Endre søk
Begrens søket
6789101112 401 - 450 of 1141
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Erasmie, Thord
    et al.
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
    Warnstam, Monica
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping.
    Holmberg, Eva
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
    Jessica, Lindström
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
    Claesson, Madelene
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
    Gustavsson, Lena
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
    Europeiska unionen och svenska företag: Uppsatser om kompetensutveckling och arbetsmiljö i det framtida Europa1994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 402.
    Ericsson, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Rolf, Frida
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Den lokala arbetsplanen: En jämförelse mellan förskolor i staden och på landet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att varje förskola ska erbjuda en likvärdig verksamhet var den än anordnas i landet, är ett av de kraven från Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet är synlig genom deras arbetsplan. Påverkas förskolans verksamhet och förskollärarnas arbetssätt av det geografiska läget?

    Genom att göra intervjuer med förskollärarna kan vi se om deras metoder går hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanställning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.

    Undersökningens resulterade inte som vi förväntat oss. Skillnaden mellan stadsförskolors och landsortsförskolors arbetsplaner visade sig vara obetydlig. Resultatet har gett oss ett nytt perspektiv på förskolornas arbete med arbetsplanen och förskollärarnas tankar kring arbetet med den lokala arbetsplanen.

  • 403.
    Ericsson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Hemlin, Claes
    Avdelningen för Otorhinolaryngologi, Aleris Sabbatsberg, Stockholm.
    Hessen-Söderman, Ann-Charlotte
    Avdelningen för Otorhinolaryngologi, Karolinska Universitetssjukhus, Stockholm.
    Hultcrantz, Elisabeth
    Avdelningen för Otorhinolaryngologi, Inst för Kliniks och Experimentell Medicin, Hälsouniversitetet, Linköping.
    Månsson, Ingemar
    Avdelningen för Otorhinolaryngologi, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Göteborg.
    Roos, Kristian
    Avdelningen för Otorhinolaryngologi, Capio Lundby, Göteborg.
    Stahlfors, Joacim
    Avdelningen för Otorhinolaryngologi, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Göteborg.
    The role of information and instruction to children and parents in homemanagement after tonsil surgery - what is it helpful for them to know?2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES

    To create national recommendations for information after tonsil surgery to improve the management ofchildren.

    METHODS

    1. A search of Medline addressing evidence on expectations and advice about medication and nonpharamacological techniques to relieve pain after tonsil surgery and 2. A questionnaire focusing on the routines for information before and after tonsil surgery was administrated to all ENT-clinics in Sweden with 99% response rate.

    RESULTS

    There is evidence that information has an empowering effect upon parents to feel more control over their child’s care. Lack of information leads to anxiety and increased perception of pain in the child. Children and parents who were given specific information related to pain and morbidity, reported less pain and were less anxious than those with no or insufficient information. Constructive information should be given gradually, starting preoperatively, to parents and children. A leaflet should contain sufficient information about what happens before, during and is to be expected after surgery, the risks and possible complications, and advice and recommendation of medication and non-pharmacological techniques. Results from the national enquiry (N=48) showed the provision of a variety of different written information from the various clinics, often insufficient. Based on these findings, an information leaflet for patients and a checklist based on the literature for the staff to use at discharge were developed (both will be available).

    CONCLUSIONS

    A checklist for the staff insures that parents and children get consistent advice. A leaflet provided before surgery helps children and parents with methods to relieve pain. This could decrease the number of complications and later consultations and give shorter recovery.

  • 404.
    Eriksson, Elinor
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Ling, Ida
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Förskollärares attityder och didaktiska val i naturvetenskap: En kvalitativ studie ur ett sociokulturellt perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) har förskollärare en skyldighet att undervisa i naturvetenskap samt ett ansvar att inspirera barnen och väcka deras nyfikenhet för ämnet. Syftet med studien är att upptäcka eventuella samband mellan förskollärares attityder och deras val av undervisningsmetoder gällande naturvetenskap. Vi vill uppfylla syftet med hjälp av följande frågeställningar: (1) vilka attityder till naturvetenskap finns hos förskollärare? och (2) vilka metoder används vid undervisning av naturvetenskap i förskolan? I studien används ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling, då detta synsätt menar att tanke, språk, erfarenheter, attityder och handlingar hör ihop (Säljö, 2014a). Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer av sex legitimerade förskollärare.

    Studiens resultat visar följande: (1) att det inte kan påvisas något samband mellan förskollärares attityder och deras val av arbetssätt (2) att både kunskapsinriktat och processinriktat arbetssätt integreras i den naturvetenskapliga undervisningen, samt (3) att det finns ett samband mellan förskollärares intresse och val av naturvetenskapligt innehåll i verksamheten. Utifrån diskussionen har följande slutsatser dragits: att förskollärares attityder i någon form påverkar förskolans verksamhet, och att intresset spelar större roll än faktorerna omgivningens önskningar och krav samt tilliten till den egna förmågan, vilka ingår i Ajzens (1991) modell The theory of planned behaviour.

  • 405.
    Eriksson, Evelina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Thi Le, Ly
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Barns agerande och möjligheter till inflytande: En observationsstudie under högläsningen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 406.
    Eriksson, Fahria
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Åtgärdsprogram under luppen2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Författare Fahria Eriksson

    Åtgärdsprogram under luppen

     

    Antal sidor: 44

     

    Åtgärdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebär en språklig handling där föreställningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur åtgärdsprogram upprättas, hur elever och skolsvårigheter beskrivs samt vilka mål och åtgärder som föreslogs i undersökta åtgärdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 åtgärdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 åtgärdsprogram som närlästes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.

    Resultatet av hur åtgärdsprogram upprättas visar att det återstår en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgången. Problematiken visar sig främst när det gäller pedagogiska utredningar, närvaro av vårdnadshavare vid upprättandet av åtgärdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lärares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svå-righeter.

    När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande är ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gällande på alla plan. Det är ett perspektiv där skolsvårigheter ses som bundna till individen och det blir denne som ska anpassas till skolsystem istället för att skolan anpassas till individers olikhet.

     

  • 407.
    Eriksson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Börjesson, Elin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Utemiljön i förskolan: Åtta förskollärares tankar kring det pedagogiska arbetet utomhus2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     Syftet med studien är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver betydelsen av förskolegårdens miljö för barns lärande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet där.  

    Våra frågeställningar är:

    • Vilken betydelse anser förskollärarna att förskolegårdens miljö har för barns lärande?
    • På vilket/vilka sätt uttrycker förskollärarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet på gården?
    • Hur beskriver förskollärarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten på förskolegården?

    För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie i form av åtta enskilda intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollärarna ser att det sker lärande på alla förskolegårdar men att de går att utveckla så att det sker ännu mera lärande där. Förskollärarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten på gården mestadels är spontan och att det är barnens lek som är i fokus. Förskollärarna beskriver mest fördelar med det pedagogiska arbetet utomhus så som möjligheten till motorisk träning.

  • 408.
    Eriksson, Lena
    Högskolan i Jönköping.
    Lärplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan: En kvalitativ studie av åtta förskollärares uppfattningar2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 409.
    Eriksson, Lilly
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Granlund, Mats
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Conceptions of Participation in Students with Disabilities and Persons in Their Close Environment2004Inngår i: Journal of Developmental and Physical Disabilities, ISSN 1056-263X, E-ISSN 1573-3580, Vol. 16, nr 3, s. 229-246Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Participation can be viewed as engagement in life situations and is often mentioned as a goal in relation to providing service to children with disabilities. Age-related differences in children's, parents', teachers', and consultants' conceptions of participation were investigated. Information on conceptions of participation was collected in conjunction with a larger survey of participation in school environments. The sample consisted of students with disabilities in all ages, their parents, teachers, and special education consultants. Respondents' definition of participation were inductively analyzed; in a second step a log-linear analysis was made on the basis of the themes from the qualitative analysis and related to students' chronological age and type of disability. Results indicated that students' conceptions of participation to a certain degree depended on age but not on type of disability. Respondents, other then students, tended to have a wider conception of participation suggesting that parents', teachers', and consultants' role and responsibility in relation to the student affects their conceptions of participation.

  • 410.
    Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköpings universitet.
    Göransson, KerstinMälardalens högskola.Nilholm, ClaesHögskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan2011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 411.
    Erixson, Lea
    et al.
    Ribbaskolan, Gränna.
    Frostfeldt Gustavsson, Karin
    Ribbaskolan, Gränna.
    Kerekes, Klara
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Matematikdidaktik. Linköpings universitet.
    Lundberg, Birgitta
    Ribbaskolan, Gränna.
    Att se det som inte syns – om talföljder i årskurs 3 och 42013Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, nr 10, s. 64-81Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Internationell forskning och undersökningar visar att elever har svårt att lära sig algebra i allmänhet samt att konstruera och beskriva talföljder i synnerhet. Undervisningen, som fokuserar på olika undervisningsmetoder i stället för på det som krävs för att lära, anses vara en av de viktigaste orsakerna till detta.

    Studiens syfte är att, utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, studera det som är kritiskt för elever i årskurs 3 och 4 när de ska lära sig att konstruera och beskriva vad som kännetecknar olika talföljder. I artikeln beskrivs de identifierade kritiska aspekterna och hur dessa gjordes synliga i undervisningen genom variation. Learning study användes som metod.

    Resultatet visar att eleverna utvecklade förmågan att beskriva talföljder när det i undervisningen gavs möjlighet för dem att urskilja sambandet mellan talen och talens inbördes förhållande till varandra, urskilja helheten, förstå att det finns ett system mellan talen som kan varieras i oändlighet och upptäcka att talföljder kan byggas upp på olika sätt. Detta benämns i studien som kritiska aspekter.

  • 412.
    Erlandsson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Gårlin, Charlotte
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Om man bara öppnar en dörr, finner man femton miljoner andra dörrar: En studie om hur chefer vid IKEA Jönköping uppfattar arbetsgivarvarumärket2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks chefers uppfattning om vad som attraherar, behåller och utvecklar dem med deras arbete. Syftet är att analysera deras uppfattning av IKEA som arbetsgivarvarumärke samt se hur uppfattningen förändras under deras anställningstid. Bakgrunden till studien baseras på samspelet mellan individ och organisation samt forskning om begreppet arbetsgivarvarumärke. Studien genomförs med en kvalitativ metod och en konstruktionistisk ontologisk utgångspunkt. Empiri samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med chefer på IKEA Jönköping. Vilken sedan analyserades med inspiration av en fenomenografisk utgångspunkt för att finna variationer av uppfattningar. I resultatet urskiljs skillnader i hur cheferna uppfattar arbetsgivarvarumärket i de tre faserna attrahera, behålla och utveckla. Cheferna attraherades av försörjning, anställningstrygghet och personlig utveckling. Deras uppfattning om arbetsgivarvarumärket är i dag mer samstämmig där fokus ligger på organisationskultur och utveckling. Inför framtiden uppfattar respondenterna möjligheten till utveckling som en viktig del av arbetsgivarvarumärket. Genom att samla arbetet kring attrahera, behålla och utveckla personal stärks arbetsgivarvarumärket. Detta är något som kan förtydliga Human Resource avdelningens roll i organisationen.

  • 413.
    Erntoft, Josefin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Lärares upplevelser av undervisning om hållbar utveckling i de naturorienterande ämnena i årskurs 4-6.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi möts idag ofta av nyheter om klimatförändringar, plast i haven och överkonsumtion. Därför är det mycket angeläget att undervisa om hållbar utveckling för att ge eleverna bästa möjliga förutsättning att hantera all information och skapa sig en handlingskompetens.

    Därför är syftet med den här studien att ta reda på hur lärare upplever att undervisning om hållbar utveckling fungerar i skolorna och vad de skulle vilja utveckla inom detta område. Detta har jag undersökt med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysmodellen som analysmetod.

    Resultatet visade att lärarna såg både svårigheter och möjligheter i att undervisa om hållbar utveckling. De ansåg att det var av stor vikt att eleverna fick tillräckligt med kunskaper för att kunna skapa sig en handlingskompetens så att eleverna känner att de kan göra skillnad. Lärarna ansåg även att man behövde se till att få in mer vardagsnära och praktiskt arbete inom undervisning om hållbar utveckling för att eleverna skulle känna att deras egen insats var betydelsefull.

    Resultatet visade även att lärarna ansåg att ämnesövergripande arbete var mycket viktigt i undervisningen om hållbar utveckling men att det var en svårighet att få till sådan undervisning rent schematiskt, men att det var ett utvecklingsområde som skulle behöva förbättras.

    Slutligen visade resultatet att lärarna ansåg att pedagogens eget intresse påverkade hur mycket man undervisade om hållbar utveckling i klassrummen.

  • 414.
    Ester, Andrae
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Wenström, Caroline
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Fonologisk medvetenhet som redskap för läsinlärning: Didaktiska implikationer och lärares kunskaper2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet: 

    Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter? 

    Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga? 

    Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder.

    Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.

  • 415.
    Evaldsson, Ann-Carita
    et al.
    Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
    Nilholm, Claes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Evidensbaserat skolarbete och demokrati: Mobbning som exempel2009Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, nr 1, s. 65-82Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 416.
    Evaldsson, Ann-Carita
    et al.
    Uppsala universitet.
    Nilholm, Claes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Evidensbasering - ett hot?2009Inngår i: Magasin 360, nr 1, s. 5-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 417.
    Evaldsson, Sara
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Jörnborn, Jens
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    "Det är mest om Norden, för det var ju där allt hände": Elevers identitetsskapande i den svenska skolans historieundervisning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4–6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling. Det är därför viktigt att lärare är medvetna om vilka historieskrivningar som skildras i undervisningen för att kunna stimulera alla elevers historia. Eleverna ger uttryck för att undervisningen borde inkludera fler utomeuropeiska länders historia. Studien har även belyst att arbete kring att se de tre tidsdimensionerna dåtid, nutid och framtid som en helhet är av betydelse för elevers identitetsutveckling.

  • 418.
    Everstrand, Åsa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Elevhälsoarbete: En undersökning på tre skolor2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om skolors elevhälsoarbete utifrån beskrivningar från medlemmar i tre elevhälsoteam. Det är medlemmarnas berättelser om elevhälsoarbetets organisation, meningsskapande insatser och utvecklingsområden som är utgångspunkten i studien. I undersökningen ingår tre skolors elevhälsoteam kallade X, Y och Z. Skolorna kommer från tre olika kommuner.

    Det är en undersökning med kvalitativ data från observationer, intervjuer och dokumentanalys av tre elevhälsoplaner. De teoretiska utgångspunkterna är teorin om praktikgemenskap samt det kommunikativa relationsskapande perspektivet, som är ett specialpedagogiskt perspektiv. Båda har sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där samspel och kommunikation utgör grunden i lärandet.

    I den föreliggande studien visar resultatet både likheter och variationer i medlemmarnas beskrivningar av skolornas elevhälsoarbete. Det framkommer i undersökningen att tydliga mål, uppdrags- och ansvarsfördelning, samt samspel i elevernas lärmiljö är några av förutsättningarna för ett framgångsrikt elevhälsoarbete, vilket också överensstämmer med tidigare forskning.

  • 419.
    Falkmer, Marita
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskolan2009Inngår i: Skolan och Aspergers syndrom: Erfarenhet från skolpersonal och forskare / [ed] Staffan Engström, Stockholm: Skolverket , 2009, s. 64-85Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 420.
    Falkner, Carin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ludvigsson, Ann
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fritidshem och fritidspedagogik - en forskningsöversikt2016Bok (Annet vitenskapelig)
  • 421.
    Faraasen, Sofia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Gummesson, Malin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    "Vadå, är ni inte alltid utomhus?": En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar för att skapa en pedagogisk miljö2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie som handlar om hur förskollärare på I Ur och Skur-förskolor arbetar för att skapa en pedagogisk miljö. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur förskollärare på flera I Ur och Skur-förskolor arbetar för att göra sin miljö pedagogisk samt vilken roll förskollärarna uppger att de intar på utomhusgården.

     

    De frågeställningar som besvaras i denna studie är:

    • Hur arbetar förskollärare för att skapa en pedagogisk miljö?
    • Vilken roll uppger förskollärare att de intar på gården?

     

    Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och för att få fram ett resultat har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer och fyra stycken samtalspromenader. I intervjuerna har det framkommit att organisationen av utrymme och material på gården är betydelsefull och att alla informanter använde sig av rum i rummen för att få en bra struktur. Detta innebär enligt informanterna att de delade in rummen i olika hörnor med olika material i varje hörna. Informanterna ansåg att de själva bör vara aktiva medpedagoger som lär sig och upptäcker tillsammans med barnen. I intervjuerna har det även framkommit att informanterna upplever att det finns en vilseledande bild av vad I Ur och Skur-förskolor innebär och att informanterna ofta får frågan ”Vadå, är ni inte alltid utomhus?”

  • 422.
    Fast, Axel
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Att läsa och förstå: En kvalitativ studie som fokuserar på hur fem lärare beskriver sin läsförståelseundervisning2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien behandlar hur fem lärare beskriver sin läsförståelseundervisning. Sveriges resultat i PISA (2015) visar att läsförståelsen går att utveckla. För att öka PISA-resultaten krävs det att svenska lärares kompetens inom läsförståelse stärks. Studiens syfte är att undersöka hur fem lärare på mellanstadiet beskriver sitt arbete med läsförståelse i sin undervisning.  Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin, vilket innebär att lärande uppstår i en social kontext. Metoden för studien är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer valts för insamling av data. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna beskriver att de arbetar på ett strukturerat sätt. Genomgående för deras undervisning är arbetet med läsförståelsestrategier och textsamtal. Genom en sådan strukturerad undervisning utvecklar elever sin kognitiva förmåga när det kommer till läsförståelse. Deltagarna eftersträvar en bättre samverkan på skolorna för att stärka sin kompetens.

  • 423. Ferholt, Beth
    et al.
    Jansson, Anders
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Nilsson, Monica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Alnervik, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Narrative, Play and Semiotic Work2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 424. Ferholt, Beth
    et al.
    Nilsson, Monica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Playworlds as Transformative Learning Process2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Playworlds can be described as a combination of adult forms of creative imagination (such as the dramatic arts), which require extensive experience, with children's forms of creative imagination (such as play), which require the incarnation of ideas and emotions in the material world.  The playworlds we study are activities in which pre-school teachers work with their students, and with researchers and/or actors and other artists, to bring a work of children's literature "to life" in a classroom.  The children become more active participants as the project progresses until, using sets, props and both scripted and improvisational acting, they resolve the conflict presented in the original text through their own initiatives and using their own resources.

    We will discuss previous studies that use the concept of perezhivanie, or lived-through experience, to show the transformative development that playworlds create and encompass.  We will also discuss a current  research project in which we are studying the intersection that playworlds shares with a transformative learning process called exploratory learning and pedagogy of listening.  For instance, in both playworlds and in this transformative learning process children's exploration of the world is based on their own interests and questions. And both activities hold that children develop hypotheses about the world that should be considered to be as possible as those of adults.  This learning process is described as being creative and circular rather than linear, pre-determined and goal-related:  It is called a ritzomatic process and it is perhaps best described as a "spaghetti mess" (Loriz Malaguzzi).

  • 425.
    Fleischer, Håkan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    En elev - en dator: kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, här kallat en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. Särskilt fokus ligger på kunskapsproduktionens karaktär och kvalitet och på förhållanden i den svenska skolan. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur en-till-en, som en produkt av kunskapssamhället, påverkar såväl kunskapssynen som kunskapsbildningens kvalitet och villkor. Därtill är också ambitionen också att, mot bakgrund av kunskapssamhällets särskilda villkor, bidra till nya insikter kring kunskapsbegreppets utvecklingsmöjligheter i relation till en-till-en.

    Utgångspunkten tas i kunskapssamhället och villkoren för kunskapsproduktion och i hur Sverige har valt att fokusera på behovet av att ge eleverna digital kompetens. Den teoretiska ansatsen ligger i fenomenologi som ontologiskt ställningstagande och i fenomenografi gällande perspektiv på lärande. Avhandlingen bygger på fyra studier: en narrativ forskningsöversikt med fokus på vad forskning berättar om elever respektive lärare i en-till-en projekt. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenomenologi. En intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande i en-till en ingår också samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter med fokus på kritiska dimensioner och kunskapsdjup. Resultaten diskuterar huruvida det starka färdighetsfokus som uppstår vid kunskapsbildning i en-till-en är samstämmigt med den performativa kunskap som i kunskapssamhället antas vara av vikt och hur det påverkar kvalitet och karaktär på bildad kunskap. Avhandlingen diskuterar också hur en-till-en påverkar elevers sätt att uppleva sitt lärande i en situation som präglas av flexibilitet och ständigt nya förutsättningar för lärande. Slutligen diskuteras också ett möjligt sätt att utveckla kunskapsbegreppet mot bakgrund av de resultat som framträtt i avhandlingens fyra studier genom att formulera begreppet ”stretchad kunskap”.

  • 426.
    Fleischer, Håkan
    Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Students’ experiences of their knowledge formation in a one-to-one computer initiative2017Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, nr 2, s. 123-136Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The research on one-to-one computer learning settings shows what students do while using computers and how much they use them. It is believed that students are highly motivated by having computers of their own and show improved grades, but few studies can confirm this belief. This study investigated the experience of knowledge formation amongst pupils in upper secondary school in Sweden during a one-to-one computer-based task. The theoretical and methodological framework stems from Interpretative Phenomenological Analysis, IPA. The analysis generated eight categories of statements, grouped into two themes: “Experience of processing the knowledge formation” and “Experiences of tool-handling. The article concludes with a proposal for how to expand on the students’ experiences, allowing for deeper learning from one-to-one computer-based paradigms.

  • 427.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Bäcklund, Johan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Övningsskola eller inte? Slutsatser från utvärderingsarbetet med övningsskolorna åren 2015-20192019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 428.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Bäcklund, Johan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Anderström, Helena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal2019Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, nr 1, s. 48-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6.

    Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.

  • 429.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Bäcklund, Johan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Manderstedt, Lena
    Anderström, Helena
    Verktyg för lärande eller bedömning av lärande? En studie om lärarstudenters och VFU-handledares förståelse av bedömningsmatrisens funktion i handledningssamtal2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 430.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didaktik i Samhällsämnena.
    Åman, Pia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Forskningscirkeln som kollaborativ ansats för lärares kompetensutveckling2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Seminariepass 1b 1:

    Forskningscirkeln som kollaborativ ansats för lärares kompetensutveckling

    I den här studien presenteras samlad kunskap från ett projekt där lärare, genom forskningscirkeln som kollaborativ ansats, har genomfört undersökningar i praktiken. Forskningscirkeln som ansats har sin tradition i folkbildningen och bygger på emancipatoriska ideal, vilket innebär att lärare och pedagoger driver och utvecklar kunskap om frågor som de själva är intresserade av att undersöka. Ansatsens teoretiska hemvist är aktionsforskning och i synnerhet den inriktning som benämns som deltagarbaserad aktionsforskning (Participatory Action Research, PAR). PAR är ett samlingsbegrepp för de forskningsmetoder där människor som ingår i ett specifikt sammanhang, såsom skola, observerar, studerar och utvecklar praktiken tillsammans. Utforskandet av praktiken sker kollaborativt vilket innebär att forskningscirkeln sker i skärningspunkten mellan högskolan och skola och där kunskap samproduceras mellan lärare och forskare (Persson, 2008), (Lahdenperä, 2014). Handledarens roll är att vara gruppens facilitator och att bidra med att teori och praktik möts.

    Syftet med presentationen är att visa vad det kan innebära att utveckla systematisk kunskap med forskningscirkeln som ansats men också att diskutera forskningscirkelns potential som möjlig kompetensutvecklingsmodell för lärare och pedagoger. Detta görs utifrån presentatörernas erfarenheter från att vara handledare i forskningscirklar. Att delta i en forskningscirkel innebär att ständig bli utmanad av andras erfarenheter för att få syn på för-givet-tagna tankar om pedagogiska frågor. Detta sker i dialogisk form där både deltagare och handledare lär av varandra. Frågan som adresseras är:

    vilken funktion fyller forskningscirkeln som potentiell ansats för lärares kompetensutveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

  • 431.
    Floxner, Cisella
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    Vornanen, Rebeca
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    En studie om hur fritidslärare beskriver att de arbetar för att skapa interkulturella möten i fritidshemmets praktik2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige räknas idag som ett mångkulturellt land då var femte svensk invånare räknas som invandrare. Detta resulterar i att många kulturer ska mötas och samspela tillsammans. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv då syftet var att skapa kunskap om hur fritidslärare beskrev att de arbetade för att skapa interkulturella möten i fritidshemmets praktik. Detta ville vi ta reda på genom forskningsfrågorna: Hur talar fritidslärare om interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka förutsättningar, beskriver lärarna, krävs för att kunna arbeta med interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter finns i arbetet med mångkultur?

    Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att interkulturalitet är ett okänt begrepp för fritidslärarna och kunskapen kring tillvaratagandet av olika kulturer är varierande. Vidare lyftes förutsättningarna för ett lyckat arbete med interkulturalitet där tid för diskussionsgrupper sågs som en avgörande faktor. Studien fokuserade även på framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för ett lyckat arbete med interkulturalitet.

  • 432.
    Fornåker, Emma
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Karlsson, Lina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Inte enbart en leksak: En kvalitativ studie om lärplattan i förskolans verksamhet2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie där syftet är att presentera och bidra till kunskap om det didaktiska och pedagogiska värdet av sex förskollärares arbete med lärplattan i förskolans verksamhet.

    Studien frågeställningar är;

    • Hur beskriver förskollärare sitt arbete med lärplattan tillsammans med barn i förskolans verksamhet?
    • På vilka sätt erbjuder förskollärare barn lärplattan i förskolans verksamhet?

    Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om samspel och lärande är centrala. För att få svar på frågeställningarna används observationer och semiinformella intervjuer. Resultat visade bland annat att lärplattan ska vara ett tillgängligt material, används som ett komplement i verksamheten samt att förskollärare ska var medforskande tillsammans med barn.

  • 433.
    Fors, Natalie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Hedin, Lena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    När krisen slår till: En kvalitativ studie av hur den nationella flyktingkrisen påverkat, hanterats och uppfattats i en kommunal verksamhet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka vilka konsekvenser en nationell kris kan få på organisationsnivå, vilka strategier som använts för att hantera krisen, samt medarbetarnas uppfattning av krishanteringen. Studien har utformats som en fallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts i en kommunal verksamhet, med inriktning på integration, mitt under en pågående flyktingkris. Intervjuerna har omfattat medarbetare, föreståndare samt chefer och HR på strategisk nivå. Resultatet visar att den nationella flyktingkrisen fått stora konsekvenser för verksamheten. Bildandet av en händelsegrupp, med uppgift att söka lösningar på strategisk nivå, användandet av HR som expertroll samt ledningens agerande har varit de mest framträdande strategierna. Ledningens agerande har präglats av tillgänglighet, förtroende och acceptans. De har även visat mod och flexibilitet genom att förändra rekryteringsprocessen samt låtit medarbetare utvecklas genom ökat ansvar och mandat. Bland tidigare forskningsbidrag fokuserar endast ett fåtal på medarbetarnas upplevelse av krishanteringen. Vår studie lyfter fram medarbetarnas uppfattningar och visar att delaktighet, stöd och feedback varit avgörande för krishanteringen. 

  • 434.
    Forslund, Caroline
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Att utforma undervisning i avkodning: En kvalitativ studie om hur sju lärare beskriver sitt arbete för att utveckla elevers färdighet att avkoda ord2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Färdigheten att avkoda ord är en grundläggande förutsättning för förmågan att läsa och har därmed en avgörande roll i elevers läsutveckling. Framgångsrik undervisning krävs för att eleverna ska ges möjlighet och förutsättningar att utveckla färdigheten att avkoda, det vill säga förståelse för sambandet mellan fonem och grafem. Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka hur sju lärare i årskurs 1 beskriver att de utformar undervisningen i avkodning för att skapa förutsättningar för att eleverna ska utveckla färdigheten att avkoda ord. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer där totalt sju lärare i årskurs 1 medverkade. Lärarna var slumpvis utvalda från olika skolor i två medelstora städer i Sverige. Resultatet visar att lärare använder olika medierande verktyg i form av digitala redskap, läromedel och aktiviteter i undervisningen, där samtalet och det sociala samspelet får stort utrymme. Det framkommer även att lärare använder sig själv som verktyg i avkodningsundervisningen där läraren stöttar, utmanar och fungerar som förebild för eleverna.  Vid utformandet av undervisningen framgår dessutom att forskning och beprövad erfarenhet samt elevers olika förutsättningar är någonting lärare förhåller sig till. Resultatet synliggör att undervisning kring avkodning varierar mellan olika lärare eftersom elevers individuella behov ligger till grund vid val av verktyg och vid utformningen av undervisningen.

  • 435.
    Forss, Jonatan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Hinner skolan med i digitaliseringens tempo?: En kvalitativ studie om lärares användning av och kunskaper om digitala verktyg2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Digital tools are getting more and more space in both the society overall and in the school world. Skolverket have tried to catch up with the rapid development and in 2018 they revised the curriculum with purpose to with the purpose of integrating the use of digital tools. Writing about programming and digital skills was added, which means a change not only in what the students should be given the opportunity to develop, but also what teachers need to have knowledge about in order to be able to conduct their teaching. This study aims to investigate how five active teachers in grades 4 - 6 use digital tools in their teaching, which advantages and disadvantages they experience with digital tools, and how they experience their own digital skills. From a socio-cultural perspective, the teachers' perceptions and thoughts are presented without any final answers being given.

    Semi-structured interviews were used to collect empirical material, where five teachers were interviewed. The aim of the interviews was to gain a deeper description of teachers' own perceptions of digital tools. The interviews were transcribed and analysed thematically to achieve a result.

    The teachers interviewed in this study describe their use of digital tools in different ways, but my interpretation of their answers is that it is mostly used as a type of replacement for textbooks and writing books. When describing possible advantages and disadvantages of digital tools, flexibility is a common feature. According to the teachers, digital tools contribute to, for example, more formative assessment and individualisation of tasks. Another aspect that is described is the ability to visualize things in several different ways, for example by being able to easily interact with text, sound and image. One disadvantage mentioned is the disturbance that is added, where the pupils easily get into for example YouTube instead of working with what they have been instructed to do. As far as the teachers' digital competence is concerned, it is perceived as enough, but that there are opportunities for development. One common opinion is that more competence development on the subject should be conducted at the workplace, instead of in the spare time, which is now the case.

    _______________________________________

    Keywords

    : digitala verktyg, digital kompetens, education, digital tools, digital competence

  • 436. Foster, Susan
    et al.
    Mudgett-DeCaro, Patricia
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    de Leuw, Lieke
    Domfors, Lars-Åke
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Emerton, Greg
    Lampropoulou, Venetta
    Ouellette, Sue
    van Weert, Jan
    Welch, Olga
    Cross-cultural definitions of inclusion for deaf students: a comparative analysis2003Inngår i: Deafness and Education International, ISSN 1464-3154, E-ISSN 1557-069X, Vol. 5, nr 1, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Definitions of inclusion, as well as models for how best to implement the agreed-upon definitions, may vary from one country to another, reflecting the unique characteristics of the society and culture. On the other hand, elements of inclusion may be universal, reflecting similar goals, functions, and experiences across countries. The purpose of this paper is to open a dialogue on cross-cultural meanings of educational inclusion for deaf students. The opportunity to explore this topic was the result of participation by the authors in ‘Project Inclusion’, an international course on educational inclusion of deaf students. As course instructors, we met regularly to design the curriculum of the course and have offered the course twice. Using our instructor team discussions of inclusion as a starting place, we discuss how educational inclusion is practised within each of the four partner countries. The paper concludes with reflections about the ways in which inclusion is embedded in the philosophy, values, culture, politics and history of each country.

  • 437.
    Fransson, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Ljungkvist, Anna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Flexibilitet och dynamik?: Nya trender för arbetsmetoder inom HR2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektiva

    och metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom att

    vi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,

    som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifiera

    hur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheter

    och skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtiden

    kan använda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuade

    fyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vi

    byggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till agila metoder

    för att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att vi

    förklarar en av metoderna som används. Resultatet från våra telefonintervjuer har bearbetats

    utifrån rubrikerna i det agila manifestet och roller inom det agila för att därefter delas in under

    resultat respektive diskussion. I vår resultatdel besvarar vi våra två första frågeställningar och i

    vår diskussionsdel diskuterar vi kring vår tredje frågeställning och ger förslag på hur HRorganisationen

    kan använda sig av agila metoder. Vårt resultat visar på fler skillnader än likheter

    mellan hur HR-organisationen idag arbetar jämfört med de agila metoderna. Exempelvis kan

    de arbeta mer aktivt med feedback och att involvera medarbetarna bättre i målsättningen. Det

    framkom också att de sällan ser över sina mål, utan istället i relativt hög utsträckning låter dem

    vara så som de utformades från början. Vi fann även vissa likheter i att organisationen vill arbeta

    förändringsbenäget, precis som det agila förespråkar, men att det kanske finns en viss diskrepans

    mellan vilja och verklighet. Vi tror att HR-organisationen i framtiden skulle kunna arbeta

    med agila metoder bland annat genom att tillämpa scrum, arbeta med talangmappar och att

    använda ”talent mobility” som en strategi.

  • 438. Fransson, Madeleine
    et al.
    Bäck Jonsson, Kim
    Förebyggande av läs- och skrivsvårigheter: Hur lärare främjar läs- och skrivutvecklingen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien är att få en fördjupad kunskap om hur lärare arbetar med att förebygga elevers läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudien fokuserar på att belysa vad som främjar en god läs och skrivutveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet vilar på 11 vetenskapligt granskade publikationer bestående av avhandlingar, artiklar och en metaanalys. Dessa har granskats och ställts i relation till varandra för att belysa skillnader och likheter mellan texterna. Analysen har resulterat i följande teman: elevens utveckling, pedagogiska implikationer, metoder och arbetssätt samt läs- och skrivsvårigheter. Forskningen visar att läraren tillsammans med eleven spelar en viktig roll när det kommer till att finna lämpliga metoder och arbetssätt som ska bidra till ett ökat lärande.I resultatet framkommer att läraren spelar en viktig roll för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter att överkomma vissa hinder i inlärningen. Resultatet visar även att lärare anser specialpedagogen som en viktig resurs för de elever som uppvisar svårigheter, trots detta är de sällan tillgängliga i undervisningen. Att uppmärksamma elever med svårigheter i tidig ålder är viktigt för att kunna anpassa undervisningen, men även för att motivera dem. Detta kan även göra skillnad på vilken attityd eleverna använder för att ta sig an uppgifter.Beroende på vilken skola eleven går samt vilken utbildning och arbetslivserfarenhet läraren har varierar undervisningsmetoden då lärare uppfattar olika metoder som olika framgångsrika. Det framkommer även i resultatet att insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter sätts in tidigt eller sent beroende på vilken policy skolan har. Vissa skolor inväntar eventuell mognad medan andra skolor sätter in resurser direkt.

  • 439.
    Franzon, Cathrine
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    Rundbäck, Kajsa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    En studie om relationskapande mellan elever och lärare i fritidshem2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har upplevt att lärarna i fritidshemmet ofta stöter på problem när det gäller att skapa goda relationer med eleverna, exempelvis genom stora barngrupper och outbildad personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i fritidshem gör att skapa god relation med eleverna. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och barnperspektiv. De forskningsfrågor som ingår i studien är "Hur beskriver lärare i fritidshem att de gör för att skapa en god relation med eleverna" och "Vilka pedagogiska hjälpmedel eller metoder beskriver lärare i fritidshem att det finns för att kunna skapa en god relation till eleverna". Vi har valt att använda oss av metoden intervju för att besvara forskningsfrågorna.

    Lärarna i fritidshemmen menar att en god relation till eleverna skapas genom trygghet och förtroende. Kollegor och arbetslag är en stor del i relationsskapandet. De menar vidare att det är viktigt att ta tillvara levernas intresse och att samtala. De menar också att det är viktigt att vågar vara en auktoritet och inte skapar en relation på kompisnivå till eleven. De talar också om att det är nödvändigt att dela in eleverna i mindre grupper för att kunna skapa goda relationer.

    Lärarna i fritidshemmen menar vidare att de ser sig själva som ett pedagogiskt hjälpmedel. För att kunna skapa en god relation till eleverna tar de hjälp av sina erfarenheter och sin utbildning. Mycket av relationsskapandet sker via olika samtalsmodeller och ett annat pedagogiskt hjälpmedel är arbetslaget. En metod är att använda en kontaktbarometer för att kartlägga lärarnas relationer till alla elever. På ett fritidshem hade de en metod som innebar att de skulle skapa extra goda relation till vårdnadshavarna när eleverna i förskoleklassen skulle inskolas. Lärarna i fritidshemmet använder metoden att delar in eleverna i mindre intressegrupper. Detta dels för att ta tillvara på elevernas intresse och för att kunna bygga goda relationer till eleverna.

  • 440.
    Fridborg, Esther
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Martinsson, Sara
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Musik i klassrummet: Språkutvecklande redskap som lärare kan använda i svenskundervisningen2018Independent thesis Basic level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 441.
    Fridholm, Therese
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Ungdomars politiska intresse: En fallstudie av ett medelstort svenskt gymnasium2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska åsiktsbildning. Bakgrunden till studien är det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frågetecken då resultatet skilde sig markant från det som framkom i riksdagsvalet. Frågeställningarna är följande:

    - Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?

    - Vilka politiska sakfrågor tilltalar gymnasieelever?

    - Vilka faktorer påverkar ungdomarnas politiska ståndpunkt?

    Undersökningen skedde via en enkätstudie bland 131 gymnasieelever på Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren från dessa har sedan sammanställts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jämföra olika variabler med varandra.

    Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frågor. Inte heller lockar det att engagera sig politiskt, vare sig det är i partier eller i demokratiska råd i skolan. Resultatet visar också en ökad individualism, där de tillfrågade ungdomarna inte anser sig påverkas i sitt åsiktsbildande, varken av vänner, familj eller media.

  • 442.
    Friman, Emelie
    et al.
    Högskolan i Jönköping.
    Stadelmann, Lillemor
    Högskolan i Jönköping.
    Musik i fritidshem: En kvalitativ studie om estetiska lärprocesser2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 443.
    Friman-Örn, Hanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsforskning.
    Johanson, Magdalena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsforskning.
    "Det är mycket bra med förskolan. Att det finns som alternativ.": föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrars syn på förskolans kvaliteter2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka kvaliteter föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker att förskolan besitter. Studien har inspirerats av ett   postmodernt perspektiv. Detta innebär att vi utgår från att förskoleinstitutioner blir vad vi som samhällsaktörer gör dem till. De bär inte på några inneboende kvaliteter, naturgivna syften eller egenskaper (Dahlberg, Moss & Pence, 2001).  

    För att besvara frågeställningen hur föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker förskolans roll har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. I studien ingår sex föräldrar från fem olika förskolor. Efter analys av intervjuerna kunde vi urskilja tre områden vilka presenteras i resultatet. Områdena är: förskolan - ett   komplement till hemmet, förskolan - en plats för lärande samt förskolan - en del av livet.   Resultatet visar på en komplexitet i föräldrarnas uppfattningar och inom områdena fokuseras på skillnader, motsägelser och nyanser.  

  • 444.
    Frisk, Louise
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Hendén, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Holm, Linda
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Inflytande och delaktighet i förskolan: Föräldrars medvetenhet om förskolans pedagogiska arbete2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur medvetna föräldrar på sju förskolor är om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill också ta reda på hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut.

    Våra frågeställningar är:

    • Känner föräldrarna till att det finns en läroplan för förskolan?

    • Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för föräldrarna?

    • Är föräldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?

    • Känner föräldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och påverka förskolans pedagogiska arbete?

    Vi har använt oss av enkäter riktade till föräldrar och personal för att få svar på våra frågeställningar. I undersökningen deltog 73 föräldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av föräldrarna är medvetna om förskolans läroplan men att de inte är särskilt delaktiga när det kommer till att påverka det pedagogiska arbetet. Synliggörandet av det pedagogiska arbetet kan bli ännu tydligare och föräldrainflytandet kan utvecklas vidare. Både föräldrar och personal är sammanfattningsvis nöjda med verksamheten men uttrycker en önskan om färre antal barn i grupperna alternativt en ökad personaltäthet.

  • 445.
    Fräjdin, Emelie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Källner, Judith
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ”Att få ordning på alla krumelurer”: Lärares uppfattning om åtgärder och stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka åtta lärares uppfattningar om hur läs- och skrivsvårigheter kan åtgärdas samt hur dessa lärare beskriver hur de ger stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att få svar på frågorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med utbildade grundskollärare i år 1-3 samt förskollärare. Utgångspunkten i den teoretiska delen är fenomenologi, vilket innebär att vi har försökt förstå åtgärder inom läs- och skrivsvårigheter utifrån lärarens perspektiv.

    Studiens resultat visar att det är viktigt att så tidigt som möjligt kartlägga elevers svårigheter och att på bästa sätt hitta den metod som passar utifrån elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar på olika sätt för att stödja elevers läs- och skrivsvårigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgår det att datorn är en viktig del i arbetet med elevernas läs- och skrivsvårigheter, exempelvis att eleven får skriva på datorn istället för med pennan. Likaså är ett gemensamt arbete med hemmet, uppmuntran, motivation och intresse är viktiga byggstenar i arbetet med elevers läs- och skrivsvårigheter.

  • 446.
    Funck, Elin K.
    et al.
    Växjö universitet, Ekonomihögskolan, EHV.
    Gustavsson, Eva
    Växjö universitet, Ekonomihögskolan, EHV.
    Jansson, Andreas
    Växjö universitet, Ekonomihögskolan, EHV.
    Jönsson, Micael
    Växjö universitet, Ekonomihögskolan, EHV.
    Kans, Lise-Lotte
    Växjö universitet, Ekonomihögskolan, EHV.
    Larsson, Ulf
    Växjö universitet, Ekonomihögskolan, EHV.
    Nilsson, Ola
    Växjö universitet, Ekonomihögskolan, EHV.
    En idébank av metoder för nätbaserad undervisning inom ämnet ekonomistyrning2007Inngår i: Lärarrollen: tankar från forskningscirklar / [ed] Lars Holmstrand, Växjö: Växjö University Press , 2007, 1, s. 59-76Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 447.
    Furberg, Kierstin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Reading comprehension - Teachers' conceptions and reported teaching activites2012Inngår i: English Quaterly Journal of the Canadian Council of Teachers of English Languge Arts, ISSN 0013-8355, Vol. 43, nr 3-4, s. 63-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 448.
    Furberg, Kierstin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Möllås, Gunvie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Simmeborn-Fleischer, Ann
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Carlsson, Marie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Skola för alla - vad innebär det?: En belysning av några specialpedagogiska perspektiv2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Innehåll

    Furberg, Kierstin, Elever med särskilda behov eller elever i behov av särskilt stöd - spelar det någon roll hur vi säger? S. 9-31

    Möllås, Gunvie, Vad gör specialpedagogiken speciell? S. 33-50

    Simmeborn-Fleischer, Ann, Dilemmat med ”en skola för alla” S. 51-69

    Carlsson, Marie, Skola för alla – dilemman i teori och praktik. S. 71-86

  • 449.
    Galstian, Mariam
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Sutinen Aspnes, Maria
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    "Barn är delaktiga i allt man gör": En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver barns delaktighet och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskollärare möjliggör för barns delaktighet och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolans kontext. Insamlingen av empirin genomfördes genom kvalitativa fokusgruppsdiskussioner med legitimerade förskollärare. De analysbegrepp som använts i undersökningen av resultatet är barns perspektiv och barnperspektiv. Studiens resultat visar att, beroende på vilket syfte och förhållningssätt vuxna har till arbetet med pedagogisk dokumentation, avspeglas det i vilken utsträckning barns delaktighet och inflytande möjliggörs i dokumentationsprocessen. Vi kan av resultatet, dra slutsatsen att förskollärarna i studien har en positiv inställning till det pedagogiska dokumentationsarbetet. Förskollärarna visar även att det är betydelsefullt att tillvarata barns tankar för att dels kunna synliggöra barns perspektiv i praktiken men också för att skapa förutsättningar, som förbättrar barns tillvaro i förskolan. Sammanfattningsvis kan vi även dra slutsatsen att det är viktigt att utgå från det barn uttrycker som meningsfullt för att lättare skapa delaktighet och inflytande i det pedagogiska dokumentationsarbetet.

  • 450.
    Gilhuber, Christina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    How children of parents with intellectual disabilities experience their everyday life: A systematic literature review from 1985 to 20172017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Various findings indicate that children of parents with intellectual disabilities have a higher risk for various difficulties, but only few studies interview children for an account of their experiences. This study aimed at assessing how children of parents with intellectual disabilities reflected their upbringing and their everyday life regarding their parent’s disability. Eight studies were identified through a systematic literature review, with publication ranging from 1985 to 2017. Results show that the accounts contain both positive and negative experiences and reflect an ambivalent relationship towards the parents. The small population of the analyzed studies, as well as differences in the context and the method of the studies, allowed no general conclusions to be drawn. Further research is required to allow an evaluation of the experiences of children of parents with intellectual disabilities in a bigger context.

6789101112 401 - 450 of 1141
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf