Endre søk
Begrens søket
567891011 351 - 400 of 1141
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Genuspedagogik i teori och praktik2009Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 352.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Genuspedagogiska arbetssätt i förskola2012Inngår i: Handledning för jämställdhet och kunskap: Jämspråk, med inriktning mot förskola, Göteborg: Skolverket , 2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 353.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Hierarkiska könsstrukturer i utbildningssystemet: en framtidsvission2011Inngår i: Makt att förändra, 2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 354.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Hur ska vi göra nu då, nu när vi har så många bra idéer om genus och jämställdhet i förskolan?2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 355.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Jämställdhet med grund i vetenskap och beprövad erfarenhet2011Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, Vol. 36, nr 1, s. 6-11Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 356.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Kan inte pojkar bara få vara pojkar?2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 357.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Metoder i praktiskt jämställdhetsarbete2010Inngår i: Förskolans nya utmaningar, 2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den senaste tiden har Christian arbetat med en studie vid genuspedagogiska gruppen i Stockholms universitet kring vilka metoder förskolor som arbetar med jämställdhet använder sig av. Eftersom flera olika metoder samtidigt används riskerar arbetet att bli rörigt och ibland motverka varandras syften. Föreläsningen pressenterar dels vilka olika metoder som kan användas samt diskuterar kring vad dessa kan ge för, många gånger omedvetna, konsekvenser. Tanken är att både ge tips på arbetssätt, men även att kritiskt granska dessa.

  • 358.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Män i förskolan: eller människor?2011Inngår i: FörskoleforumArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 359.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Män i förskolan: för barnens eller de vuxnas skull?2011Inngår i: FörskoleforumArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 360.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Neutrala barn, finns dom?: Kön (och genus) som en del av dokumentationen2010Inngår i: Barndom och ungdom i förändring: Världfärdsstat i omvandling: reglerad barndom och oreglerig ungdom?, 2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 361.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Reinforcement of gender roles in reprimands: Understanding gender as a position in pre-school practices2010Inngår i: Active Citizenship, 2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Previous research studies have shown that in their address and behaviour towards girls and boys, pre-school staff applies stereotyped gender concepts, thus reinforcing rather than challenging stereotypes. This presentation therefore focuses on which of children’s positions that are accepted or that face resistance from the staff, particularly by study when girls and boys are being reprimanded. In this way, children’s gender-based ”identity-formation” can be critically analyzed based on different possible descriptions of how it is to be a girl or a boy, and what unaware assumptions about gender representations that in this way may be made in different ways by both children and adults.

    The theoretical point of departure is feminist poststructuralism; and the analysis focuses on variations found between the groups of girls and boys, as well as within these groups, and within individuals. The empirical data consists of video-taped sessions from two teams working with children aged 3-5, and focus groups interviews with the adults. Then different ”readings” of the empirical material have been conducted based on different assumptions (discourses); i.e. assuming that girls and boys ”really” are different or equal, different behaviours will appear as more or less obvious and natural. By showing that several different discourses are applied at the same time, gender-based “identity-formation” is described as a very complex process. The analyzed situations show that girls and boys in pre-school are defined and treated in stereotyped ways, however, there is a large hidden variation of how different girls and different boys positions themselves in different contexts. Pre-school teachers thus work actively to distinguish between girls and boys based on how they are being perceived as either girls or boys. Teachers’ expectations then become decisive of how different children are addressed and treated in different situations. To conclude, the pedagogical consequences of this are discussed with regard to gender equality work in which also alternative discourses emerge and are formulated.

     

    Research topic/aim:

    Previous research studies have shown that in their address and behaviour towards girls and boys, pre-school staff applies stereotyped gender concepts, thus reinforcing rather than challenging stereotypes. This presentation therefore focuses on which of children’s positions that are accepted or that face resistance from the staff, particularly by study when girls and boys are being reprimanded. In this way, children’s gender-based ”identity-formation” can be critically analyzed based on different possible descriptions of how it is to be a girl or a boy, and what unaware assumptions about gender representations that in this way may be made in different ways by both children and adults.

     

    Theoretical framework:

    The theoretical point of departure is feminist poststructuralism; and the analysis focuses on variations found between the groups of girls and boys, as well as within these groups, and within individuals.

     

    Methodology/research design:

    The empirical data consists of video-taped sessions from two teams working with children aged 3-5, and focus groups interviews with the adults. Then different ”readings” of the empirical material have been conducted based on different assumptions (discourses); i.e. assuming that girls and boys ”really” are different or equal, different behaviours will appear as more or less obvious and natural.

     

    Expected conclusions/findings:

    The analyzed situations show that girls and boys in pre-school are defined and treated in stereotyped ways, however, there is a large hidden variation of how different girls and different boys positions themselves in different contexts. Pre-school teachers thus work actively to distinguish between girls and boys based on how they are being perceived as either girls or boys. Teachers’ expectations then become decisive of how different children are addressed and treated in different situations.

     

    Relevance for Nordic Educational reserach:

    By showing that several different discourses are applied at the same time, gender-based “identity-formation” is described as a very complex process. The pedagogical consequences of this are discussed with regard to gender equality work in which also alternative discourses emerge and are formulated.

  • 362.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Styrdokumentens flertydiga vetenskapliga grund2013Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 363.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Styrdokumentens flertydiga vetenskapliga grund2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 364.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Swedish 'gender pedagogy': methods and Positions in pre-school2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The focus in this presentation will be an critically ongoing study of Swedish “gender equality projects’” where theoretically statements and practically methods will be questioned and challenged. Its purpose is to portray theoretically starting-points where children are described as active co-constructers with responsibility, rather than passive receivers of pedagogically activity.

  • 365.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: – Hallå, hur gör man?2013 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 366.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    ”Vi vill gärna ha män, men det ska vara RIKTIGA män!”: – en reflektion om förflyttning från förskollärare till genusforskare2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 367.
    Eidevald, Christian
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Anderstaf, Susanna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    ”HALLÅ, HUR GÖR MAN?” : Systematiska analyser för uppföljning och utveckling i förskola utifrån den reviderade läroplanen2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 368.
    Eidevald, Christian
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Anderstaf, Susanna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Uppföljning, utvärdering och uppföljning i förskola2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 369.
    Eidevald, Christian
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Instutitionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.
    Genuspedagogik och förskolan som jämställdhetspolitisk arena2011Inngår i: En rosa pedagogik: Jämställdhetspolitiska utmaningar / [ed] Hillevi Lenz Taguchi, Linnea Bodén & Kajsa Ohrlander, Stockholm: Liber , 2011, 1, s. 19-31Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 370.
    Eidevald, Christian
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Olsson, Mats
    barn- och ungdomsvetenskap, Malmö Högskola.
    Bedömning av män i lärarutbildningen utifrån kategorisering eller individualisering?: Ett normkritisk perspektiv möter ett pragmatiskt och konfliktorienterat perspektiv2011Inngår i: Breddad rekrytering: och sen då?, 2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 371.
    Eidevald, Christian
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Olsson, Mats
    Malmö högskola.
    Insatser för att rekrytera, behålla och förbereda män för utbildning och för arbete i förskolan2012Inngår i: Include 2012: Högre utbildning – vem bryr sig?, 2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Frågan om män i förskolan är en känslig fråga och berör feministiska ideologiska ambitioner såväl som jämställdhetspolitiska målsättningar. Sammanställningar visar att det inte finns någon större samverkan mellan utbildningsanordnare för att delge erfarenheter kring hur vi inom högskolor och universitet kan rekrytera, behålla och förbereda män (och till viss del även kvinnor?) till förskolläraryrket. Statliga utredningar, och krav på fler män i förskolan i medier, utgår från flera olika (disparata) argument. Jämställdhetsinsatser har framförallt handlat om att få fler kvinnor till mansdominerade utbildningar, vilket gett goda resultat. Kvinnor gör idag gör otraditionella yrkesval, men inte män. Ett förhållanden som kan ge konsekvenser då det framförallt är inom vård och omsorg som framtida arbetstillfällen beräknas finnas, inte inom traditionella manliga yrken. En allmän föreställning är att utbildning är relativt könsneutral, men forskning visar att dolda förväntningar relaterade till könstillhörighet är starka. På ett fåtal lärosäten finns nätverk som arbetar med frågan om män i utbildningen (och i förskolläraryrket) och som lyfter några av de "problem" som män (och även vissa kvinnor) upplever – både i utbildningen och senare i yrket. Presentationen inleds med en genomgång av insatser som gjorts för att sedan diskutera problemområden och tänkbara åtgärder utifrån erfarenheter på olika lärosäten.

  • 372.
    Ek, Matilda
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Hur och varför bör lärare arbeta med elevers läsattityd?: En kvalitativ studie om lärares uppfattning om elevers läsattityder.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om elevers läsattityd samt om och på vilket sätt undervisningen anpassas efter attityderna i årskurs 1–3. Studien ämnar bidra med kunskap om hur lärares undervisning kan anpassas till elevers läsattityd för att stödja elevers läsutveckling.

    Forskningsfrågorna som ställs utifrån syftet är: Vad har lärare för uppfattning om elevers läsattityd? Hur skaffar sig lärare uppfattning om elevers attityd till läsning? Hur uppfattar lärare att de agerar utefter elevers olika läsattityd i undervisningen? Hur uppfattar lärare att elevers läsattityd förhåller sig till läsutveckling?

    Studien delar den sociokulturella teorins syn på lärande och har en fenomenografisk forskningsansats som utgångspunkt. Utifrån dem valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka fem lärares uppfattningar om elevers läsattityder. Det insamlade materialet analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod.

    Resultatet visar att samtliga lärare anser att de flesta elever i årskurs 1–3 har positiva läsattityder och vilja att lära sig läsa. Dessutom visar resultatet att bara en av lärarna tar reda på elevers läsattityd på ett systematiskt och medvetet sätt, resterande lärare litar på deras intuition. Till sist visar resultatet att tre av de fem intervjuade lärarna ansåg att elevers läsattityd påverkar deras läsutveckling.

  • 373.
    Ekberg, Emelie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Holm Petersson, Amanda
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Hur dokumentation blir pedagogisk: En intervjustudie om pedagogisk dokumentation2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att fördjupa förståelsen för hur dokumentation kan övergå till att bli pedagogisk i förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att försöka besvara detta, och vi har därför genomfört semistrukturerade intervjuer med fem olika förskollärare. De två förskolorna som deltar i studien arbetar utifrån Reggio Emilias pedagogik. Vårt datamaterial presenteras sedan med hjälp av en narrativ analysmetod.

    Den frågeställning som vi har utgått ifrån i vår studie är:- Vad och hur gör förskollärare för att dokumentation ska bli pedagogisk?

    I vår studie fann vi att det finns flera olika sätt att se på hur en dokumentation blir pedagogisk. Vissa av våra informanter angav att den blev pedagogisk när den stod i fokus för någon typ av samtal och reflektion tillsammans med andra. En informant upplevde istället att en dokumentation blir pedagogisk när den på ett konkret sätt synliggör ett barns förändrade kunnande. I studien presenteras även flera konkreta och autentiska exempel från förskoleverksamheten där förskollärare beskriver att en skiftning skett då dokumentation har blivit pedagogisk. I förskolans styrdokument saknas idag konkreta riktlinjer för hur dokumentation blir pedagogisk, denna studie strävar därför efter att bidra till att belysa det dilemma och den osäkerhet som kan finnas kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Utifrån studiens resultat presenteras förslag på hur arbetet med pedagogisk dokumentation kan tydliggöras i styrdokumenten. 

  • 374.
    Ekberg, Maria
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Kränkande behandling av barn-        Förskollärares uppfattningar om förekomst och förebyggande arbete.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka   förskollärares uppfattning om kränkande behandling mot barn av personal i   förskolan. För att få reda på deras uppfattningar användes en intervjumetod   med kvalitativ ansats. Fyra förskollärare intervjuades och frågeställningarna   var:

                

    •     Vilka uppfattningar ger de intervjuade förskollärarna uttryck för     angående kränkande behandling av barn i förskolan?
    •     Hur uttrycker förskollärarna att kränkande behandling mot barn kan     förhindras?

           

    Resultatet av undersökningen     visar att samtliga förskollärare anser att kränkande behandling är när man     inte lyssnar på barnen, inte bryr sig om dem, inte tar dem på allvar.     Undersökningen visar också att de intervjuade anser att det är kränkande     när personal nedvärderar och klagar på barnen. Förskollärarna anser att det     är viktigt att skapa relationer med barnen, lära känna dem för att veta vad     de gillar och inte gillar, att vara lyhörda på vad barnen vill och inte     vill och att godta deras känslor. Något annat som framkom i analysarbetet     med intervjuerna var att förskollärarna anser att det är viktigt att vara     överens i arbetslaget, att man har samma grundvärderingar, samma barnsyn.     Att ett barn är värt lika mycket som en vuxen. Att man i arbetslaget diskuterar     vilka situationer man anser vara kränkande. Det framkom också i     analysarbetet att det krävs kompetensutveckling för all personal på förskolan     för att få en djupare förståelse av detta svåra ämne och det krävs     tydligare beskrivningar av vad kränkande behandling kan vara.

       

  • 375.
    Ekdén, Anna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Uppföljningar i det flerspråkiga klassrummet: En kvalitativ studie som belyser språkutvecklande och identitetsskapande uppföljningar vid lärarledda samtal2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utifrån en sociokulturell syn på lärande utvecklas människan i samspel med andra. I detta samspel behöver elevernas röster höras och läraren aktivt intressera sig för vad eleverna har att säga. Samspelet mellan lärare och elev måste därmed ge möjlighet för båda parter att ge och ta (Säljö, 2014a). Denna studie syftar till att ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande undersöka muntlig interaktion och bidra med kunskap om uppföljningar av elevsvar som gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling och identitetsskapande. För att besvara syftet ställs följande frågeställningar:

    • Vilka språkutvecklande uppföljningar använder läraren i det lärarledda samtalet?
    • På vilka sätt tar läraren hänsyn till elevers flerspråkighet och tidigare erfarenheter i det lärarledda samtalet?
    • Vad har läraren för uppfattningar om språkutveckling och identitetsskapande vid lärarledda samtal?

    Detta är en kvalitativ studie där tre observerade lektioner och en intervju med klassläraren genomförts. Klassen bestod av 26 elever som gick i årskurs 3. I resultatet exemplifieras lärarens språkutvecklande och identitetsskapande uppföljningar av elevernas svar. De språkutvecklande uppföljningar som läraren använder är att elevernas svar används i samtalet och andra elever ges möjlighet att bygga vidare på uttalen. Vidare repeterar, utvecklar och omformulerar läraren elevsvaren och ger eleverna tid och utrymme att uttrycka sig. Slutligen förklaras svåra ord. För att främja elevernas identitetsskapande låter läraren elevernas tidigare erfarenheter och deras olika modersmål vara en del av de lärarledda samtalen och belyser vikten av ett tillåtande klassrumsklimat. För flerspråkiga elever är språkutveckling avgörande för deras fortsatta lärande och lärare måste därmed vara medvetna om hur de på bästa sätt kan främja det, även i helklassituationer.

  • 376.
    Ekengren, Kerstin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Vuxenstuderande med funktionsnedsättning2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    More and more people in our society take part in adult education. In this study, eight students in adult education, the majority with a diagnosis such as ADHD and/or reading- and writing disorders/dyslexia,have been interviewed about their current study situation. The interviews have so party treated topics related to earlier schooling and the future. Earlier studies and available literature is to a large extent written from the perspective of children’s and adolescents’ study situation and the question is if this is applicable to students in adult education. In different policy documentsit is pointed out that it is necessary to take disabilities into account, andin a recently published commission report regarding municipal primary level adulteducation (SOU 2013:20), it was argued that a more individual-based perspectiveis needed. In the current study it becomes clear that the individual students’ needs are specific and that the support from teachers of special education or general teachers is of importance. The factors which the interviewees especially mention are the need for individualization, treatment and time. For some of the students, the pace is too slow, whereas others need additional time as well as reading in their spare time.

  • 377.
    Eklund, Anne
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Aktiviteter eller lärande, vad är målet?: En studie om hur fritidspedagoger uppfattar systematiskt kvalitetsarbete i fritidshem2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 378.
    Eklöf, Johan
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Purola, Joacim
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Utomhuspedagogik på fritidshemmet: En intervjustudie med pedagoger2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår studie handlar om utmaningarna med utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger säger sig arbeta med utomhuspedagogik inom fritidshemmet. För att försöka få detta syfte besvarat använde vi oss utav forskningsfrågorna, hur definierar pedagogerna utomhuspedagogik? och vilka utmaningar pedagogerna talar om, vad det gäller att bedriva utomhuspedagogik på fritidshemmet? Vi valde att använda oss utav det didaktiska perspektivet, och att genomföra intervjuer med pedagoger. Om frågor som var förknippade med de didaktiska frågeställningarna, var, vad, hur, varför, när. Genom att använda de didaktiska frågeställningarna producerades data som vi kunde använda när vi skulle skriva den här studien. Vi använde semi-strukturerade intervjuer som metod för våra intervjuer. Vi besökte två olika skolor och intervjuade 12 verksamma pedagoger inom fritidshemmet. Genom att jämföra med forskning kring ämnet och studier med liknande syfte kunde vi se likheter och skillnader i resultatet. Resultatet av denna undersökning visar att pedagogerna arbetar olika med utomhuspedagogiken, och har olika motiv bakom användningen av metoden. Flera pedagoger beskrev hur de brukade ta med elever till skogsområden och grillplatser, utan att ha planerade aktiviteter på plats. Medans flera andra beskrev att de arbetade med utomhuspedagogik i ett pedagogiskt syfte, för att undervisa eleverna i olika ämnen. Ämnen som trafiksäkerhet uppkom. En pedagog beskrev också att denne arbetar med utomhuspedagogik för att bygga på elevernas intressen. Pedagogerna i studien definierade utomhuspedagogiken väldigt skilt. Flera beskrev den enbart som att ta med sig elevgruppen till en utomhusmiljö, medan andra förklarade det som att en pedagogisk tanke och planering, är grundläggande för att kallas utomhuspedagogik. Pedagogerna beskrev flera utmaningar med att bedriva utomhuspedagogiken, bland annat brist på tid, resurser och kunskap. 

  • 379.
    Eklöv, Tomy
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsforskning.
    Medarbetarsamtalssystemet - forum för delaktighet, kommunikation och lärande?2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to describe how the employee appraisal is perceived by managers, employees and representatives from human resources departments. The empirical material con-sists of 15 interviews: respondents were two representatives of the human resources departments, four unit managers and nine employees who work at a state institution or municipal management. In the study, I adopt a sociocultural perspective, with the communicative relational perspective. The latter is a special education perspective in which the interpenetration of participation, com-munication and learning emphasized.

    The result shows that the majority of employees would like to see that the talks will be held more frequently than once a year. One of the managers has in cooperation with his co-workers devel-oped a model based on that each year, in addition to salary talks, have an individual conversation, a conversation with each group and individual follow-up talks. Having a clear objective or goal of the discussions is also something that is requested and it is interesting that managers and employ-ees do not know what the management and staff units' purpose of the discussions is.

    The value of the talks could be that it is time to reflect and quietly get the chance to talk ready for what is set mode. Something that many had opinions about where the material used and they ex-pressed different views on how it could change.

  • 380. Eklöv, Tomy
    et al.
    Zaheri, Hamid
    Förtroliga medarbetarsamtal: chefers och medarbetares uppfattningar2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 381.
    Ekstrand, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping.
    Gustavsson, Amanda
    Högskolan i Jönköping.
    Högläsning i undervisningen: Arbetssätt för att främja elevers lärande2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva enligt didaktisk forskning, hur högläsning kan användas i undervisningen och vilka arbetssätt som finns med högläsning och boksamtal för att främja elevers lärande. Litteraturstudien riktas in mot årskurserna F-3.

     

    Egna inklusionskriterier framställdes i denna litteraturstudie och urval har gjorts för att finna vetenskapliga texter som är av relevans. Dessa texter har sedan jämförts och analyserats. Analysen består av både nationella och internationella texter som är skrivna på engelska och denna litteraturstudie har sin grund i ett sociokulturellt perspektiv.

     

    Litteraturstudiens resultat belyser tre arbetssätt med högläsning: boksamtal, läsecirkel och läsloggar. Alla arbetssätt går ut på att elever ska diskutera texten med varandra men att det kan göras på olika sätt. Slutsatsen är att arbetssätt som utgår från högläsning bidrar till ökad språkförståelse hos elever.

  • 382.
    Ekström, Hanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Törnqvist, Moa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Utrustad för att ta ansvar: En kvalitativ studie om en arbetsgrupps upplevda effekter av en specialistutbildning.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 383.
    Ekström, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    "Varför läsa böcker ens?": En empirisk studie som jämför modalitet och textrörlighet i engelskspråkiga texter2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Multimodala texter influerade av fantasy-genren har visat sig vara en motivationshöjande tillgång som kan gynna språkkunskaperna. I studien förklarar den narrativa teorin vad som sker när läsaren upplever ett litterärt verk, men även i mötet med rörliga bilder. I studien har det använts olika former av kvalitativa undersökningsmetoder; (1) en enkät, (2) en kvalitativ dataanalys i form av två tester och (3) två fokusgruppsintervjuer utifrån the grounded theory.

    Denna studie har syftat till att utforska multimodalitetens möjligheter och jämfört elevernas (1) narrativa kompetens och (2) textrörlighet i tryckt text och film. Förutom jämförelsen av elevernas textrörlighet i de olika multimodala formerna har det även diskuterats vad intresse och attityd har för påverkan på elevernas svar i respektive förståelse. Slutligen sammanfattas graden av möjligheter för att integrera filmen som en multimodal text i den språkliga undervisningen. Studien besvarar frågorna; ”Hur påverkar berättelsen i de två olika medieformaten elevers textrörlighet?”, ”I vilken mån påverkar attityd och intresse vad filmen respektive textutdraget förmedlar?” och ”I vilken utsträckning kan film bidra som ett komplement till läsförståelsen i undervisningen?”.

     

    Resultatet visar att textrörligheten i undersökningen hade en högre grad i samtliga läsfärdigheter hos de deltagande eleverna som såg filmen samt att attityd och intresse har påverkat deras svar, både positivt och negativt. 

  • 384.
    Elliott, Fanny
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Jarneman, Malin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    ”But it’s not always so easy to join the play because one should be here and one should be there”: Teacher Participation in Children’s Pretend Play: A case study of one preschool from a Cultural Historical Activity Theory Perspective2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    New research shows that adult participation in children’s play is beneficial for learning and development in early childhood. It is particularly socio-dramatic narrative play, in which children and adults co-construct the play events that is beneficial. Research also shows that teachers in the Swedish preschool tend not play with children. The Swedish Education Act and the Swedish Preschool Curriculum contain goals to strive for, specifically regarding play. Greater efforts and insight is needed to pave the way to increase the benefits for children through the use of play (Broström, 2017). The purpose of this study is to develop knowledge that contributes to understanding of the relationship between pretend play and children’s’ learning and development, as well as the development of preschool didactic and pedagogical activities based on this knowledge. To achieve this aim we drew on Cultural Historical Activity Theory to develop and conduct a case study at a municipal preschool. Data was gathered through observations of preschool children and staff in two units and through individual, semi-structured interviews with eight preschool teachers. We found that the preschool teachers rarely engaged fully in children’s play; however, when they did engage with the children in play, their involvement ranged from a slight involvement, to being a stage hand in the play, or being passively engaged in joint play with children. Our cultural-historical analyses revealed mediating activities that have an effect on if and how teachers engage in play with children. We conclude by arguing that teachers need more education about what type of adult child joint play that is beneficial and that the preschool directors have an important job to help manage the preschool teachers time and provide opportunities for them to reflect and document their work in such way that more time could be set apart for them to commit to being fully engaged with children in narrative pretend play.

  • 385. Ellison, James
    et al.
    Strandberg, Marcus
    Fritidshemslärarens roll i den obligatoriska skolan.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 386.
    Elm, Matilda
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Högläsningens betydelse i undervisningen: En studie om lärares beskrivningar av högläsningsaktiviteter i årskurserna 1–32017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar högläsning och bearbetning av högläsning i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurserna 1–3 beskriver högläsningsaktiviteter som de använder i klassrumspraktiken. Dessa frågeställningar har varit utgångspunkterna för denna studie: Hur beskriver lärare att de använder sig av högläsning i undervisningen? Vad vill lärare uppnå med bearbetning av högläsning? Vilka texter läser lärare vid högläsningen och på vilka grunder väljer de ut texter som används? Studien utgår från en teori om att elevers lärande utvecklas genom sociala aktiviteter där de får stöttning, vilket har sin utgångspunkt i en sociokulturell teori. Fem lärare har deltagit i studien. Kvalitativ metod har använts där både intervjuer och observationer har genomförts för att få en fördjupad och bred förståelse för området. Materialet har analyserats och diskuterats. Resultatet av studien visar att lärarna anser att högläsning är ett viktigt moment i undervisningen som bidrar till elevers språkutveckling. Lärarna använder texter som intresserar eleverna och som bidrar till att eleverna kan relatera egna erfarenheter till innehållet.

  • 387. Elm, Matilda
    et al.
    Gillberg, Isabella
    Högläsning och språkarbete: En litteraturstudie om lärandemöjligheter som erbjuds genom högläsning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid upprepade tillfällen under vår studietid har vi erfarit att högläsning bidrar till elevers språkutveckling, dock har vi inte sett att högläsning är en prioriterad undervisningsaktivitet i verksamheter. Syftet med litteraturstudien är att undersöka språkarbetets möjligheter till lärande med högläsning som utgångspunkt i förskole-klass och årkurserna 1-3 [F-3].

    Ett antal kriterier fastställdes i den här kvalitativa undersökningen och urval gjordes för att finna relevanta texter, som sedan har analyserats och jämförts. Texter i form av vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag har behandlats i den här studien. Analysen av studien består av både internationell och nationell forskning och studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv.

    Resultatet visar att elevers språk och läsförståelse utvecklas när högläsning bearbetas genom bland annat textsamtal. Slutsatsen är att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande genom högläsning då det även bidrar till bland annat elevers begreppsförståelse och identitetsskapande.

  • 388.
    Elofsson, Maria
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    TAKK för förståelse(n): En studie av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation som arbetsmetod i en flerspråkig förskola2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa empiriska studie undersöker TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som arbetssätt i en flerspråkig verksamhet. Forskningsfrågorna handlade om vilka erfarenheter och uppfattningar förskollärare har samt vilka möjligheter och svårigheter som framträder i användningen av TAKK. Studien använde sig av triangulering där intervjuer med förskollärare och observation i verksamheten kombinerades i datainsamlingen. Studien bygger på tre intervjuer samt observationer i verksamheten från fyra olika tillfällen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och det empiriska materialet har hanterats utifrån ledorden; sortera, reducera och argumentera. Resultatet visar att TAKK är ett redskap för barn, pedagoger och vårdnadshavare att göra sig förstådd med. I resultatet framträder positiva förskollärare som ser TAKK som ett redskap till ett gemensamt språk och för kommunikation men som samtidigt önskar bättre förutsättningar för det arbete de vill kunna genomföra. Med medvetna pedagoger som får rätt förutsättningar med stöd och utbildningar från ledningsnivå så har TAKK stora möjligheter för barns kommunikation och språkutveckling.  

  • 389. Eneskär, Barbro
    et al.
    Johansson, Judith
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Språkutveckling före skolstarten1989Inngår i: Svenska i skolan, ISSN 0348-9027, Vol. 1/2, s. 104-110Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 390.
    Englund, Ida
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Gabela, Mediha
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ”Det krävs ju nästan att man har ett bra samarbete för att det ska funka”: En kvalitativ studie om samarbetet i den dagliga kontakten mellan förskola och hem, ur ett förskollärarperspektiv.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att bidra med förståelse om samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare i den dagliga kontakten ur ett förskollärarperspektiv. För att uppnå syftet har forskningsfrågorna "Vad uttrycker förskollärare om samarbetet mellan förskolan och vårdnadshavare i den dagliga kontakten?” och “Hur kan det förskollärarna uttrycker förstås ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv?” besvarats. Empirin har samlats in genom två fokusgruppssamtal med förskollärare som deltagare. Deltagarna har valts ut genom bekvämlighets- samt kriteriebaserat urval. Den insamlade empirin har analyserats tematiskt utifrån verksamhetsteorin med utgångspunkt i Yrjö Engeströms (1987) modell för verksamhetssystem. Ur den tematiska analysen framkom två huvudteman samt sex delteman. Det första huvudtemat är verksamhetssystem som samarbetar med delteman förtroende, förståelse och vårdnadshavarnas delaktighet. Det andra huvudtemat är verksamhetssystem som kolliderar med delteman tidsutrymme för samtal, skilda uppfattningar om samtalens innehåll och samarbete för barnens bästa. I resultatet framkommer det som är betydelsefullt för ett förtroendefullt samarbetet mellan förskola och hem i den dagliga kontakten, vilket är att skapa ett förtroende och förståelse för varandras perspektiv samt delaktighet genom förskolan projekt. I resultatet lyfts även kollisioner som kan uppstå, vilket innefattar tidsutrymmet för samtal som i vissa fall kan upplevas begränsad, olika syn på vad samtalen i den dagliga kontakten ska innehålla samt synen på barns bästa.

  • 391.
    Engström, Alexandra
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    "Hjälp mig att göra det själv": En studie om tillit i en montessoriförskola2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om, och i så fall hur, montessorilärare visar tillit till barns egenstyrda aktivitet i sitt arbetssätt på en montessoriförskola. De frågeställningar som studien baserats på är:

    - Hur visar montessorilärare barn tillit vid byte av aktivitet?

    - Hur inspirerar montessorilärare barn för att göra saker själva?

    För att få svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod genom ostrukturerade observationer samt analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Betydelsefulla begrepp som jag har använt mig av i studien är tillit, montessorilärarens roll samt förberedd miljö. Resultatet visar bland annat att miljön behöver förberedas varje dag för att barnen ska kunna ta del av alla montessorimaterialen. I montessorilärarens roll bör de vara aktiva i interaktionerna med barnen. De visar barnen respekt genom att visa tillit samt att ge barnen möjlighet att göra själv. Montessorilärarna visar även tillit vid byte av aktivitet genom att finnas till hands för att erbjuda nya montessorimaterial, vara tillgängliga eller fortsätta med något som barnen redan påbörjat. Resultatet visar även att montessorilärarna inte alltid är konsekventa i sitt arbetssätt.

  • 392.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Industriell organisation och produktion. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsmiljö Industriell produktion.
    Arbetsmöten: Arenor för samspel och lärande2016Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, nr 3-4, s. 283-305Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 393.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Logistik och verksamhetsledning.
    Effective interaction in organisations2019Inngår i: Human resource management: A Nordic perspective / [ed] H. Ahl, I. Bergmo Prvulovic & K. Kilhammar, London, UK: Routledge, 2019, s. 30-41Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Creating effective interaction and ‘organisational learning’ is a skill that must be developed. Research from work meetings in a manufacturing company found that meetings for well-defined, technical assignments often went smoothly and produced the desired results, but there was a lack of forums to discuss developmental issues, especially those concerning work organisation. Furthermore, there was a lack of communication between the different work groups. Discrepancies were swept under the carpet, which is unfortunate, since they provide opportunities for learning and development. To achieve this, a goal-directed meeting structure and proper leadership and communications skills are needed.

  • 394.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsmiljö Industriell produktion. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Lärande samspel för effektivitet: En studie av arbetsgrupper i ett mindre industriföretag2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En viktig arena för samspel kring känsliga gränssnitt (marknad – konstruktion – produktion) i industrin är olika möten där arbetsgrupper kommer samman kring uppgifter. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om samspel som sker inom och mellan arbetsgrupper i deras hantering av uppgifter i mindre industriföretag (SME) och vilken betydelse samspelet har för lärande och effektivitet i verksamheten. Studien har närmare bestämt fokus på följande frågeställningar: 1. Vad karaktäriserar samspelet inom och mellan arbetsgrupper som det kommer till uttryck i olika möten? 2. Vilka faktorer underlättar respektive försvårar samspelet inom och mellan arbetsgrupper? 3. Vilka konsekvenser får olika typer av samspel för lärande och effektivitet i arbetsgrupper och i organisationer? Studien utgår från ett kritiskt realistiskt perspektiv på lärande i organisationer samt tidigare forskning om lärande, kommunikation och effektivitet i grupper och organisationer. Studien genomfördes under perioden 2008-2010 och var upplagd utifrån en kvalitativ och interaktiv forskningsansats. Datainsamlingen baserades på intervjuer, observationer av videofilmade möten samt frågeformulär. Analysen rör sig mellan två nivåer: samspel inom grupper samt mellan grupper på organisationsnivå. Samspelet inom och mellan grupper analyserades utifrån kontextuella faktorer och med fokus på i vad mån olika kommunikationsmönster kunde kopplas till olika typer av lärande och effektivitet i verksamheten. Ett rationalistiskt effektivitetsperspektiv utmanas till förmån för ett humanistiskt perspektiv där lärandet är en viktig aspekt. Tre slutsatser dras: Effektivitet grundar sig i att kommunikationsmönster och ledning anpassas efter det behov uppgiften för stunden kräver - utförande eller utveckling. Återkoppling och personliga länkar mellan grupper behöver översyn och ledningsrutiner för att underlätta samspelet. Diskrepanser (motsättningar, konflikter och störningar) som synliggörs i organisationen leder till utveckling. De som förblir i det dolda stör utförandet.

  • 395.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Industriell organisation och produktion.
    Påverkansprocesser i vuxnas lärande: kritiska händelser i en reflektionsgrupp2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien beskriver kritiska händelser och vad som påverkat läroprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan två olika förvaltningar och landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer från olika arbetsplatser träffades vid sju tillfällen under perioden nov 2004 – juni 2005 under ledning av en processledare. Det övergripande syftet med studien är att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar på vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande händelser under läroprocessens gång samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna själv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken.

    Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-händelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har använts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, Samhörighetskänslan, Energitappet och Självkänslan.

    Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lärande och då i synnerhet vuxnas lärande;

    – Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lärandeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation

    – Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lärprocessen och skapat förutsättningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och därmed kunskapsbildningen.

    – De respektfulla relationerna i gruppen har gett en känsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen

    – Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi

  • 396.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Industriell organisation och produktion. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Påverkansprocesser i vuxnas lärande: kritiska händelser i en reflektionsgrupp2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 397.
    Engström, Kristian
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshem.
    Karlsson, Veronika
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshem.
    Nyanlända elever i fritidshem: En kvalitativ intervju om fritidspedagogers arbete med inkludering2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 398.
    Engwall, Malin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    ”Jag lär mig bäst ute för då blir allt mer konkret, typ man kan se en grej, känna på den och sen gör man något uppdrag”: Elevers upplevelser av utomhuspedagogik i matematikundervisningen i en I Ur och Skur-skola2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av utomhuspedagogik i en I Ur och Skur-skola. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom intervjuer med 12 elever i åldern 10-12 år i en I Ur och Skur-skola. Resultatet bygger på en kvalitativ analys, där elevernas upplevelser delats upp i kategorierna lärande, fysiskt och psykiskt välmående samt social utveckling.

    Resultatet indikerar att eleverna upplever både möjligheter och hinder gällande undervisning genom  utomhuspedagogik. Möjligheterna beskrivs som ökat lärande där undervisningen uppfattas som verklighetsnära och konkret. Vidare upplever eleverna att utomhusundervisningen bidragit till bättre fysisk hälsa, där elevernas sjukfrånvaro minskat och konditionen förbättrats. Undervisningen upplevs även som lustfylld och rogivande vilket eleverna påpekar är en positiv aspekt av utomhuspedagogik. Vidare beskrivs utomhuspedagogikens möjlighet som utökade kompisrelationer där eleverna beskriver hur de utvecklat nya relationer med klasskamrater genom förhållningssättet.

    De hinder som eleverna beskriver är att undervisningen utgår från en grundläggande nivå, där eleverna saknar en utmaning som bidrar till en vidareutveckling. Avslutningsvis påvisar resultatet ett samband mellan lärande och emotionella aspekter, där lärandet alltid beskrivs genom en emotionell känsla. Eleverna diskuterar lärandet i form av att de upplever glädje, lugn och gemenskap

  • 399.
    Enskär, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Johansson, Inez
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Ljusegren, Gunilla
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Widäng, Ingrid
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Lecturers' experiences of participation in an international exchange2011Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 31, nr 6, s. 541-546Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Globalization is a trend in higher education and is judged to be essential to quality; however, there is a lack of publications on the outcome of lecturers' exchange. The aim of this study was to describe lecturers' experiences of participating in an international exchange. Twenty-six lecturers who had taken part in an exchange were invited to participate through writing a narrative. Data was analyzed with a qualitative method, and five categories emerged: Preparation and timing, challenges in teaching, demanding but worthwhile, broadening perspective and expanding network. The overall result showed that participating lecturers judged their international exchange to be a positive experience that had resulted in personal as well as professional development. However, a successful exchange requires planning, support and an open mind from all involved lecturers and institutions.

  • 400.
    Erasmie, Thord
    et al.
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
    Claesson, Madelene
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping.
    Ivarsson, Owe
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
    Olofsson, Jan
    Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
    Sju föreläsningar: EU-kunskap för kommuner1995Rapport (Annet vitenskapelig)
567891011 351 - 400 of 1141
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf