Haglund, 2011) and used two non-participation observations (Alvehus, 2013).

    The study showed that some of the school-age educare children mostly prefer to do, was to play in the unedited places. They played traditional games, team games and their own fantasy games. The result of the subcore categories showed that school-age educare children gives fantasy to the games taking place outdoors. Unedited places became both an activity- and a playing environment. Unedited places encourage the school-age educare children’s to execute bodily motor skills, feel emotions and associate with nature things.

  • 37.
    Hammarsten, Maria
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Ut och lek!2012In: Fullt av lek: om att ge utrymme för skolbarns lek / [ed] Marie Bengts & Helena Gårdsäter, Stockholm: Lärarförbundets förlag , 2012, p. 40-45Chapter in book (Other academic)
  • 38.
    Hammarsten, Maria
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Är det ute att vara ute?: Fritidspedagogers syn på och användning av utemiljön i den pedagogiska verksamheten2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 39.
    Hammarsten, Maria
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Almers, Ellen
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Sustainable Development and Science education.
    Askerlund, Per
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Sustainable Development and Science education.
    Avery, Helen
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    School children's special places in a forest garden in Sweden2016In: NERA 2016, 9-11 March, Helsinki Finland, NERA 44th Congress, Social Justice, Equality and Solidarity in Education: Book of abstracts, 2016, p. 73-Conference paper (Refereed)
  • 40.
    Hassan, Salwa
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Den fria lekens betydelse på fritidshemmet: Barnens lek i dockvrån2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 41.
    Hofer, Josefin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Sund, Maria
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Alla elever är fritidselever!: Inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans fritidshem – en studie av fritidslärares förståelsehorisonter.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studienhandlar om fritidslärares förståelsehorisonter för sitt inkluderande arbetssätt av grundsärskolans elever i grundskolans fritidshem. Ett hermeneutiskt perspektiv antogs för att kunna tolka och förstå fritidslärares tankar kring sitt inkluderande arbetssätt.  Syftet medstudien är att undersöka och skapa kunskap om hur fritidslärare kan arbeta med att inkludera grundsärskolans elever i grundskolans fritidshem. Detta har gjort att studien kommer att lyfta frågor som är nära anknutet till ett inkluderande arbetssätt. På vilket/vilka sätt arbetar fritidslärarna med inkludering av grundsärskolans elever? Vilka faktorer avgör om inkluderingen av grundsärskoleelever i grundskolans fritidshem fungerar/inte fungerar? Vilka intentioner har fritidslärarna i sitt inkluderande arbetssätt för grundsärskolans elever i fritidshemmet? För att få fram forskningsfrågorna används en kvalitativ metod inspirerad av en hermeneutisk utgångspunkt. För att kunna framföra fritidslärares tankar och förståelse om sitt inkluderande arbete av grundsärskolans elever i grundskolans fritidshem. Det huvudsakliga resultatet om vilka olika faktorer som är betydelsefulla för ett fungerande inkluderande arbetssätt är; gemensamt synsätt, ledningens roll, trygghet och gemenskap. Studien visar att ett inkluderande arbetssätt gynnar samtliga elever i fritidshemmet till att utveckla sin sociala förmåga och att möta olikheter.

  • 42.
    Holmquist, Isabelle
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Mattsson, Maritha
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Det är det viktigaste vi gör: Elever och pedagogers perspektiv på omsorgsarbetet i fritidshemmet2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje elev ska uppmärksammas och har rätt till omsorg och stöd i sin individuella utveckling på fritidshemmet. Studien utgår ifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet, samt barns perspektiv med syfte att utifrån elevers och pedagogers perspektiv skapa kunskap om hur pedagoger på fritidshem arbetar med omsorgsarbetet. Studiens syfte besvarades med hjälp av forskningsfrågorna: Hur beskriver eleverna omsorgsarbetet på fritidshemmen? Hur beskriver pedagogerna sitt omsorgsarbete i fritidshemsverksamheten? Finns det faktorer som påverkar omsorgsarbetet på fritidshemmet, i så fall vilka?

    Studien tog sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att både pedagoger och elever i fritidshemmet har svårt att förklara innebörden av omsorg och att det är komplext. Vidare visar resultatet att det finns flera faktorer som påverkar omsorgsarbetet och relationer är en av dem.

  • 43.
    Holmstedt, Martin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Abdallah, Nathalie
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Vi får bestämma nästan överallt!: Elevers berättelser om delaktighet och inflytande över fritidshemmets aktiviteter2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevers delaktighet och inflytande ses som viktig inom skolan där eleverna ska uppfostras till demokratiska individer. Under vår verksamhetsförlagda utbildning fick vi uppfattningen att eleverna inte fick vara med och bestämma så mycket. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om på vilka sätt och i vilka situationer elever ges möjlighet att vara med och påverka aktiviteter på fritidshemmet. Forskningsfrågorna var:

    • Vilka uppfattningar om delaktighet och inflytande har eleverna på fritidshemmet? 
    • Vad har eleverna för erfarenheter av inflytande över aktiviteter på fritidshemmet?

    Studien utgår ifrån barns perspektiv då vi vill få en bild av deras uppfattningar och upplevelser. Den utgår också från det sociokulturella perspektivet som har sin grund i Vygotskijs teorier om lärande samt från Roger Harts delaktighetsstege. Studien använder en kvalitativ metod med inspiration från etnografisk ansats där vi med hjälp av samtalspromenader skapade vår empiri. I resultatet framkom tre teman, Samlingen, Aktiviteter och dess regler samt Fröken lyssnar. Resultatet visar att eleverna upplevde att de fick vara med och bestämma över aktiviteterna på fritidshemmet och att de hade en del erfarenheter av inflytande i form av till exempel samling och fritidsråd. 

  • 44.
    Hvit Lindstrand, Sara
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Klerfelt, Anna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Orchestration in preschool - children and technological tools in concertManuscript (preprint) (Other academic)
  • 45.
    Inal, Daniella
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Mångkulturalitet i fritidshem: En kvalitativ studie om fritidspedagogers kommunikativa arbete med nyanlända elever2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 46.
    Johansson, Christoffer
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Forsander, Anton
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Hur beskriver fritidshemslärare tillkomsten av del fyra som en egen del i läroplanen?2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Anton Forsander & Christoffer Johansson

    Hur beskriver fritidshemslärare tillkomsten av del fyra som en egen del i läroplanen?

    Engelsk titel: Perceptions of school-age educare teachers on chapter four in the school-age educare curriculum

    Antal sidor: 27

    Syftet med studien är att undersöka om del fyra i läroplanen, som är tillskriven fritidshemmet, förtydligar fritidshemslärarens yrkesuppdrag samt hur uppfattningarna av yrkesrollen skiljer sig mellan olika fritidshemslärare. Studiens frågeställningar är följande:

    • Hur beskriver fritidshemslärare sitt uppdrag med utgångspunkt i del fyra av läroplanen?
    • Hur beskriver fritidshemslärare implementeringen av del fyra i läroplanen?

    För att få svar på dessa frågor genomfördes sex stycken intervjuer med fritidshemslärare vid olika skolor inom ett avgränsat geografiskt område.

    Genom att del fyra tillkommit som en egen del i läroplanen har uppdraget för fritidshemslärare förtydligats och delvis förändrat uppfattningen av densamma. Dock framgår det av resultatet att det fortsatt finns ett stort behov av att förtydliga yrkesuppdraget för andra än fritidshemlärare.

    Implementeringen av del fyra i läroplanen har till största del upplevts som positivt. Fritidshemslärarna själva har länge kämpat för en egen del i läroplanen och uttrycker sig därför positivt till detta. Dock har det framgått att implementeringsarbetet varierat mellan de olika skolorna som deltagit i studien.

    Då forskning inom området rörande implementering av läroplaner samt hur det berör fritidshemsverksamheten är detta ett område som fortsatt är i stort behov av vidare forskning, samt att denna forskning efterfrågas.

  • 47.
    Johansson, Josephine
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Konflikthantering: En kvalitativ studie om hur nio fritidslärare beskriver konflikthantering i fritidshemmets verksamhet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Konflikthantering är en stor del av fritidslärares vardag i fritidshemmets verksamhet. Konflikter mellan elever uppstår dagligen och fritidslärarna visar oro över brist på kunskap om olika modeller för konflikthantering.

    Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete med konflikthantering i fritidshemmets verksamhet. Studien grundas på följande frågeställningar: Hur beskriver fritidslärare att de hanterar konflikter mellan elever? Hur beskriver fritidslärare att de tror att elever lär sig att själva lösa konflikter?

    Studien har för avsikt att undersöka konflikter som sker mellan elever. Dessa konflikter ses ur ett sociokulturellt perspektiv, då är begreppen medierande verktyg och proximala utvecklingszonen väsentliga för synen på fritidslärarnas verktyg vid konflikter och elevers utveckling i konfliktsituationer.

    Studien är en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer med nio verksamma fritidslärare.

    Resultatet i studien visar att fritidslärarna talar om olika former av verktyg de anser användbara både för elever och fritidslärare vid konflikthantering. Det framgår att fritidslärare anser att det är viktigt att eleverna ges mer ansvar att själva lösa konflikter som uppstår i fritidshemmet för att de ska utveckla sin förmåga att själva kunna lösa konflikter.

  • 48.
    Johansson, Kajsa
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    Rydén, Johanna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Leisure-time Centre.
    "Många lappar skickas ut på fritids": Lärares beskrivningar av kommunikationen mellan fritidshem och hem2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är:

     Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem?

     Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna?

    I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor. 

    Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av kommunikationsmedel. Deltagarna uppger att muntlig, skriftlig och digital kommunikation sker med vårdnadshavarna, dock framgår det att traditionell tamburkontakt är det kommunikationssätt deltagarna föredrar att använda sig av.

  • 49.
    Kane, Eva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare. Stockholm University.
    Playing practices among staff in school-age childcare2016In: Book of abstracts: NERA 2016, social justice, equality and solidarity in education, 2016, p. 105-106Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In an outcome driven school time and space for play can easily be forgotten on the list of priorities. Yet play is part of the practice traditions of Nordic school-age childcare (Højlund, 2002; Johansson & Ljusberg, 2004, Øksnes, Knutas, Ludvigsson, Falkner, & Kjær, 2014). It is therefore important to develop a language that makes conversations about, reflections on and analysis of play and playing in school-age childcare easier. Together with staff in school-age childcare in Sweden and England an action research project explored the facilitation of play. Data consists of transcribed conversations withstaff before and during the project. Kemmis et al.'s (2014) theory on practice architecture was the primary tool for analysis. Action research became a way to discover the taken-for-granted conceptions of play that governed their doings, their play practices. It also became a way to disturb the dominant play practices and open up for testing other play practices. Just as action research was used to disturb and change practice in order to understand it, concepts from Deleuze and Guattari's philosophy (1980/2004) were put to work to disturb taken-for-granted concepts of play in order to explore how playing works. A playing practice could be conceptualised as a practice that sensitises itself to the disturbances caused by playing but also puts itself 'in play' which opens up for a continuous playing with play. Such a transformative playing practice could mean that staff explore which is the dominant play practice in their setting and then continuously and consciously disturbs it. When staff sensitise themselves to playing it may be possible to avoid taken-for-granted and routine play practices.

  • 50.
    Kane, Eva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School age educare.
    Using action research to explore play facilitation in school-based school-age childcare settings2017In: Researching Play from a Playwork Perspective / [ed] Pete King & Shelly Newstead, London: Taylor & Francis, 2017, p. 109-122Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Playwork, it could be argued, is driven by a children’s perspective on play, as described in the second Playwork Principle:

    Play is a process that is freely chosen, personally directed and intrinsically motivated. That is, children and young people determine and control the content and intent of their play, by following their own instincts, ideas and interests, in their own way for their own reasons.

12 1 - 50 of 100
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf