Endre søk
Begrens søket
12 51 - 93 of 93
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ojala, Tove
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Levinsson Sjögren, Rebecca
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Lässvårigheter som ett resultat av bristande läsutveckling och motivation: En litteraturstudie om lässvårigheter i de yngre åldrarna2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om lässvårigheter hos elever i de yngre åldrarna.

    • Vad beror lässvårigheter på och vad kan det leda till hos eleven?
    • Vilka metoder finns för att förebygga och åtgärda lässvårigheter?

    Detta examensarbete är en litteraturstudie där vetenskapliga publikationer analyserats. Resultatet visar att lässvårigheter främst beror på brister i läsutvecklingen, framför allt bristande fonologisk medvetenhet. Motivation är också en bidragande faktor till att brister i läsutvecklingen uppstår. Att eleven har låg motivation beror ofta på att föräldrarna har en negativ inställning till läsning, men det kan också bero på andra sociala faktorer. Miljön i klassrummet är även en faktor som påverkar eleven, exempelvis stora klasser och ett tävlingsinriktat klassrum. För att förebygga att eleven får låg motivation är digital teknik användbart.

    Det viktigaste är att försöka förebygga lässvårigheter tidigt genom att arbeta med läsutvecklingen redan i förskola och förskoleklass. Att arbeta tillsammans i klassen och lära ihop motverkar också lässvårigheter. Det är även viktigt att uppmuntra elevens läslust och skapa motivation hos eleven genom exempelvis dagliga lässtunder.

  • 52.
    Rasmussen, Moa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Att känna eller inte känna sig förberedd (det är frågan): Nyutexaminerade lärares upplevelser av hur lärarutbildningen har förberett dem för att arbeta med läs- och skrivsvårigheter2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I så gott som alla klassrum finns det elever i olika typer av läs- och skrivsvårigheter och det är lärarens uppdrag att hjälpa dessa elever att utveckla sin skrivning och läsning genom de anpassningar och med det stöd de behöver. Det förebyggande arbetet mot läs- och skrivsvårigheter är även en viktig del i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

    Syftet med studien är att undersöka hur nyligen utexaminerade lärare för förskoleklass och årskurs 1-3 upplever att utbildningen har förberett dem för arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Detta undersöktes genom kvalitativa, semistrukturerade telefonintervjuer med åtta lärare. Materialet analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess, kombinerat med kodning.

    Studiens resultat visar att upplevelserna av huruvida lärarutbildningen förberett respondenterna för att arbeta med läs- och skrivsvårigheter skiljer sig åt. Cirka hälften av respondenterna upplever att de inte fått med sig tillräckliga kunskaper för att arbeta förebyggande och samma sak gäller för det språkutvecklande arbetet.  Samtidigt anser andra respondenter att de har fått de kunskaper de behöver som helhet, men de hade velat få mer eller djupare kunskaper inom vissa områden. Det finns dock en stor enighet om att lärarutbildningen bör innehålla mer praktiska moment, som exempelvis fältstudier eller mer VFU (verksamhetsförlagd utbildning).

     

  • 53.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Att bli en sån som läser2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Bidraget utgår från en etnografisk undersökning[1] genomförd 2010-2012, där nio barn följts från årskurs 3-5, i ett flerspråkigt och mångkulturellt sammanhang i Sverige. I fokus är de olika textorienterade aktiviteter som de involveras i, i och utanför skolan. Med utgångspunkter i New Literacy Studies och Critical Literacy visar resultatet att de repertoarer kring kodning, funktionellt användande och meningsskapande kring texter, som barnen involveras i, oftast inte stödjer varandra. Här pekar resultatet på att balansen mellan form och innehåll behöver avvägas samt att repertoarer som stödjer kritisk granskning av texter behöver integreras. Resultatet pekar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan, som integrerar samtal om böckers innehåll och gör barn delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion. Dessa och fler lärandepotentialer kommer att presenteras utifrån studiens resultat.

    [1]Undersökningen resulterade i avhandlingen Att bli en sån läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter som lades fram vid Örebro universitet 13/12 2013.

  • 54.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv. Örebro universitet .
    Att bli en sån som läser: Barns menings- och identitetsskapande genom texter2013Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on nine children’s use of texts and literacy learning, both inside and outside of school, in a multilingual and multicultural setting in Sweden. The study investigates and maps texts that children encounter and use in their everyday lives, and explores what they do with them. The study also aims to investigate the conditions and possibilities of local literacies, exploring children’s meaning-making, identity-making and literacy learning through texts. By using an ethnographic approach involving participant observations, group and individual interviews, surveys and photographs, extended empirical data have been collected.

    Theoretically and in analysing empirical material, the study draws on research from New Literacy Studies and critical literacy. Concepts from the Four Resources Model (Luke & Freebody, 1999) as well as literary envisioning (Langer, 1995, 2011) and hermeneutic perspectives (Gadamer, 1975; Ricoeur, 1984, 1982) have inspired the analysis of the empirical material. The outcomes of the study may be used as a basis for the educational development of literacy learning during the middle school years 3–5.

    The repertoire of texts outside of school can be described as multi-faceted and multimodal and involves a massive amount of information. At the same time, inside school, major emphasis is put on formal training in skills such as spelling and grammar, while the repertoires of coding, functional use, meaning making and the critique of texts are altogether unorchestrated.

    The overall conclusion of the thesis is that literacy education must create opportunities for children to develop and build on their chronological memories of books, films, computer games and chatting on the Internet, so that they can view themselves as readers, meaning-makers and citizens that are able to critique, question, change and redesign texts.

  • 55.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Barn som medborgare i en värld full av texter2015Annet (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna artikel tar sin utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, samt skollagen och barnkonventionen. I artikeln betonas vikten av att i alla ämnen stödja elever i att utveckla läs- och skrivförmågor. Vad innebär det att läsa och skriva i alla ämnen och vilka slags texter ska ingå i undervisningen, enligt dessa styrdokument och riktlinjer? Artikeln framhåller vikten av elevers delaktighet i undervisningen med en syn på barn som medborgare, vilka behöver läsa och förstå alla de texter de möter.

    Den här artikeln inleder modulen Läsa och skriva i alla ämnen. Kommande artiklar och aktiviteter i modulen ger möjlighet till fördjupning och didaktisk konkretisering kring det som denna artikel lyfter fram som betydelsefulla delar i undervisningen kring att läsa och skriva.

  • 56.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Barn som medborgare i en värld full av texter: Vikten av sammanhang som stödjer språk och skriftspråk2015Inngår i: Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa, ISSN 2000-429X, nr 1, s. 15-18Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 57.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Barns användande och erfarenheter av texter: En mångfald av lärandepotentialer2014Inngår i: Mångfaldens möjligheter: Litteratur- och språkdidaktik i Norden / [ed] Peter Andersson, Per Holmberg, Anna Lyngfelt, Anna Nordenstam och Olle Widhe, Göteborg: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI) , 2014, s. 181-199Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 58.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Barns textanvändande - menings- och identitetsskapande i och utanför skolan2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 59.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Barns textanvändande - menings- och identitetsskapande i och utanför skolan2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 60.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Berättelser då och nu - barns användande och erfarenheter av texter i vår tid2015Annet (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Idag cirkulerar och återfinns texter i en mängd olika sammanhang, på olika sätt och i olika format. Barn möter och fascineras i hög grad av olika spel och interaktiva nätverk via internet, vilka också kan ses som texter där ljud, skrift och bild kombineras. Det finns mycket som talar för att vi som arbetar med läs- och skrivundervisning behöver lära oss av barns erfarenheter av populärkulturella texter utanför skolan. På vilka sätt kan elevers erfarenheter tas till vara samtidigt som skolans uppdrag kring läsande och skrivning fokuseras? På vilka sätt kan vi hjälpa och stödja elever i att tolka och förstå vem som står bakom en viss text, vem eller vilka texten riktar sig till och hur man kan förändra den? Om detta handlar denna artikel.

  • 61.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Digital Literacies Out-of-School: Crossing Borders for Literacy Education?2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 62.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Knäcka koden – och sedan då?: Skriftspråkligt användande och identitetsskapande2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att bemästra sambandet mellan bokstäverna och de ljud de representerar är en nödvändig förutsättning för att knäcka skriftens kod. Men vad händer efter att detta viktiga delmål har uppnåtts? Hur ser barns fortsatta skriftspråkliga användande ut i och utanför skolan? Vilka skriftspråkliga aktiviteter förekommer och inom vilka domäner äger de rum? Genom sin familj, sina fritidsintressen, sin skolgång och hela sin omvärld deltar barn i olika sociala och kulturella praktiker där en mängd skriftspråkliga aktiviteter förekommer. Datorspelandet, surfandet på Internet, sms:andet, boksamtalet i skolan, serietidningen, det egna fotbollslagets ställning i tabellen, besöken på bibliotekt, berättandet vid släktträffen, språkbyten och kodväxlingar utgör alla betydelsefulla sammanhang för skriftspråkliga aktiviteter – literacies – där olika mönster och relationer ingår och etableras. Det handlar om socialisations- och kommunikationsprocesser knutna till barns kulturella praktiker, där meningsskapande sker via talspråk och skriftspråk. En del barn bär in i dessa sammanhang med sig ett språk, många två och andra flera språk. Samtidigt har vår skriftkultur starkt förändrats under de senaste decennierna, många talar om en digital revolution där ny informationsteknik och nya medier öppnar upp för andra vägar till kunskap och nya sätt att läsa och skriva på. Begreppet literacy vidgar och expanderar vad läsande och skrivande handlar om. Det ständigt pågende lärandet betonas samt kommunikationen med andra, och det redskap det utgör för att kunna delta i vårt samhälle. Literacy är i högsta grad pluralistiskt genom att det täcker en mängd aktiviteter och användandet av mängd artefakter som inte går att separera från de praktiker de ingår i. Skriftspråkligt användande och lärande blir så vis inbäddat i sociala kommunikativa praktiker där flerspråkighet och multimodala uttryckssätt ingår. Från ett hermeneutiskt perspektiv tar utvecklandet av ny kunskap alltid sin utgångspunkt i vardagslivet. Genom språkanvändande gör vi vår röst hörd, vi skapar mening, bygger referensramar, förståelse och identitet i den kultur vi är medskapare av. Detta paper tar sin utgångspunkt i en nyligen påbörjad etnografisk studie. Studien fokuserar barns skriftspråkliga användande inom olika domäner och arenor i och utanför skolan. Två parallella intressen är centrala för denna studie; dels att studera de erfarenheter som barn gör avseende skriftspråkligt användande och dels vilka identitetsprojekt barn är medskapare till inom dessa olika arenor. Amibitionen är att följa ett antal barn från lågstadiet upp till mellanstadiet. Barns skriftspråkliga användande diskuteras i detta paper utifrån ett bildningsperspektiv, där individens möjlighet att hitta sin mening och sitt sammanhang förs fram. Mänskliga handlingar och relationer skapas genom en dubbel hermeneutik; vi redogör ständigt för vår narrativitet, vår berättelse utifrån vårt liv, och vi tas ständigt emot eller inte emot i olika grad genom omgivningens reaktioner. Varje jag talar för sig själv och har sin egen berättelse. Från ett postkolonialt synsätt är rätten att få berätta sin egen berättelse, att bli erkänd, inkluderad och lyssnad på avgörande. Allt detta ställs i texten i relation till skriftspråkligt användande och lärande.

  • 63.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Kritiskt tänkande, makt och genus – utrymme för förändring2015Annet (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Undervisning där kritisk textgranskning integreras kan leda till att elever förändrar sin syn på och förståelse av texter och deras innehåll. I enlighet med Lgr11 kan det innebära att elever lär sig att kritiskt värdera information och att de utvecklar förståelse för sin omvärld (Lgr 2011, del 1). I den här artikeln resoneras kring villkor och möjligheter för kritiskt text-arbete i relation till makt och genus. På vilka sätt kan utrymme skapas för att stödja elever att ifrågasätta och förändra synen på texters innehåll, som exempelvis olika stereotyper eller de sätt som texter används på för att påverka och därigenom utöva makt? På vilka sätt kan elevers egna texterfarenheter användas som en resurs i undervisningen samtidigt som vi visar lyhördhet och förståelse inför de personliga investeringar som dessa erfarenheter ofta innebär? Det är dessa frågor som artikeln kommer att belysa och problematisera.

  • 64.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Literacies and Identities of the Web site 'Go Super Model' - Possibilities and Restraints2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 65.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Läsa och skriva faktatexter2015Annet (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna artikel handlar om faktatexter, deras betydelse och hur de kan användas i undervis-ningen. Syftet med artikeln är att belysa hur lust och nyfikenhet kan väckas och hur lärande kan ske när elever får läsa, samtala om och skriva egna faktatexter i olikaämnen. För att få fram underlag till sina egna faktatexter kan eleverna exempelvis läsa andras texter men lika gärna observera, iaktta eller intervjua någon. Det stoff eleverna samlar in och drar slutsatser från kan utgöra grunden för deras egna nya faktatexter. I ett senare skede kan dessa texter också utgöra grund för skapande av andra texttyper som exempelvis poetiska eller berättande texter.

  • 66.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Meningsskapande undervisningssammanhang2015Annet (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    För att skapa mening genom skrift och andra uttrycksformer är förundran, tolkning och dialog av vikt. Det senare förutsätter en syn på elever som talande, medskapande och berättande inom ständigt pågående tolkningsprocesser. Tolkningsprocesser kan ta sin utgångspunkt i olika erfarenheter och upplevelser och kan gestaltas eller framställas på nytt i någon uttrycksform. I denna artikel resoneras kring villkor för meningsskapande. Därefter beskrivs ett undervisningssammanhang över två lektioner där detta prövas. I detta fall elevers måleri- och bildskapande vidare mot eget berättande i skrift.

  • 67.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Multilingual and multimodal literacies as identity making - including the scaffolding of language awareness2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 68.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Reading Comprehension - The Question of Access, Choices, Strategies and True Wonder2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 69.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    "Sen tittade jag och tittade jag. Sen blev den jättebra": Elevnära texter och strategier för läsförståelse2013Inngår i: Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet / [ed] Åsa Wedin & Christina Hedman, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 93-121Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 70.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    The question of access and design – Elin and Hassan walk the line of the four resources model2013Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 4, nr 2, s. 301-314Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on the question of access and design in literacy education. Drawing on an ethnographical study, two children’s experiences of texts1 and socialisation in relation to literacy are mirrored through the Four Resources Model (Luke & Freebody, 1999). What does access and design mean in relation to this model and how is it manifested through the perspectives of Elin and Hassan? The empirical findings indicate that the text resources distributed in school are limited and that more possibilities for meaning and identity making through texts related to own experiences – and differences – are needed. It is concluded that the paradox of access to dominant forms of literacies as well as new alternatively literacies is not a question of either-or, but the complex core of a dialogical, dialectical and democratic literacy education where the possibilities of design in order to re-write and re-read the world are necessary and crucial.

  • 71.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    "Then I watched and watched again. Then it really got great" Familiar texts and strategies for reading comprehension.2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 72.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    To become one that reads - children's meaning- and identity making through texts2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 73.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Grönte, Veronica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Berättande texter2015Annet (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Fokus i denna artikel är den dramaturgi som behöver finnas i alla berättelser; en början, ett händelseförlopp och ett slut. Att utgå från och använda berättande texter i undervisningen ger stora möjligheter att skapa mening och sammanhang och det betyder också mycket för språkutveckling och motivation. Med hjälp av dramaturgin, berättelsens grammatik, kan elever få stöd och möjlighet att skapa egna berättelser som har en kronologi och som de blir nöjda med. Att berätta, och på så sätt gestalta eller förklara något, är ett ovärderligt sätt att skapa förståelse och kunskap om exempelvis historiska och naturvetenskapliga sammanhang. De som lyssnar kan förflyttas till en luftballong på väg mot Nordpolen eller till ett björnide där en björnmamma sover med sina ungar. Eleverna kan få känna igen sig i en annan människas livsvillkor eller upplevelser. Genom berättande skapas emotionell kontakt, språket används, orden upprepas och dramaturgin kring en början, ett händelseförlopp och ett slut befästs. I undervisningen kan en gemensam praktik skapas som stödjer språkutveckling, lärande kring olika ämnesområden samt läsande och skrivande.

  • 74.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Hvit, Sara
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Skepö, Hanna
    Berglund, Jenny
    Drawing on children's language - and text experiences - a source for reading and writing engagement?2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 75.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Jönsson, Karin
    Malmö Högskola .
    Glädjen i att förstå - förhållningssätt och strategier2015Annet (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den dialogiska högläsningen utgör, som beskrivits i de tidigare artiklarna, ett ”socialt rum” där berättelser kan delas. Här kan strategier för läsförståelse introduceras och modelleras, det vill säga konkret visas. I Nya Språket lyfter (Skolverket, 2012, s 40) beskrivs högläsningens betydelse på följande sätt:

    Högläsning måste ha fortsatt stort utrymme i klassrummet, både av läraren och elever i små grupper. Men vare sig läsningen sker tyst eller som högläsning, behöver läsarna dela erfarenheter med varandra, samtala om det man läst, ställa frågor och bygga hypoteser om bokens personer eller hur berättelsen ska fortsätta. I samtalet ges också stora möjligheter att bygga upp ett stort ord- och begreppsförråd, vilket är en grundläggande aspekt av den fortsatta läs- och skrivutvecklingen. Lässamtalet får inte glömmas bort och läsningen får inte förpassas till stunder man får över, när annat ”viktigt” är avklarat.

    I förskoleklassen och i årskurs 1-3 behöver eleverna få delta i undervisningssammanhang som ovan där de använder texter funktionellt, delar och jämför varandras tolkningar samt utforskar och förändrar texter så att de genom det utvecklar lust att läsa (Luke & Freebody, 1999; Bergöö & Jönsson, 2012). Den här artikeln berör på vilka sätt som möjligheter för det kan skapas i undervisningen. Flera av de strategier och förhållningssätt som här presenteras kan du också läsa om i modulen Samtal om text.

  • 76.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Lundberg, Birgitta
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Matematikdidaktik.
    Wedin, Åsa
    Högskolan i Dalarna.
    Den medvetna reflektionens betydelse2015Annet (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna avslutande text sammanfattas tidigare artiklar. Artikeln fokuserar på vikten av medveten reflektion kring undervisning. Denna reflektion behöver införliva skolans demokratiska uppdrag och kunskapsmål, men också forskning kring villkor och möjligheter för elevers läs- och skrivlärande. Den medvetna reflektionen och det kollegiala lärandet utifrån dessa aspekter innebär att förutsättningar skapas för att undervisningen ständigt kan utvecklas. Det innebär en utforskande miljö där lärare och elever lär tillsammans.

  • 77.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna .
    Elevers olika textrepertoarer och lärandepotentialen i detta2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 78.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Woods, Annette
    Queensland University of Technology, Brisbane.
    Deficit talk and being ‘at-risk’: How else might we talk about young literacy learners and could this make a difference?2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 79.
    Serghini, Amina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Medvetet arbete för en ökad medvetenhet: En kvalitativ undersökning av arbetet med fonologisk medvetenhet i förskoleklass och årskurs 12016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 80.
    Skoglund, Evelina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Att hitta vägar för att hantera eller dölja sina svårigheter: En retrospektiv intervjustudie om sex personers egna upplevelser av läs- och skrivsvårigheter genom grundskoleåren.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns idag mycket kunskap utifrån forskning om hur lärare kan förebygga och möta läs och

    skrivsvårigheter, men det finns kunskapsbrister ute på skolorna om hur svårigheterna ska

    mötas och förebyggas. Samtidigt finns elever med läs- och skrivsvårigheter av olika

    omfattning i så gott som alla klassrum. Den tidiga lässtarten påverkar den vidare

    läsutvecklingen vilket gör det avgörande hur läraren arbetar för att hjälpa eleven att komma

    igång med läsinlärningen. Lärare behöver gedigna kunskaper om både läs- och skrivinlärning,

    läs- och skrivsvårigheter och det som kan vara bakomliggande orsaker till svårigheterna. Läsoch

    skrivsvårigheter ser olika ut och grundar sig i olika orsaker, vilket ställer krav på läraren

    att kunna individanpassa undervisningen utefter varje elev.

    Syftet med studien är att undersöka hur sex personer i läs- och skrivsvårigheter har upplevt

    läs- och skrivundervisningen genom grundskoleåren. Frågor som studien ger svar på är; Vilka

    moment upplevdes som särskilt kritiska för läs- och skrivinlärningen? Och Hur upplever informanterna att

    lärarna arbetade med deras läs- och skrivutveckling?

    Studien är kvalitativ och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med personer i läs- och

    skrivsvårigheter. Genom en hermeneutisk utgångspunkt där fokus ligger på tolkning och

    förståelse, och en sociokulturell ansats där syn på kunskap och lärande är socialt konstruerad i

    ett kulturellt sammanhang, analyserades de retrospektiva intervjuerna utefter olika teman som

    utmärker sig i resultatet.

    Studien visar i flera fall att utebliven förståelse och negativa förhållningssätt ifrån lärare ledde

    till situationer som skapade olust, vilket i sin tur ofta ledde till försämrad självkänsla och ett

    försämrat självförtroende. Respondenterna beskriver ett frånvarande stöd i klassrummet och

    undervisning i mindre grupp var i de flesta fall i studien ingen bra strategi. Bristande stöd

    ifrån lärarna kan också ha lett till de försvarsfokuserade strategier som informanterna

    utvecklade. Kommunikationen brast dels mellan skolan och hemmet, och dels mellan lärarna

    och respondenterna i form av utebliven förklaring om deras bakomliggande problem. Studien

    tyder på att lärarna inte tog hänsyn till respondenternas proximala utvecklingszon i

    undervisningen.

  • 81.
    Strang, Julia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Specialpedagogik.
    Inkluderande läs- och skrivundervisning: En kvalitativ undersökning av lärares tolkningar av inkludering i förhållande till läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-32017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 82.
    Sundin, Ebba
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsforskning.
    Palm, Eva-Lotta
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsforskning.
    Öhling, Klas
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    News literacy among pre-teenagers:CESEM, a Swedish pilot study2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A great part of today's research projects about children and media literacy are focused on new communication technologies but this project focus on how children make use of news stories in the traditional formats of newspapers and TV. The aim is to present a Swedish pilot study about processes in producing news. The pilot, CESEM, was set up during spring 2010 and five girls aged 9 and 12 years from to schools were given the task to select local news from one week's issues of the local newspaper and decide on six news stories to present as TV news. The process from selecting news stories to the presentation in their own news show has been analyzed in this pilot.

  • 83.
    Svensson, Erica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Högläsning: En studie om hur barn påverkas av högläsning2015Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Högläsning i skolan anses generellt som utfyllnad av tid och avslappning för barnen. Hemma får barnen för det mesta höra någon läsa högt under god-natt-sagan innan läggdags. Arbetets syfte är därför att undersöka hur hemmets och skolans högläsning påverkar barns läsförståelse. Arbetet tar dessutom upp samtalets betydelse under läsning och hur föreställningsvärldar påverkar barnens läsförståelse. Frågeställningarna i arbetet besvarar:

    • Hur påverkas barns läsförståelse av högläsningen i hemmet och i skolan?
    • Hur påverkar samtalet kring högläsning barns läsförståelse?
    • Hur kan barns läsförståelse stärkas med hjälp av föreställningsvärldar?

    Resultatet visar att läsförståelsen ökar när barnen får samtala och skapa föreställningsvärldar om högläsningen. 

  • 84.
    Svensson, Lennart
    et al.
    Lunds universitet.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Intentional responsivitet i kunskapsbildningen2010Inngår i: Begreppsbildning i ett intentionellt perspektiv / [ed] Cecilia Lundholm, Gunilla Petersson, Inger Wistedt, Stockholm: Stockholm universitets förlag , 2010, s. 96-110Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 85.
    Svensson, Lennart
    et al.
    Lunds universitet.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Alvegård, Christer
    Lunds universitet.
    Johansson, Thorsten
    Uppsala universitet.
    The use of language in understanding subject matter2009Inngår i: Instructional science, ISSN 0020-4277, E-ISSN 1573-1952, Vol. 37, nr 3, s. 205-225Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 86.
    Swärd, Ann-Katrin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering: Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer2009Inngår i: Vår skola. Specialundervisning, ISSN 0284-6829, nr 2, s. 4-7, 25-27-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 87.
    Swärd, Ann-Katrin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Säkerställa skriftspråklighet - vad kan det innebära?2010Inngår i: Dyslexi - aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, ISSN 1401-2480, Vol. 15, nr 4, s. 9-11Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 88.
    Swärd, Ann-Katrin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Vad erfarna och skickliga lärare gör när de arbetar med läs- och skrivundervisning2010Inngår i: Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa, ISSN 2000-429X, nr 1, s. 17-18Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 89.
    Söderberg, My
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Åhman, Caroline
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Critical literacy - att ifrågasätta omvärlden: En litteraturstudie om critical literacy i en klassrumskontext2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Eftersom skolan ska främja jämställdhet, elevers förståelse för omvärlden samt för människors olikheter, kan tillämpning av ett kritiskt förhållningssätt, det vill säga ett critical literacy-perspektiv, bidra till att denna förståelse utvecklas. Syftet med denna komparativa litteraturstudie är därför att ta reda på hur critical literacy tillämpas i klassrumskontext och vilka effekter arbetet ger, med fokus på genus, normer och identitet.

     

    Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivets teorier, där fokus ligger på att lärande och utveckling sker genom social interaktion. Framför allt internationell, men även nationell, forskning har analyserats och sammanställts, för att därefter ha presenterats och diskuterats i jämförelse med varandra.

     

    Resultatet av studien har visat att tillämpning av critical literacy i klassrumskontext sker via samtal och social interaktion. Ett critical literacy-arbete behandlar att ifrågasätta och synliggöra normer och sådant eleverna vanligtvis tar för sanning, samt att undersöka hur olika perspektiv och tolkningar kan se ut. Effekterna av ett sådant arbete har visat ge ökad förståelse för omvärlden samt en ökad förmåga att tolka och reflektera. Eleverna får genom ett critical literacy-perspektiv möjlighet att, via ifrågasättande diskussioner, upptäcka exempelvis genusnormer som råder i deras vardag.

     

    Att tillämpa ett critical literacy-perspektiv i klassrumskontext är därför nödvändigt då det utvecklar elevernas förståelse för omvärlden, inkluderat förståelsen för alla människors lika värde och olika erfarenheter. Denna förståelse bidrar alltså till jämställdhet och att alla människor behandlas likvärdigt.

  • 90.
    Thorsten, Anja
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Perspektiv och problemlösning i berättelseskrivande: Vad elever behöver lära sig och hur det kan synliggöras i undervisningen2014Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of the study at hand is to generate knowledge about what pupils aged nine to ten years old need to discern in order to develop the ability to write stories with a well-developed, exciting and coherent plot, and how teaching can make it possible for the pupils to develop this ability. The theoretical framework has been Variation Theory. It is a theory of learning that focuses on how discernment of aspects affects the way we perceive our world and how variation can be used to promote learning. A basic assumption is that we learn by seeing differences, not by seeing sameness. Learning Study was used to answer the research questions. It is an interventionist approach, where the focus is on an object of learning, in this case the ability to write stories with a well-developed, exciting and coherent plot. In the research process the aim was to find out which aspects were critical for the pupils to discern in order to develop the ability, and how these could be made visible in the teaching. Together with a group of teachers, lessons were planned, implemented, evaluated and refined in an iterative process. Interview data, pupils’ texts written before and after the lessons and video recordings from the lessons were the basis of the analysis. It was found that in order for these learners to handle the object of learning, they needed to discern eight critical aspects that can be related to two different areas: (a) discerning the perspective of a reader and (b) seeing that a plot consists of several problems and solutions. The aspects were made discernible by using contrast as a pedagogical tool. The result of the study contributes to previous research by identifying and specifying what the pupils need to discern, what it means in a classroom setting and how it can be taught in a powerful way. 

  • 91.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Barbie, ninjakrigare och popstjärnor - populärkulturella texter i läs- och skrivundervisningen2015Inngår i: Critical Literacy i svensk klassrumskontext / [ed] Berit Lundgren & Ulla Damberg, Umeå: Umeå universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk , 2015, s. 51-68Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kärnan i ett demokratiskt och kritiskt språksarbete utifrån utgångspunkterna i Critical Literacy (CL) är undersökandet av olika slags texter. Genom den snabba utvecklingen av informationstekniker och de olika modaliteter som följt i dess spår, har den textrepertoar som barn möter i sin vardag kommit att kraftigt expanderas. Behovet av att kunna tolka och förstå budskap och innehåll i olika slags texter har kanske aldrig varit större. I detta kapitel beskrivs ett klassrumsbaserat projekt, där elever i år två skriver berättelser baserade på deras populärkulturella erfarenheter.

    Utifrån detta belyser och problematiserar vi de möjliga lärandepotentialer som barns texter öppnar upp för i läs- och skrivundervisningen, men ställer också frågor och belyser dilemman ur såväl lärares som elevers perspektiv.

  • 92.
    Wisén, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    "Det finns liksom inget recept...": En empirisk studie om hur lärare tillvaratar elevers tidigare erfarenheter i skrivundervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2016a) ska utbildningen utgå ifrån elevers erfarenheter, förutsättningar och behov i syfte att främja alla elevers lärande och kunskapsutveckling. För att skapa ett meningsfullt lärande betonar flera forskare vikten av att läraren har förmågan att skapa en undervisning som tar sin utgångspunkt i elevers tidigare erfarenheter. 

    Föreliggande studie baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidigare år, 1-3. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare i årskurs 1-3 tillvaratar elevers tidigare erfarenheter i skrivundervisningen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och syftar till att skapa en djupare förståelse och kunskap för grundskollärarnas tankar, uppfattningar och åsikter om forskningsfrågan. Det empiriska materialet har tolkats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med hjälp av begrepp från läroplansteorin. Resultatet visar att flera grundskollärare snarare bygger sin skrivundervisning på den aktuella elevgruppens gemensamma erfarenheter än på den enskilda elevens tidigare erfarenheter. Förklaringen tycks grunda sig i de svårigheter grundskollärarna upplever med att tillvarata de skiftande erfarenheter av skriftspråket som elever kommer med till skolan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte finns någon samstämmig begreppsdefinition av begreppet erfarenheter. Grundskollärarnas definitioner skiljer sig åt i olika kontexter och sammanhang, vilket kan skapa en problematik när läroplanens begrepp och skrivningar ska tolkas av den enskilda läraren. 

  • 93.
    Åkerblom, Annika
    et al.
    Lunds universitet.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Alvegård, Christer
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Svensson, Lennart
    Lunds universitet.
    The awareness of language use in understanding2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
12 51 - 93 of 93
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf