Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 1136
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Birgit
    et al.
    Umeå universitet.
    Klerfelt, Anna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    Challenge or options for school-age educare - Swedish principals reflect on how to manage and dispense work for teachers toward work in educare centres given their competence in a practical/aesthetic subject2017Inngår i: The 45th Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA), 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 52.
    Andersson, Cornelia
    Högskolan i Jönköping.
    How Digital Tools are Used and Perceived by Students with Dyslexia and Teachers within the Swedish Classroom2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine how digital tools are used and perceived by students with dyslexia and their teachers within a number of English classrooms in the Swedish upper and lower secondary school. The study is based on five interviews. Two of the interviews were conducted with students from upper secondary school and three with teachers from lower and upper secondary school. The background section defines and describe terms such as dyslexia, ADD/ADHD and digital tools that are helpful for students with dyslexia. The method chosen for this paper is qualitative. The conclusion of this research paper is that the students’ and teachers’ perceptions of digital tools are mostly positive and that they find them helpful when it comes to coping with dyslexia.

  • 53.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Warenmo, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    ”Är det här också omsorg?”: En minietnografisk studie som undersöker omsorgspraktiken på en 3-5 årsavdelning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utforska en förskolas omsorgspraktik på djupet. Det är en minietnografisk studie som fokuserar på förskollärarnas praktiska arbete med omsorg på en 3-5 årsavdelning, samt förskollärarnas beskrivningar av sina tankar kring omsorgen och deras omsorgsarbete. De omsorgsförklaringar och teorier som framgår i bakgrundskapitlet har vi använt oss utav när vi analyserat materialet genom att återkoppla resultatet till dessa förklaringar och teorier.

    Genom återkommande deltagande observationer samt enskilda och semistrukturerade intervjuer med förskollärarna har vi fått fram vårt datamaterial. Vi använde oss sedan av tematisk analys och fick fram följande tre teman: ”omvårdnad”, ”att hjälpa barn med lek och lekkompisar” och ”att bygga tillitsfulla relationer”. Omvårdnaden i sig anses vara självklar men resultatet belyser vikten av att tänka på hur vi praktiserar omvårdnaden. ”Att hjälpa barn med lek och lekkompisar” och ”att bygga tillitsfulla relationer” är inte lika självklara men än dock visar resultatet att det är en stor del i omsorgsarbetet. I likhet med den tidigare forskningen som beskrivs i bakgrundskapitlet visar datamaterialet även på att omsorgsbegreppet är komplext och lite svårfångat. Omsorgen har en självklar plats på förskolan vi studerat men mycket av förskollärarnas fokus förväntas ligga på lärande och utveckling.

  • 54.
    Andersson, Hilda
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Liljerud, Andreas
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Hur barnen upplever samlingen i förskolan: En kvalitativ studie om samlingen i förskolan samt barnens delaktighet och inflytande i denna.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 55.
    Andersson, Josefine
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ”Vi måste ju rusta eleverna för framtiden”: En kvalitativ studie om media literacy-kompetenserna att söka och kritiskt värdera information i årskurs 4–6.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den digitala utvecklingen och de digitala verktygen i undervisningen ställer krav på att elever genom undervisningen ges möjlighet till att utveckla kompetenser i att hantera det innehåll de varje dag möter. Syftet med denna studie är därför att, med vetskapen om den ökande digitalisering som sker i svensk skola, undersöka vilka uppfattningar och kunskaper lärare har om media literacy och de två kompetenserna att söka och kritiskt värdera information i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats: Hur definierar lärare behovet av att undervisa om media literacy-kompetenserna att söka och kritiskt värdera information i svenskundervisningen i årskurs 4–6? Hur arbetar lärare med media literacy-kompetenserna att söka och kritiskt värdera information i svenskundervisningen i årskurs 4–6? Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare i årskurs 4–6. Denna studies teoretiska utgångspunkt är pragmatismens teori om lärande. Resultatet i denna studie visar att lärare definierar behovet av att undervisa om kompetenserna att söka och kritiskt värdera information som stort då skolan måste rusta eleverna till att kunna fungera i det framtida, digitala samhälle som väntar dem. Resultatet i denna studie visar också att lärare arbetar både planerat och oplanerat med kompetenserna och att de oplanerade tillfällena kan leda till autentiska situationer som kan möjliggöra för eleverna att lättare koppla skolans innehåll till det verkliga livet. 

  • 56.
    Andersson, Julia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Matematikdidaktik.
    För- och nackdelar med olika undervisningsmaterial: En intervjustudie om undervisningsmaterial vid introduktionen av subtraktion2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka sju lärares val av undervisningsmaterial vid introduktionen av subtraktion. Utgångspunkten i studien är taget ur livsvärldsfenomenologin, och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där det kvalitativa datamaterialet sedan analyserats genom olika teman. Resultatet visar att samtliga lärare var överens om att konkret och laborativt material var att föredra vid introduktionen av subtraktion. Läroböckerna användes istället vid ett senare stadium för att hjälpa eleverna att befästa kunskaperna på en mer abstrakt nivå.

  • 57.
    Andersson, Leif
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Juhlin, Bertil
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Parvainen, Anneli
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Interaktivt Lärande på Gymnasiet: - en utvärdering om visioner och verklighet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 58.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshem.
    Antonsson, Martina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshem.
    Estetisk verksamhet: En intervjustudie om lärare använder estetisk verksamhet som ett verktyg i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vår vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.

    Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är:

    • Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna?

    Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering.

    Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt lustfylldhet.

  • 59.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Haglund, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    "Alla Har naturen, inte bara vi": en studie om barns lärande i skogen.2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är:

    • Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen?
    • Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen?
    • Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen?

    Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö.

    Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där. På så sätt använder barnen sin kropp och sina sinnen för att lära sig i skogen. Barnen lär sig faktakunskaper om naturen, att respektera allt levande och utvecklar sina sociala förmågor samt sin motorik. Barnen kan även utveckla sina matematik- och språkkunskaper när de är i skogen. Många lärare använder även skogen för att barnen ska få skapa med hjälp av naturmaterial.

  • 60.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Nilsson, Elin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Ottosson, Gabriella
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Barns inflytande i förskolan: En studie om hur barn uttrycker sitt inflytande om förskolans verksamhet och särskilt dess inomhusmiljö och material2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utveckla kunskap om barns inflytande i förskolan utifrån barnperspektiv. Studien inriktar sig mer specifikt på hur barn uttrycker sitt inflytande om förskolans verksamhet och särskilt dess inomhusmiljö och material. Vi har använt oss av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv för att ta del av barnens uttryck. Vi har även använt oss av begreppen ”human beings” och ”human becomings” för att få syn på om barnen är eller blir i sitt inflytande i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är insamlad genom deltagande observationer samt samtal med barn. Analysmetoden är tematisk där studiens teman har arbetats fram utifrån analys av samtalen med barnen och de deltagande observationerna. Studiens teman har även arbetats fram genom att analysera empirin utifrån begreppen ”human beings” och ”human becomings”. Resultatet visar att barnen ges många valmöjligheter i förskolans verksamhet men att de oftast inte haft möjlighet att påverka förskolans inomhusmiljö och material. Resultatet visar också att tillgängligheten i inomhusmiljön och av materialet på förskolan varierar. Begreppet inflytande och dess innebörd är något som barnen inte har stor kunskap om därför blir en slutsats att barn måste göras mer medvetna om deras möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet.

  • 61.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Prodafika, Penelope
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    "Miljön är med oss hela tiden": En studie om hur miljö och material kan förstås som pedagogiska resurser i förskolans verksamhet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur miljö och material kan förstås som pedagogiska resurser i förskolans verksamhet. Följande frågeställning ligger till grund för studien:

    Hur problematiserar och samtalar förskollärare om material och inomhusmiljön i relation till den pedagogiska verksamheten i förskolan?

    Studien utgår från en kvalitativ metod. För att få svar på syftet och forskningsfrågan genomfördes intervjuer med fem förskollärare. Vi har använt oss av en intervjuguide och fotografier som hjälp vid intervjuerna. Förskollärarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analys och en teoretisk begreppsapparat. Resultatet visar att alla förskollärare har olika förutsättningar i sitt arbete med förskolans inomhusmiljö där de både ser möjligheter och utmaningar. De olika förutsättningarna tycks få konsekvenser för om inomhusmiljön och materialet förstås som en resurs eller inte. Våra resultat visar på att förskollärarna både medvetet och omedvetet använder sig av inomhusmiljön och materialet som en resurs i förskolans verksamhet. Bygg och konstruktionshörnan ansågs av samtliga förskollärare vara den mest pedagogiska inomhusmiljön som utgör en resurs för verksamheten. Förskollärarna påtalar att materialet blir en tillgång för barns möjligheter till utforskande när det är allsidigt, tillgängligt, utmanande och synligt. Dock visar vår studie att tillgängligheten tenderar att minska för de yngsta barnen. Resultat pekar på att materialets placering kan bli en resurs om materialet används av barnen eller inte. Sammanfattningsvis när förskollärarna samtalar och problematiserar om inomhusmiljön kan det förstås som att i vissa avseenden kan miljön förstås som en pedagogisk resurs medan i andra avseenden ses den inte som en resurs.

  • 62.
    Andersson-Söderberg, Gunilla
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Introduktionsprogrammen i Gy11: En fallstudie kring organisation och personalens beskrivningar av elever på två gymnasieskolor2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gymnasiereformen Gy11 genomfördes hösten 2011 med fem introduktionsprogram för de elever som inte är behöriga till de ordinarie nationella programmen. Syftet med studien är att belysa hur introduktionsprogrammens verksamhet har organiserats vid två gymnasieskolor, samt de beskrivningar som finns av eleverna hos personalen. Artikeln består av två fallstudier där personal har intervjuats med semi-strukturerade intervjuer och dokument har studerats. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Studien visar att skolorna håller på att utveckla organisationen, men att det ännu återstår en hel del att göra. Att kombinera teori med praktik ses ofta som en framkomlig väg för många elever. Samtliga deltagare betonar vikten av engagemang, närhet och goda relationer till eleverna för att få dem att växa som människor och stärka elevernas identitet.

  • 63.
    Anderstaf, Susanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Lecusay, Robert
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Nilsson, Monica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    "Sometimes we have to clash": How Swedish preschool teachers' engage with cultural value differences2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research aims: This study aims to contribute knowledge about how preschool teachers engage with tensions stemming from cultural value differences among teachers, caregivers, and children.

    Relationship to previous research works: Motivating this work is current socio-cultural circumstances in Sweden in which preschool teachers are negotiating divergent curricular demands that simultaneously promote cultural diversity and a common tradition. Consequently, teachers are experiencing an increased burden to address societal expectations concerning cultural diversity without appropriate communicative and conceptual tools (Björk Willén et. al, 2013; Lunneblad, 2006).

    Theoretical and conceptual framework: We draw on Biesta’s (2006) – via Lingis (1994) - conception of the rational community (RC) and the community-without-community (CwC) as an interpretive framework.

    Paradigm, methodology and methods: Project data was gathered through a series of focus group interviews with teachers in two preschools in Sweden, using stimulus materials designed to elicit discussion about value conflicts and cultural diversity.

    Ethical Considerations: Informed consent was obtained from all study participants.

    Main finding or discussion: Teacher engagement with questions of culture and values were organized around discussions of actual and imagined disagreements between teachers and caregivers about activities with preschool children. Analysis through the lens of RC and CwC revealed that teachers on the one hand, reinforced societal values and avoided conflict through invocation of the language of the rational community; on the other hand, from a CWC perspective, they developed insights about the value of conflict as means of gaining insight into the perspectives and cultures of the caregivers, as well as about their professional development.

    Implications, practice or policy: Project findings have implications for the development of pedagogical and policy tools related intercultural processes in preschool education practice and research.

  • 64.
    Anderström, Helena
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Bäcklund, Johan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Utvärdering av försöksverksamheten med övningsskolor 2015–20192019Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 65.
    Andersén, Annelie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Att röja väg till den öppna högskolan2009Inngår i: 978-91-44-05547-3 / [ed] Bernt Gustavsson, Gunnel Andersdotter och Lena Sjöman, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 201-223Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 66.
    Andersén, Annelie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet2011Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål.

  • 67.
    Andersén, Annelie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Social Representations and Social Identity in Swedish Folk High Schools: an application of Duveen and Lloyd2010Inngår i: Papers on Social Representations, ISSN 1021-5573, Vol. 19, s. 10.1-10.4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article extends Duveen's work on social representations and social gender identity by discussing how it can be applied to the context of Swedish folk high school participants' social representations of folk high school and university, then examines the influence of these representations on participants' desires and ambitions to progress to university.  Adopting Duveen's framework to analyze several previous data regarding folk high schools (i.e., a document study of folk high school teachers' magazines, an association study on folk high school participants, and interviews with folk high school participants), I seek to illustrate in this article how most premises concerning the formation of children's social identity (as described by Duveen) also hold for adults entering a new social context.

  • 68.
    Andersén, Annelie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Swedish folk high school as a second chance to attain acess to university2011Inngår i: NCEE 2011, 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Folk high schools are part of popular, or liberal adult education in Sweden.

    By participating in the general course at a folk high school, students who

    have failed to meet the requirements necessary for continued study at

    university level have a second chance to fulfil such requirements. This paper

    describes different approaches of Swedish folk high schools with regard to

    preparing their participants for university studies. The paper also discusses

    how these different ways of working affect how participants perceive

    university studies and how these perceptions affect their choices of whether

    or not to continue on to university after completion of their folk high school

    education. Based on empirical data collected through free associations,

    interviews with then-current and former folk high school participants,

    articles from a leading folk high school teacher magazine, and material

    found on the folk high schools’ homepages, the results show that throughout

    the history of the Swedish folk high school, this institution has remained true

    to two basic ideas: the idea of differentiation and the idea of adaptation.

    The results also show that folk high schools work in different ways with

    regard to widening participation, depending on which of these two ideas

    they tend to focus on most. The prevalence of these two fundamental ideas

    explains why different social identities and different representations exist

    among the participants. The idea of folk high school as something different

    and special leads to representations of folk high school as an alternative to

    other forms of education and to representations of university as something

    difficult and different than folk high school. The second idea – that folk high

    school must adapt to the surrounding community – leads to representations

    of folk high school as a second chance and of university as a goal.

  • 69.
    Andersén, Annelie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    When 'they' become 'us'2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper elaborates on how representations changes when social identity does. Social representations are not static, representations can change over time, together with the identity. Social identity is not only based on how members of a group represent themselves, but also how the group is represented by others. It is also a representation of ‘we’ as something that is not ‘them’. In my research, I found out that the perception of ‘us’ as folk high school participants is instrumental in the formation of ‘they’, involving, among others, university students. Social representations of university among folk high school participants are often formed by second-hand and reproduced experiences, as participants themselves have not yet studied at university. Most of them have neither visited a university, or know any current or former university students. The folk high school identity is only the object of association during a very short period in a person’s life, for only one or a couple of years, which means that a change of education also leads to a rapid change between identities, i.e. what was previously referred to as ‘they’, becomes ‘us’. However, the key question addressed in this paper is what happens then?

    This study includes an association study with one hundred participants taking the folk high school general course. In this study, I asked the participants about their associations regarding the words folk high school and university. Five years after the participants from the first association study finished folk high school I called them up and asked them again about their associations regarding the terms folk high school and university. Here I found out that the participants who had continued to university studies, in contrast to the result of the earlier study,  do not represent university as a (final) goal. The other two representations who was common among the folk high school participants – university as a (final) step in a stairway and university as not being folk high school – still occur, but in a quiet different form.

  • 70.
    Aronius, Felicia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Läsmotivation och läsförståelse hos elever i årskurs 1: En studie om elevers lässituation i hemmet och i skolan2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka om läsmotivation påverkar läsförståelsen för en utvald grupp elever i årskurs 1, samt hur deras lässituation ser ut. Materialet har samlats in genom samtalsintervjuer och har kompletterats med ett läsförståelsetest och en enkät. Materialet har analyserats med utgångspunkt från teorier om det subjektiva. Respondenterna har bestått av elva elever ur en klass och deras vårdnadshavare, samt två klasslärare.

     

    Det går att se genom resultaten att automatiserad läsning har en viss påverkan på läsförståelsen. Dock behöver inte automatiserad läsning betyda att eleven har läsförståelse.  Resultaten visar att läsmotivation kan påverka läsförståelsen, då majoriteten av elever med god läsförståelse har en positiv läsmotivation. Genom läsförståelsetestet går det att utläsa vilken del av den språkliga medvetenheten eleverna har svårigheter med. Genom resultaten går det att utläsa att modellen Läsning = avkodning x förståelse x motivation (Taube, 2007) stämmer till viss del.

     

    Genom slutsatserna som går att dra utifrån resultaten syns det att hela elevernas lässituation är viktig för en bra läsutveckling. Både hemmen och skolan behöver skapa ett intresse för böcker och läsning samt ge eleverna mycket tid som de kan ägna åt läsning eftersom utvecklandet av god läsförmåga tar lång tid.

  • 71.
    Arvidsson, Christina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation. Junedalsskolan Jönköpings kommun.
    Karlsson, Anette
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Problematisk skolfrånvaro: en kvalitativ studie om elevers beskrivningar av orsaker till frånvaro2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka orsaker till att elever får en problematisk frånvaro och avser att fokusera på att belysa vilka faktorer i skolan som beskrivs orsaka denna. Studiens frågeställningar är: Vad beskriver elever med problematisk skolfrånvaro som orsaken till att de har hög frånvaro? samt Vilka skolrelaterade faktorer kan kopplas till elevernas beskrivningar? Den teoretiska ansats som används i studien är fenomenologi. Studien är kvalitativ och sju halvstrukturerade intervjuer har genomförts och induktiv kvalitetinnehålls analys har använts som metod för analysen av materialet. Resultaten visar sex teman med faktorer som enligt eleverna leder till problematisk skolfrånvaro: Relationer, Psykisk ohälsa, Trötthet, Stress, Svårigheter i undervisningssituationen och Sjukdom.

    Resultatet visar att dåliga relationer till lärare eller elever leder till ökad frånvaro, medan goda relationer med elever kan leda antingen till ökad eller minskad frånvaro. Den psykiska ohälsan som beskrivs leda till frånvaro är depression, ångest och panikångest. Flera elever anger att de är mycket trötta och att de därför inte orkar med skolarbetet eller vänner. Tröttheten kan bland annat göra att eleven inte kommer upp på morgonen eller att den får svårt att hantera till exempel irritation och ilska. Den stress som kan hindra eleverna i studien från att vara närvarande kan bero på att de har många uppgifter, men framförallt att de hamnar efter när de är frånvarande. Många människor, hög ljudnivå och blickar från andra elever är också något som kan skapa stort stresspåslag. Även vissa undervisningssituationer beskrivs påverka elevens närvaro såsom brist på struktur, att eleven inte förstår undervisningen, elever som stör samt ombytessituation och prestationskulturen på idrottslektionerna. Slutligen kan vi se att sjukdom eller skada kan leda till att elever blir frånvarande under längre perioder.

  • 72.
    Arvidsson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Schelander, Fanny
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Utmanande barn - Vem utmanar inte?: En kvalitativ studie om förskollärares syn på utmanande barn2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 73.
    Arvidsson, Sanna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ”Det är fascinerande att se hur en text kan påverka eleverna till att bli nyfikna, arga eller glada”: En kvalitativ studie om hur lärare i de lägre årskurserna arbetar med critical literacy i förhållande till elevers läsförståelse2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie som undersöker hur lärare arbetar med critical literacy i förhållande till elevers läsförståelse i de tidiga åren. Syftet med studien är att undersöka lärarnas syn på utvecklingen av elevers läsförståelse genom att arbeta med ett critical literacy perspektiv i undervisningen. Studien är baserad på data som är insamlad genom intervjuer av fem lärare. Studiens resultat visade på att begreppet critical literacy var obekant för samtliga intervjuade lärare. Deras tolkningar av begreppet innefattade förklarningar som en djupare form av läsförståelse, källkritik och kritisk granskning av texter. Begreppet läsförståelse visade dock samtliga en djupare förståelse för och de beskrev det som att läsa och förstå den lästa texten, samt förstå olika budskap och perspektiv av texten. Lärarna kunde se ett samband mellan läsförståelse och critical literacy, dock ansåg de flesta att elevernas avkodningsförmåga kunde försvåra ett sådant arbete i de lägre åldrarna. De beskrev den gemensamma högläsningen som en undervisningsaktivitet de använder för att träna elevers läsförståelse, samt diskutera djupare frågor som de kopplade till critical literacy.                                                                                                                                             This is a qualitative study of how teachers in the early years work with critical literacy in relations to pupil`s reading comprehension. The aim of the study was to investigate how teachers look at the development of pupil´s reading comprehension in relation to working with critical literacy. The study is based upon data that is collected through five interviews with working teachers. In this study it is reading comprehension and critical literacy that has been in focus in the analysis of the data. The result of the study showed that critical literacy was an unknown term for all the interviewed teachers. Their understanding of critical literacy included explanations such as a deeper form of reading comprehension, source criticism, and a critical view of texts. The concept of reading comprehension was a more well-known area for all of the teachers. They described it as reading and understanding the text and understand different messages and perspectives of the text. The teachers could see a connection between reading comprehension and critical literacy, despite this the teachers did express that the young pupil´s decoding ability could be a problem for using critical literacy in the teaching for younger children. The teachers describe reading together out loud with the pupils as a teaching activity they would use to develop reading comprehension in a critical literacy-perspective.

  • 74.
    Arvidsson, Sanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Bogren, Beatrice
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Critical literacy i de första skolåren: En litteraturstudie om hur ett critical literacy perspektiv i undervisningen kan möjliggöra för utvecklingen av elevers läsförståelse2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna litteraturstudie behandlar hur elevers läsförståelse kan utvecklas genom att arbeta utifrån ett critical literacy-perspektiv i relation till vetenskapliga teorier om lärande. Studien beskriver hur olika metoder och arbetssätt samt lärares förhållningssätt möjliggör elevers utveckling av textarbete med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Syftet är att undersöka forskning som rör elevers läsförståelse samt vilka förmågor eleverna i årskurs F-3 utvecklar genom att arbeta med läsförståelse med utgångspunkt i critical literacy-praktiker. Studiens vetenskapliga material har samlats in via internetbaserade söktjänster och därefter bearbetats, kategoriserats och analyserats. Urvalet består av doktorsavhandlingar och tidskriftsartiklar. Resultatet visar att elever idag många gånger blir undervisade i hur de ska tänka, de är vana vid att få tankar och idéer undervisade och ges inte lika mycket tid till egen reflektion. I dagens samhälle finns det ett behov av att skapa egna tanka och åsikter och tankar  om skeenden i vår omgivning. Det framkommer också att elever kan utveckla förmågor som att skapa en egen åsikt, bli medvetna om den aktuella kontext som diskuteras, samt lära sig hur man tillsammans kan läsa och diskutera problem. Studiens slutsats är: Genom att ha ett critical literacy-perspektiv i undervisning ges eleverna en möjlighet att lära sig analysera, värdera och kritiska granska det stora informationsflöde de kommer möta genom livet. 

     

  • 75.
    Askerlund, Per
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Almers, Ellen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Forest gardens – new opportunities for urban children to understand and develop relationships with other organisms2016Inngår i: Urban Forestry & Urban Greening, ISSN 1618-8667, E-ISSN 1610-8167, Vol. 20, s. 187-197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This case study explores a learning situation in a forest garden in Sweden. A forest garden is an edible polyculture landscape with different layers of mostly perennial vegetation. The forest garden is designed to maximize the yield of useful plants while minimizing the input of energy and resources, including human labour. Forest gardens may offer learning situations that contextualize interconnectedness and relations between organisms as well as situations that are beneficial for evaluative development (Kellert, 2002), i.e. the development of values, beliefs and moral perspectives in children.

    Twenty-seven seven to eight year old primary school children were followed in the first six months of a three year project in which they participated in developing a forest garden. The aim of the study is to investigate how the children reason with respect to different organisms’ dependence on and relations to each other, themselves included. Specifically:

    • How do the children describe their own relationships with other organisms, as well as the relationships between other organisms in the forest garden?
    • What values of nature are expressed by the children, and in relation to which situations in the forest garden?

    Data were collected in the form of field notes, audio and video recordings and photos from the children’s visits to the forest garden. The photos were used for stimulated recall in focus group interviews. The data were analysed using a combination of qualitative content analysis (Patton, 2002) and semi-quantitative methods.

    The children in the study presented a unidirectional perspective about the relationship between themselves and the organisms, especially the insects, in the forest garden. Rather than asking what these organisms can do for me/us, they pose the question: What can I/we do for the bugs/plants/ bees?  

    The humanistic values, expressed by the children as a willingness to help other organisms (mostly insects) are in line with the explicit aims of the former curriculum for Biology to “promote care and respect for nature”. We should note that these humanistic values are no longer explicitly stated in the current curriculum. It is striking that the anthropocentric ecosystem services perspective (introduced in the current curriculum from grade 4), is so rare in the data. The children seldom mentioned the benefits for humans from insect pollination, even though this relationship is clearly stated by the pedagogues together with humanistic values.

     In observations, the children showed a great deal of curiosity for the natural environment (naturalistic value) as well as joy and enthusiasm about participating in the different activities that took place in the forest garden. Aesthetic values were expressed in relation to flowers, cones, berries, a snail’s shell etc.

    This study shows that forest gardens have the potential to be places where children can connect emotionally and cognitively to other organisms.

  • 76.
    Asp, Hanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Hultqvist, Ida
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ”Men materialet ska ju vara under handtagshöjd”: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares beskrivningar om materialets betydelse i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivningar om materialets betydelse i förskolans inomhusmiljö. Studien är kvalitativ där samtalspromenader har genomförts med fem olika förskollärare på fem olika avdelningar. Eftersom studien intresserar sig för materialets betydelse i förskolans inomhusmiljö har vi inspirerats av Karen Barads teori agentisk realism, som fokuserar på det ömsesidiga samspelet mellan materialen och människor. I resultatet framkommer det att kuddar får olika betydelser för barnen. När kuddarna placerades på en samlingsmatta satt barnen på kuddar men när kuddarna placerades på en bänk så fick kuddarna en annan betydelse, barnen satt inte på kuddarna och använde inte kuddarna över huvud taget. Det framkom även att böcker placeras i ett lågt fönster och högt upp i en hylla. Böckerna får olika betydelser beroende på böckernas placering, placeringen påverkar även de två barngrupperna att hantera böckerna olika. Resultatet visar en variation för hur ett material kan introduceras i förskolans inomhusmiljö, som exempelvis genom att introducera verbalt för hur hanteringen av ett material. Men också genom att introducera material i lådor visuellt, genom att bilder placeras på lådornas utsidor för att redogöra för vilket material som finns att tillgå. Materialet blev därmed synligare och lockade barnen till lek.

  • 77.
    Assarsson, Petra
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Blir våra förskollärarstudenter rustade för att arbeta med estetiska lärprocesser?2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vilka kunskaper och färdigheter behöver förskollärarstudenter ha i estetiska ämnen för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser?

              I denna fråga finns olika ståndpunkter och därför är frågan viktig att diskutera, i synnerhet då senaste lärarutbildningsreformen (2009/10:89) minskat utrymmet för de estetiska ämnena (Lindgren & Ericsson, 2013). Å ena sidan finns de som anser att mediespecifika kunskaper är nödvändiga (Marner & Örtegren, 2003). Å andra sidan finns lärarutbildningar som menar att medieneutrala kunskaper är tillräckliga (Lindgren & Ericsson, 2013). Lindgren och Ericsson (2013) har undersökt hur lärarutbildningar sedan den senaste lärarutbildningsreformen (1999) legitimerar den estetiska verksamheten och har identifierat fyra olika strategier för detta:

    1)kommunikativ kompetens, 2) praktiska färdigheter, 3) terapi och personlig utveckling, 4) relativisering av kvalitet.

              Olika ståndpunkter påverkar de estetiska kurserna i förskollärarutbildningar både vad gäller innehåll och omfattning. På vilket sätt studenterna möter de estetiska ämnena beror då på vilket lärosäte man studerar på. Med detta i åtanke kan tidigare nämnda strategier vara till hjälp i ett rundabordssamtal för att diskutera vilka kunskaper och färdigheter i estetiska ämnen förskollärarstudenter behöver för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser. 

  • 78.
    Atterström, Andrea
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    "Jag ska bli författare när jag blir stor": elever utan tal utvecklar sin skriftspråklighet2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande:

    - Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande?

    - Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning?

    Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål.

    Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen. Här spelar ålder mindre roll, med andra ord är det aldrig för sent att utveckla sitt skriftspråkslärande. Pedagogiska konsekvenser i form av interventionsprogram måste möta alla delar inom skriftspråkslärandet för att ge resultat. För att framgångarna ska bli bestående krävs samarbete mellan skola, hem och experter.

    Slutsatser är att engelskspråkig forskning visar goda resultat efter deltagande i interventionsprogram. Svensk forskning i samma anda med tvärvetenskapligt samarbete brådskar, så gör även kompetensutveckling för berörda lärare.

     

  • 79. Atterström, Hans
    et al.
    Persson, Roland S.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Brister eller olikheter?: Specialpedagogik på alternativa grundvalar2000Bok (Annet vitenskapelig)
  • 80.
    Avby, Gunilla
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Att genom reflection organisera för en medveten och kunskapsrik praktik2016Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, nr 3-4, s. 261-282Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Ett i högre grad vetenskapsbaserat samhälle ställer ökade krav på att professionellt arbete ska grundas i evidens och att beslut ska vila på evidens- baserade kriterier. På ett generellt plan är idén bakom en evidensbaserad praktik att överbrygga gapet mellan teori och praktik, men hittills har den evidensbaserade agendan främst fokuserat på professionellas instrumentella kunskapsanvändning. Mindre intresse har visats för en mer indirekt användning av forskningsbaserad kunskap, en så kallad konceptuell kunskapsanvändning med avsikt att utmana och förändra etablerade tanke- och vanemönster. Ett grundläggande antagande bakom denna artikel är att lärande gynnas när praktikern använder olika kunskapskällor. Artikeln bidrar till att utvidga och fördjupa reflektionens betydelse i professionell praktik. 

  • 81.
    Avby, Gunilla
    Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi.
    Evidence in practice: On knowledge use and learning in social work2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Against the backdrop of the transformations in the entire framing of professional work, social work has come under close scrutiny in many countries, including Sweden. Doubts have been raised about practitioners’ existing knowledge base, and the importance of practitioners engaging in learning and the renewal and extension of professional capacities has been emphasized.

    The present thesis concerns knowledge use and learning in the daily practices of child investigation work. The aim is to explore processes of knowledge use and learning in practice. The study is based on a mix of qualitative approaches, basically from ethnography, comprising methods such as participant observations, interviews, reflective dialogues and documentary analysis of case data.

    The main findings demonstrate that investigation work is characterized mainly by the use of practice-based knowledge. Research-based knowledge is predominantly used as a means of explaining a client’s situation or to underpin and legitimize one’s own beliefs and decisions made on other grounds. Professional learning is largely adaptive in character, as the social workers learn to handle tasks in a fairly routinized way on the basis of rules or procedures that draw on existing knowledge in the practice setting.

    Two conclusions are drawn: First, the use of knowledge in child investigation work bears little resemblance to principles of evidence-based practice. Second, the reproduction of professional knowledge is largely implicit and taken for granted. The study offers insight into the much-discussed topic of putting knowledge into practice, which is of importance to strategies for organizing profes sional learning and knowledgeable practice.

  • 82.
    Avdic, Ademir
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Babovic, Igor
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Flerspråkighet ur elevperspektiv: Sex flerspråkiga elevers syn på sin språkinlärning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagens Sverige är mycket mer mångkulturellt än för bara några decennier sedan. Flerspråkighet har blivit en stor del av samhället och även skolan. En stor del av eleverna i skolan har ett annat modersmål än svenska, samt använder sina språk dagligen beroende på vilken miljö de vistas i.

    Syftet med studien är att undersöka elevers egna erfarenheter, minnen och åsikter kring sin egen språkinlärning. Här belyser vi Vygotskijs socialkonstruktivistiska teori, som betonar vikten av samspelet med omgivningen vid tillägnandet av ett språk.

    Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod, närmare bestämt intervjufrågor. Sex elever i åldrarna 9-14 deltog i studien, varav samtliga är flerspråkiga. Urvalet skedde slumpmässigt bland flerspråkiga elever i tre olika skolor i en kommun i mellersta Sverige. Råmaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt synsätt.

    Det sociala samspelet vid språkinlärning visade sig vara av stor betydelse för eleverna. Eleverna sökte sig dock inte till vem som helst. Den/de individer som har störst kunskap om ett språk får rollen som kunskapsförmedlare. När det gällde modersmålet, så var det hemmet som var viktigast. Svenska däremot, betonade eleverna att de lärde sig i skolan och med jämnåriga kamrater. Flerspråkighet uppfattade eleverna vara övervägande positivt, samt gav konkreta exempel på när de kunde använda sin flerspråkighet.

  • 83.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Att förebygga stora översvämningar: reflektioner om språk och mening i ett flerspråkigt och interdisciplinärt sammanhang2009Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, nr 4, s. 354-373Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln redogör för en intervjustudie som gjordes med 15 internationella studenter på ett mastersprogram med inriktning mot hållbar utveckling, där undervisningen ägt rum på engelska. Studenterna frågades i individuella intervjuer på engelska hur de ansåg att stora översvämningar kunde förebyggas. En intentional-expressiv dialogstruktur anpassades till att innefatta frågor om hur nyckeluttryck i deras svar kunde uttryckas på studenternas modersmål. Studenterna fick sedan jämföra och kontrastera uttryckssätten och betydelserna som de använt i sina förklaringar, på engelska och på modersmålet. Deras skiftande språkliga och ämnesmässiga bakgrund speglades generellt genom en bred variation i uppfattningarna av frågeställningen, och i studenternas reaktioner till intervjusituationen. Resultaten visar att dialogstrukturen dessutom fick många av studenterna att inkludera andra aspekter i sina förklaringar, när frågan om uttryck och innebörder på modersmålet infördes, än när de först förklarat enbart på engelska.

  • 84. Avery, Helen
    Enabling local action: issues of inclusion and empowerment2010Inngår i: Alphamatrix, Vol. 1, nr 1, s. 121-131Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 85. Avery, Helen
    Impacts of language on knowledge formation in European higher education contexts2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 86. Avery, Helen
    Language use and understanding in a multilingual interdisciplinary teaching and learning context2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 87. Avery, Helen
    Le modèle suédois: lecons tirées et tendances actuelles2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 88.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Moving together – conditions for intercultural development at a highly diverse Swedish school2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is a case study of a primary school in a highly diverse urban neighbourhood in Sweden. Basic pre-conditions for intercultural school development are studied by examining the overall organisation of teaching, learning and opportunities for collaboration in the investigated case. The study focuses on the targeted support measures to enhance learning for students with an immigrant background: Mother tongue instruction, Swedish as a Second Language, and tutoring in the mother tongue, as well as looking at pedagogical support provided by the school library. The latter has a mission to promote learning and inclusion, where non-native speakers of Swedish are a prioritised group.

    Communities of practice linked to the work organisation at a meso-level are investigated, and the collaborative relationships between professional groups at the school involved in the various support measures. Teacher relationships and categorisations implied by support measures impact the learning spaces that are shaped for students and the teaching spaces within which teachers work. Collaborative opportunities and convergence of concerns in the teaching spaces combine to shape the overall space for intercultural development.

    The raw data for the case study consists of interviews, national policy documents and additional information on local work organisation gained through documents and observations. Four articles resulted from the case study, each focusing a specific support measure. An overarching analysis is then made of findings from these articles and the other dimensions of the investigation. The analysis describes the organisation in terms of monocultural or intercultural school cultures, pointing to significant characteristics of the landscapes of practice, with respect to their overall implications for the spaces of school development. In the discussion, findings are considered in relation to research on professional development in education, collaboration, democracy and inclusive schooling.

    The relative positioning of languages and cultures is given particular attention, to ascertain if the school culture is monocultural or intercultural in the sense given by Lahdenperä (2008), and to what extent it could enable intercultural development. Such positioning plays a role interms of affordances for identity, participation and engagement discussed by Wenger (1998).

    This case study should be understood against the wider background of recent social developments in Europe linked to globalisation and technological changes. It is argued that looking at the concrete specifics which facilitate or obstruct school development, and simultaneously reflecting on how the different forms of teaching interrelate in the overall organisation and in policy may provide a useful vantage point from which structural changes can be contemplated.The discussion underlines the importance of the physical localisation of activities, continuity in personal contacts and time available for joint pedagogical reflection, as basic conditions for effective intercultural dialogue in the organisation. Finally, the impact of policy is considered, looking at connections between levels of policy, expressed in official steering documents, and conditions for teaching and learning at the level of an individual school.

  • 89.
    Avery, Helen
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Wihlborg, Monne
    Teachers’ interpretation of Bildung in practice: Examples from Scandinavian higher education2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 90.
    Axelsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Roos, Åsa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Digitalisering som pedagogiskt redskap: En kvalitativ studie om hur digitaliseringen kan användas som pedagogiskt redskap för att främja elevernas inlärning i skolarbetet2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Our entire society is going through a digital development that never takes a break and the school is required to educate digitally competent citizens. To meet these challenges, it is necessary that the school succeeds in implementing the digital tools and that the teachers use the digital tools correctly. The purpose of the study is to investigate which digital tools that teachers and IT-educators who are familiar with in digitalization use to promote the students' learning in school work. The study is based on the following questions: What digital tools do teachers use and how do they describe how they use them in their educational work? And: How do teachers describe that the digital tools motivate students to learn? As a theoretical starting point, a socio-cultural perspective has been used. The study is qualitative and nine semi-structured interviews have been conducted. A qualitative content analysis with inductive approach was used as a method for analysis. The empirics were categorized into four parts, that describe which digital tools teachers in year 1-6 and year 6-9 use in their pedagogical work, how they use them and how they think these motivate the pupils to learn. The result shows that there are some differences in what digital tools they use and how they use them in the different ages. In grades 1-6, the tools are used primarily for a didactic purpose, to capture and motivate the students. In grades 6-9, the tools are used primarily for writing and communicative purposes. All teachers also use them to increase equivalence. You can see that the teachers in the different ages have much to learn from each other in the continued digital development.

     

  • 91. Axelsson, Rebecca
    et al.
    Åkerblad, Amanda
    Utomhusmiljöns möjligheter att utveckla barns lärande: En kvalitativ studie ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att uppmärksamma hur utomhusmiljön kan bidra till lärande utifrån den fria leken och med hänsyn taget till verksamhetens pedagogiska organisering. Utifrån syftet i studien uppkom dessa frågeställningar. Vilka möjligheter och hinder existerar i arbetet med att utveckla barns kunskaper och lärande utifrån den fria leken och av att organisera den planerade verksamheten som är relaterad till utomhusmiljön? Vad utmärker pedagogiskt planerade aktiviteter relaterade till utomhusmiljön och i förhållande till verksamheten som helhet? Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Centrala begrepp som har används inom teorin är Wartofskys syn av artefakter, motsättningar och expansivt lärande. För att undersöka våra frågeställningargenomfördes kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på fem olika förskolor. Observationer har även genomförts som ett komplement till intervjuerna på samtliga förskolor i studien. Resultat i studien synliggör att pedagogerna anser att i den fria leken finns det möjligheter att utveckla barns lärande. De förutsättningar och tillgångar som pedagogerna ges påverkar vilka möjligheter till lärande som pedagogerna kan erbjuda barnen. Det framkommer även att de förutsättningar barnen ges till pedagogiskt planerade aktiviteter skiljer sig mellan verksamheternas utomhusmiljöer och inomhusmiljöer.

  • 92.
    Backman, Helene
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Svensson, Pernilla Helena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Musik som pedagogiskt redskap i förskolan: En intervjustudie om hur sex verksamma förskollärare uttrycker att de väver in musik i barns lärande2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Förskollärarna uttrycker att musik är ett bra pedagogiskt redskap på så vis att musik har förmågan att fängsla alla barn, även de barn som är under språkutvecklig. Förskollärarna uttrycker också att musik är ett bra hjälpmedel för att stimulera barns motorik.

  • 93.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    A third position on Language and Identity across learning sites. Democratic and equity issues for whom, where, when and why2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 94.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Accounting for and (re)visiting special needs: the identity of language and the language of identity2013Inngår i: Panel “Social Workers andusers encounters – narrative and accounting practices”, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    My interest in this paper is twofold: first, to make visible the work that participants and institutions do throughanalyses of naturally occurring communication, including policy texts over time. Second, by using a range ofrepresentational techniques, illustrate how multimodal analyses across time and space allows for revisiting theways in which language categories get talked-and-written-into-being and how identity positions become framedin and through social practices. This data-driven contribution takes both a socially oriented perspective and apostcolonial framework on human ways-with-words and human ways-of-being. It is based upon analyses ofethnographically framed video-recordings of mundane activities, naturally occurring or data-prompteddiscussions and policy texts vis-à-vis different institutional settings in Sweden where Swedish Sign Language,SSL is used in addition to Swedish and English.My previous studies in a range of settings inside and outside schools across time in Sweden have highlighted theneed for “Going beyond the great divide” (Bagga-Gupta 2004, 2007) in both research and education for studentswith hearing impairment. This divide points to the highly dichotomized state of deaf research, institutional fieldsand discussions therein vis-à-vis oralism-signing, integration-segregation, normality-disability,medical/psychological-cultural, monolingualism-bilingualism etc. Transcending these dichotomies (and theconcomitant normative positions that they are tagged with), I juxtapose ethnographic data from primarily twoareas brought together under the umbrella concepts “languaging” and “diversity/identity” research with theintention of exploring how special needs are accounted for through the systematic analysis of data-sets from twolarge scale Swedish national research projects where fieldwork was conducted in deaf schools since 1996. Dataincludes video-taped classroom life in signing environments, video-data prompted oral reflections and policydata including discussions during the 1990s that lead to the establishment of some of these projects.Analysis focuses upon exploring the ways in which individuals and institutions account for the special needs ofpupils with a functional disability. What are the ways in which language use in itself frames identity positions indifferent sites (and across time)? How do micro-interactional analysis and the use of time and space ininstitutional settings inform issues related to inclusion/exclusion? What is the status that is accorded differentlanguage varieties in these settings and how does this status frame accounting practices related to special needs?The preliminary findings in this study challenge current understandings attributed to identity and languagegenerally and the organization of (segregated) education for the deaf in Sweden more specifically. Issues are alsoraised with regards to the ways in which individuals and both SSL and Swedish become “technified”. This paperpresents evidence that questions the polarized positions between linguistic-medical, signed-spoken/writtenlanguage varieties, mono-bilingualism and deaf-hearing worlds. The analysis contributes to the growing researchliterature where detailed analyses of textual discourses and signing-oral-written interaction can both provide anemic understanding of how narratives and accounting are a core aspect of the negotiation of identity positions aswell as illustrate the Third Position in the area of special needs.

    Bagga-Gupta, S (2007) Going beyond the Great Divide. Reflections from deaf studies. Örebro, Sweden. Deaf Worlds. International Journalof Deaf Studies. Special theme issue: The meaning and place of “Deaf Studies” 23.2 & 3: 69-87.

    Bagga-Gupta, S (2004) Visually oriented bilingualism. Discursive and technological resources in Swedish Deaf pedagogical arenas. In VHerreweghe, and M. Vermeerbergen (eds.), To the Lexicon and Beyond. Sociolinguistics in European Deaf Communities, Volume 10. The Sociolinguistics in Deaf Communities Series. Editor C. Lucas. Washington DC: Gallaudet University Press, pp. 171-207.

  • 95.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Aspects of diversity, inclusion and democracy within education and research2007Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 51, nr 1, s. 1-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Educational arenas are important sites for understanding how diversity and democracy become operationalised since they constitute and at the same time must attend to students' different needs. This article focuses on diversity from two specific angles: how research activities allow for particular ways of understanding human differences and how human pluralism is conceptualised in the organisation of education. These discussions emerge from the position that our use of language itself shapes human realities. The organisation of the segregated Swedish special schools for the deaf and research that focuses on this specific “human category” are used to illustrate and discuss issues pertaining to diversity and democracy. Pupils in special schools are conceptualised both as “handicapped” as well as belonging to a “linguistic-minority” group. Democratic tensions related to maintaining a separate school and conducting research on the human category defined on the basis of “deafness” are discussed and alternatives raised. Implications regarding (the lack of) pluralism in research perspectives and agendas are also discussed and the need for integrating studies of marginalisation into mainstream academia is highlighted.

  • 96.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Att förstå delaktighet utifrån forskning som fokuserar deltagande och interaktion2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 97.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Att vara besatt av gränser VS länkning och kontinuum i språkande och identitetande: [Our obsession with boundaries VS Chaining and continuum in languaging and identiting]2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 98.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Bilingual ideologies and visually oriented language practices: reflections from research2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 99.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    "Bilingual talk and talk about bilingualism": a birds eye view of research and developmental projects in the Swedish Deaf educational landscape2004Inngår i: Inkluderende eller ekskluderende klasserom: døveundervisningen - et case å lære av? / [ed] Grete Høie, Ann-Elise Kristoffersen, Oslo: Skådalen kompetansesenter , 2004, s. 167-198Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 100.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Center-staging language and identity research from earthrise perspectives. Chasing the elusive monolingual, monocultural hegemonic human state in the global North!2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
1234567 51 - 100 of 1136
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf