Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1028
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Det järnvägsrättsliga trafikeringsavtalet - ett förvaltningsrättsligt avtal2013Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 1, s. 101-123Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 302.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    En europeisk avtalsrätt?: En lägesbeskrivning avseende den europeiska debatten2007Ingår i: IUR-Information, Vol. 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This article reviews the debate about, and efforts concerning, a harmonisation of European contract law as of January 2007. It criticises the main thrust of the attempt, and is skeptical about the project's chances of success.

  • 303.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Erika P. Björkdahl, Lojalitet och kontraktsliknande förhållanden. En civilrättslig studie av förutsättningarna för ansvar vid förhandlingar eller andra kontakter mellan avtalsmässigt obundna parter (ak.avh.), Iustus förlag, Uppsala 2007, 494 s.2007Ingår i: Juridisk tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 4, s. 962-Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Book review of a doctoral thesis submitted at, and accepted by, Uppsala University.

  • 304.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Henriette Nazarian: Lojalitetsplikt i kontraktsforhold2008Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap, ISSN 0040-7143, E-ISSN 1504-3096, Vol. 121, nr 4-5, s. 662-671Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Recension av Henriette Nazarians avhandling

  • 305.
    Heidbrink, Jakob
    Stockholms universitet.
    Logistikavtalet: Allmän kontraktsrätt i transporträttslig miljö2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Explores the existence of an independent type of contract that may be called the contract for logistics. Analyses the conceptual framwork around this new type of contract, and discusses potential contractual remedies applicable to that type of contract.

  • 306.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    NJA 2010 s. 467: Släggan istället för stämjärnet2011Ingår i: Utblick och inblick: Vänbok till Claes Sandgren / [ed] Tom Madell, Per Bergling, Örjan Edström & Jan Rosén, Uppsala: Iustus förlag, 2011, 1, s. 261-272Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kritisk rättspolitisk granskning av NJA 2010 s. 467

  • 307.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Omhändertagande av annans egendom: ett avtalsgrundande rättsfaktum?2008Ingår i: Svensk juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 1, s. 57-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras det förvånansvärt komplicerade spörsmålet hur man skall kunna avgöra frågan i vad mån omhändertagande av annans egendom är ett avtalsgrundande rättsfaktum. Några rättsfall analyseras djupare och slutsatsen dras att omhändertagande av annans egendom — vare sig det sker för transport eller för något annat syfte — med stor sannolikhet inte utgör något avtalsgrundande rättsfaktum, utan snarare ett rättsfaktum sui generis som uppvisar likheter med den engelska rättens bailment.

  • 308.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    'Reasonableness' i kommersiella förhållanden under engelsk rätt: En varningsflagga avseende långtgående friskrivningsklausuler2006Ingår i: IUR-Information, Vol. 8Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This article analyzes Balmoral v. Borealis in the High Court of England, and draws the conclusion that one must be very careful in drafting exemption clauses, as sweeping such clauses will not be upheld by English courts.

  • 309.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Review of Adrian A.S. Zuckerman, Civil Procedure, LexisNexis UK, London 20032004Ingår i: Juridisk tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 4, s. 942-Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Reviews A.S. Zuckerman's book Civil Procedure.

  • 310.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Tankar om kontraktsfordringars uppkomst2011Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, Vol. 22, nr 4, s. 858-869Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tar NJA 2009 s. 891 som utgångspunkt för en kritik av Högsta domstolens hantering av frågan om fordrans uppkomst och lämnar de lege ferenda förslag om ett alternativt tillvägagångssätt.

  • 311.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Transporträttslig preskription för en produktskada? Det beror på...2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kommentar till rättsfallet NJA 2007 s. 879

  • 312.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Utgångspunkten för ansvar för annans lösöre (custodia) i straff- och skadeståndsrätten2009Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap, ISSN 0040-7143, E-ISSN 1504-3096, Vol. 122, nr 4-5, s. 577-310Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 313.
    Helgee, Maria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gränsdragningen mellan förhindra skatteflykt och förhindra förlust av skatteintäker: Två separata rättfärdigandegrunder med samma innebörd?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inom den direkta beskattningens område har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behållit sin behörighet men ska likväl beakta EU-rätten vid utövandet av denna behörighet. EU-rätten har dock fått ett allt större inflytande på den direkta beskattningens område genom bestämmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begränsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna måste rättfärdiga en nationell bestämmelse som är i konflikt med etableringsfriheten för att få tillämpa den och ofta åberopas den principiellt accepterade rättfärdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det är dock inte ovanligt att nationella bestämmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintäkter. Att förhindra förlust av skatteintäkter är inte en accepterad rättfärdigandegrund då den anses vara grundad på rent ekonomiska intressen och således inte utgör ett tvingande hänsyn till allmänintresset. En medlemsstat vars nationella bestämmelse ämnar förhindra skatteflykt åsyftar dock högst sannolikt att indirekt förhindra att de skatteintäkter hänförbara till medlemsstaten går förlorade vilket tyder på att även denna rättfärdigandegrund kan anses grundad i ett ekonomiskt intresse från medlemstaterna. Frågan uppkommer därför om det finns en tydlig gränsdragning mellan dessa två rättfärdigandegrunder. Innebörden av förhindra förlust av skatteintäkter måste anses inrymmas i medlemsstaternas ändamål med att söka förhindra skatteflykt. Dessa två rättfärdigandegrunder har således samma syfte och därför kan uppdelningen av dessa inte anses helt självklar. Gränsdragningen mellan dessa rättfärdigandegrunder anses således inte tillräckligt tydlig för att kunna hävda att förutsebarhet de facto föreligger för medlemsstaterna vid tillämpningen av respektive rättfärdigandegrund.

  • 314.
    Hellbom, Fredrik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Genomförandet av bemanningsdirektivet 2008/104/EG: En problematisk implementering för Sverige?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Användandet av uthyrd arbetskraft från bemanningsföretag har ökat avsevärt de senaste decennierna. EU:s bemanningsdirektiv 2008/104/EG har tillkommit med anledning av att arbetsvillkoren och den rättsliga regleringen med avseende på bemanningsarbete idag skiljer sig kraftigt bland EU:s medlemsstater. Bemanningsdirektivet har ett tudelat syfte, dels syftar det till att förbättra arbetsvillkoren för bemanningsanställda genom införandet av en likabehandlingsprincip av bemanningsanställda. Därtill syftar direktivet till att skapa större acceptans och undanrö-ja hinder för bemanningsföretagen.

    Inom EU:s medlemsstater finns en rad olika arbetsmarknadsmodeller representerande. Den svenska och nordiska modellen karaktäriseras av minimalt med statlig reglering, och en hög grad av reglering genom kollektivavtal som förhandlas fram och sluts mellan arbetsmarknadens parter. Den kontinentala modellen som kan sägas var den härskande inom övriga EU och så även för EU:s reglering, bygger på reglering genom lag och en lagfäst möjlighet till att allmängiltigförklara (utsträcka) vissa kollektivavtal. Vilket innebär att arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal, tvingas tillämpa ett visst avtal. För Sveriges del uppkommer ett potentiellt problem i genomförandet av bemanningsdirektivet, då det följer av äldre rättspraxis från EU-domstolen att vår svenska typ av kollektivavtal inte är ett fullgott sätt att implementera EU-direktiv.

    Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utreda om och hur det går att genomföra bemanningsdirektivet inom den svenska modellen, och samtidigt leva upp till de krav som följer av EU-rätten. Enligt min bedömning kommer det krävas att en bakomliggande lagstiftning införs, som garanterar direktivets skydd för samtliga arbetstagare. Den nödvändiga lagstiftningen kan dock utformas på ett sätt som inte undergräver den svenska modellen.

  • 315.
    Hellström, Maria
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Tångring, Nina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Sparandedirektivet: En uppsats om direktivets effekter i Sverige2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sparandedirektivets syfte är att effektivisera beskattningen av ränta på sparande inom EU genom att räntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gäller endast fysiska personer och gränsöverskridande räntebetalningar. Syftet ska uppnås genom ett utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stället för att utbyta information kan en medlemsstat välja att ta ut källskatt på ränta och vidarebefordra en viss del av källskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begränsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats. Bankerna skickar uppgifterna till Skatteverket som i sin tur vidarebefordrar dem till behörig myndighet i spararens hemviststat.

    Direktivet innehåller ett undantag, de minimis-regeln, som innebär att medlemsstaterna om de vill får undanta vissa ränteinkomster som härrör från fondföretag. Syftet är att undanta aktiefonder som måste investera i fordringar av likviditetsskäl. Regeringen har valt att inte införliva undantaget i svensk lag. Detta medför enligt vår åsikt en konkurrensnackdel för de svenska fondbolagen. På grund av Regeringens beslut måste dessa bolag, för att kunna sälja sina fonder inom EU, kunna redovisa hur stor del av en utdelning som hänför sig till ränta. Kan de inte göra detta betraktas hela beloppet som ränta och omfattas därmed av kontrolluppgiftsskyldighet.

    Sparandedirektivet har implementerats i svensk lag genom en paragraf i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK) som stadgar att direktivet gäller som svensk lag. Utöver detta har ett antal ändringar införts i LSK. Vi anser att implementeringen kan strida mot direktivet som föreskriver att medlemsstaterna ska anta de lagar och förordningar som krävs för att uppfylla direktivets föreskrifter. Vi anser inte att LSK på ett tillfredsställande sätt har anpassats till direktivet eftersom LSKs regler ibland överlappar direktivet och ibland motsäger det. LSK innehåller två undantag från kontrolluppgiftsskyldigheten. Dessa undantag strider mot direktivet som inte innehåller några dylika undantag. Vi anser dock att undantagen är rimliga eftersom de undantar konton utan betydelse för informationsutbytet och att liknande undantag bör införlivas i direktivet.

    Med anledning av sparandedirektivets införande har de svenska bankerna, i rollen som betalningsombud, föranletts merarbete och kostnader. Kostnaderna har uppstått bland annat då bankerna har ändrat sina datasystem för att kunna uppfylla direktivets kontrolluppgiftsskyldighet. De har även fått komplettera sin information om begränsat skattskyldiga kunder.

    Skatteverket är den behöriga myndigheten i Sverige och ska således vidarebefordra de uppgifter om personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige som lämnas av betalningsombuden. Eftersom Sverige sedan tidigare har ett väl utbyggt kontrolluppgiftssystem och har deltagit i informationsutbytet inom OECD har sparandedirektivets införande inte medfört särskilt stora kostnader för Skatteverket.

    Sparandedirektivet förväntas leda till ökade skatteintäkter för de stater vars obegränsat skattskyldiga personer placerar sina tillgångar utomlands. Emellertid finns det risk för att dessa personer placerar sina tillgångar i andra typer av sparande eller placerar tillgångarna i stater som inte omfattas av direktivet för att undgå beskattning. Vi anser därför att det finns risk för att sparandedirektivet blir ett slag i luften.

  • 316.
    Henriksson, Frida
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Upprepade interna aktieöverlåtelser vid generationsskiften av fåmansföretag: En tolkning av skatteflyktslagen2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvalificerade aktier i fåmansföretag skall enligt bestämmelserna i 57 kapitlet IL beskattas i både inkomstslaget kapital och tjänst. Genom att genomföra en upprepad intern aktieöverlåtelse kan en företagsägare avkvalificera sina aktier och beskattas enligt reglerna om kapital. I RÅ 2009 ref. 31 anses att ett förfarande med upprepade interna aktieöverlåtelser utgör skatteflykt vilket väcker frågan om när ett generationsskifte av ett fåmansföretag genom upprepad intern aktieöverlåtelse anses vara skatteflykt.

    Generalklausulen i skatteflyktslagen består av fyra rekvisit. Samtliga rekvisit måste vara uppfyllda för att lagen skall vara tillämplig. Den avgörande faktorn i bedömningen av när ett förfarande med upprepade interna aktieöverlåtelser vid generationsskiften av fåmansföretag anses vara skatteflykt är om aktierna är kvalificerade efter förfarandet eller inte. Om aktierna blir kvalificerade trots att generationsskiftet genomförts med upprepade interna aktieöverlåtelser är skatteflyktslagens första rekvisit inte tillämpligt och eftersom det krävs att samtliga fyra rekvisit är uppfyllda för att lagen skall bli tillämplig utgör förfarandet inte skatteflykt. Om aktierna däremot inte blir kvalificerade har företagsägaren uppnått en skatteförmån som gör att skatteflyktslagens första rekvisit är uppfyllt och skatteflyktslagen kan bli tillämplig.

    Skatteflyktslagen är således tillämplig i de fall där företagsägaren genomfört ett generationsskifte genom upprepade interna aktieöverlåtelser och andelarna inte längre är kvalificerade. Vidare krävs det att företagsägaren medverkat i rättshandlingarna, direkt eller indirekt, att företagsägaren haft för avsikt att erhålla en skatteförmån och att en beskattning på grundval av förfarandet strider mot de särskilda beskattningsreglerna i 57 kapitlet IL.

     

  • 317.
    Herbertsson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Wiséen, Martin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Bankernas offentligrättsliga karaktär: En jämförelse mellan bankernas begränsade möjligheter att tillämpa condictio indebiti och förvaltningsmyndigheternas begränsade möjligheter att återkalla gynnande förvaltningsbeslut.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Condictio indebiti innebär att felaktiga betalningar skall gå åter. Banker har emellertid svårt att förlita sig på denna huvudregel. Bankernas centrala ställning i samhället kombinerat med deras uppgift att korrekt förmedla transaktioner, försätter dem i en förtroendeställning. Mottagaren skall kunna lita på att en utbetalning från en bank är korrekt. Bankernas utbetalningar har blivit ett genomgående undantag till principen om condictio indebiti. Praxis har stadgat att banker i princip aldrig återfår en felaktig utbetalning. Av detta kan en ny huvudregel för banker konstateras, att en felaktig utbetalning från en bank skall kvarstå hos mottagaren.

    Liknande strikta regler finns för förvaltningsmyndigheter. Förvaltningsmyndigheter meddelar beslut och uppsatsen fokuserar på beslut av gynnande karaktär. Det vill säga beslut som innebär någon form av fördel för mottagaren, till exempel tillstånd, ekonomiskt bistånd eller bifallen ansökan. Huvudregeln för gynnande förvaltningsbeslut är att dessa inte kan återkallas utom i fyra undantagsfall. Detta på grund av att den enskilde skall kunna förlita sig på beslutet och inrätta sig efter det.

    Huvudregeln för återkallelse av förvaltningsbeslut och den nya huvudregeln för återbetalning till banker, är lika. Anledningen till svårigheten att återkalla/återfå något från den gynnade parten är att både banker och myndigheter anses ha en förtroendeställning. Förtroendeställningen beror dels på den enskildes trygghetsperspektiv men även på bankers och myndigheters större möjligheter att ha en god överblick över dessa situationer. Begränsningarna i återkallelse/återbetalning motiveras vidare med att det alternativ som är minst kännbart, skall väljas.  Detta resulterar i att mottagaren av beslutet eller transaktionen i princip alltid påverkas mer om återkallelse eller återbetalning skulle ske, än vad banker eller myndigheter påverkas av att beslutet eller transaktionen kvarstår. Likheterna i dessa motiveringar visar att banker behandlas, trots att de är att anses som privaträttsliga subjekt, såsom ett offentligrättsligt subjekt. 

  • 318.
    Heyati, Farshid
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Kugic, Robert
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Cohesion of the national tax system: An analysis from a legal certainty perspective2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Direct taxation is an area which has not been harmonized entirely within the European Community. Nevertheless, the ECJ has in its case law stated that even though direct taxation falls within the competence of the Member States, they may not exercise that competence by breaching EC law. At the same time the EC Treaty provides certain exceptions in the form of justifications for national measures resulting in such breach of EC Law. The justification grounds provided by the EC Treaty are, however, limited and general and not suitable for justifying tax measures. That is why the rule of reason has played such an important role within the area of direct taxation. The rule of reason made it possible to in-voke justification grounds that were not expressly mentioned in the EC Treaty. Since the list of justifying grounds, not provided by the EC Treaty, is open-ended, Member States have been invoking several different justifying grounds which were suitable for tax measures. One of those justification grounds which has been used the most is the preservation of the cohesion of the national tax system.

    The first time the cohesion of a national tax system was brought forward as a justifying reason for a restrictive measure was in the Bachmann case. There the ECJ held that the Belgian legislation could be justified on the ground of the cohesion of the national tax system. However, the ECJ has been applying the cohesion justification very restrictively and never accepted it as a valid justification ground after the Bachmann case. What the ECJ has done in subsequent cases is to develop the meaning of the principle and adding new criteria which must be fulfilled in order for the cohesion justification to be successfully invoked. However, during this course the ECJ has been very unclear and inconsistent, harming legal certainty, which taxpayers are supposed to expect. Even in the doctrine, authors have been questioning the validity of the cohesion justification due to the ECJ’s reluctance to accept it again. In connection with recent case law concerning cross-border dividend taxation, voices have been heard, demanding the ECJ to address the cohesion justification once more in order to set out clear boundaries for its application and to disperse the current legal uncer-tainty regarding the matter. As a consequence the aim of this paper is to analyze the appli-cation of the cohesion justification to cross-border dividend situations from a legal certainty perspective. As becomes clear from analyzing recent cross-border dividend cases, the ECJ seems to have departed from earlier established criteria and a new line of thought seems to direct the development towards the introduction and application of new criteria.

    Conclusively, we have found that the application of the cohesion justification by the ECJ has been very inconsistent and that this inconsistency has led to a considerable degree of legal uncertainty, making it difficult to predict the outcomes of future cases. Therefore, we conclude that the ECJ should take the opportunity, which has presented itself in recent cases concerning cross-border dividend taxation, to clarify the cohesion justification and set out clear definitions for how to apply it.

  • 319.
    Hietala, Sanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Assignments abroad: Determining when they constitute a permanent establishment for a foreign enterprise in the host country2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 320.
    Hietala, Sanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ränteavdrag: En analys av förslag till effektivare ränteavdragsbegränsningar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudregeln inom svensk skatterätt är att ränteutgifter ska dras av inom inkomstslaget nä- ringsverksamhet. För ett antal år sedan uppmärksammade Skatteverket ett förfarande där internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsrätten i ett skatteplanerings hänse- ende. Höga vinster i svenska bolag flyttades genom höga räntor på interna lån till bolag i lågbeskattade länder. Efter ledande praxis visade det sig att möjligheten till att angripa för- farandet genom lag saknades och Skatteverkets kartläggning visade att ränteavdrag av skat- teplaneringsskäl utnyttjades i hög utsträckning, uppmärksammades behovet av lagstiftning på området. I syfte att förhindra förfarandet, som givits smeknamnet räntesnurror, infördes lagstiftning gällande ränteavdragsbegränsningar år 2009.

    Skatteverkets fortsatta kartläggningar tyder på att det trots införandet av lagstiftningen finns betydande möjligheter för bolag att undgå bolagsbeskattning i Sverige. Lagens ut- formning har oönskade effekter, den är oförutsebar och miljardtals kronor försvinner från den svenska skattebasen årligen. I mars 2012 lade finansdepartementet fram ett förslag till effektivare ränteavdragsbegränsningar. Syftet med denna uppsats är att analysera lagförsla- get i finansdepartementets nya promemoria gällande effektivare ränteavdragsbegränsningar utifrån ändamålet om att förhindra skatteplanering jämfört med dagens lagstiftning. Efter en granskning av förslaget och den kritik det bemött jämfört med dagens lagstiftning fram- kommer att förslaget bättre uppfyller statens mål om att förhindra skatteplanering. Ur ett bolagsperspektiv förefaller förslaget dock utöka oförutsebarheten och vara något väl om- fattande.

    Slutsatsen är att förslaget bättre uppfyller målet om att förhindra skatteplanering genom ränteavdrag men att det bör bearbetas för att inte missgynna näringslivet. 

  • 321.
    Hilton, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Karlsson, Lena
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gröna generationsskiften: Särskilt om samäganderätt och mjuka frågor2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Within the near future Sweden will be facing a large number of successions of ownership  within the agriculture and forestry sector, which is why it is important to acknowledge the question of alternatives for transfer of ownership. The purpose of this thesis is therefore to analyze the existing law as well as the various options for how to transfer the ownership concerning succession of ownership within family-owned agriculture and forestry businesses. This thesis pays particular attention to the complexity of problems that refer to joint ownerships and the great importance of the emotional questions that arise when a succession of ownership is being implemented.

    A succession of ownership can be planned as well as unplanned. When implemented through inheritance the transfer to the younger generation is unplanned. There are several effects of an unplanned succession of ownership and these effects can be harmful for the company as well as the family. If planned preparations can be made then the process can be facilitated by the involvement of the complete family. A planned succession is carried out through purchase, gift or testament. The implementation is a lengthy process and consideration must be taken not only to the economic and legal aspects but also the emotional. A succession can lead to jealousy and arising disputes within the family during and after the succession if the emotional questions are neglected.

    Approximately a third of all agricultural and forestry businesses are owned by more than one person in a joint ownership. Joint ownership can arise through various different reasons such as unplanned, through inheritance or testament, or planned, through purchase or gift. Numerous problems could arise through joint ownership, for example, where there are several joint owners, there could be several different perceptions on how to manage the property. There is the possibility to apply for trusteeship for the property by a legal guardian, however, it is not suitable for every constellation. Agriculture and forestry businesses are often owned as a joint ownership despite the fact that only one of the joint owners conducts and lives on the estate. These problems illustrate that joint ownership is not recommended, and when planning the succession of property, it is always important to be aware of the negative implications of joint ownership.

    It is hard to define an emotional question and there is no unequivocal answer to what such a question implies. The importance of these questions during a succession of ownership should not be belittled since they can determine the outcome of the succession. The emotional questions have a great impact on the succession as a whole and involve everyone. The importance of these questions has attracted more attention during the previous years but there is still a lack of investigations within this area and it is therefore important to highlight their existence.

     

  • 322.
    Hoang, Quang
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Fast driftställe enligt OECD:s modellavtal i ljuset av elektronisk handel2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to examine whether the concept of permanent establishment, as defined in Article 5 of the OECD Model Tax Convention on Income and Capital, is applicable to electronic commerce and if so whether the current definition is able to appropriately deal with the challenges of electronic commerce.

    In 2003, the OECD added a new section to the Commentary on the Model Tax Convention on Article 5. The new section is a clarification on the application of the permanent establishment definition in electronic commerce.

    The current definition of permanent establishment in the Model Tax Convention relies on the physical presence of a foreign corporation as the threshold for source taxation. While the current definition, prima facie, might be applicable on electronic commerce, the highly mobile nature of electronic commerce might affect the current revenue distribution equilibrium between states.

  • 323.
    Hodzic, Melina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Fast driftställe enligt intern rätt och OECD:s modellavtal: Betydelsen av en ändring i kommentaren till modellavtalet för intern rätt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 324.
    Holmkvist, Martina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Om lagstiftarens passivitet kan rättfärdiga genomförandet av dubbla interna aktieöverlåtelser2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dubbel intern aktieöverlåtelse genomförs för att ägaren ska undkomma beskattning enligt fåmansföretagsreglerna. Enligt fåmansföretagsreglerna ska kapitalvinst på kvalificerade andelar beskattas till viss del till 20 procent och resterande del till 57 procent. En andel är kvalificerad om delägaren har varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget under beskattningsåret eller under något av de fem föregående beskattningsåren. Genom att ägaren bildar minst två nya bolag är dennes andelar inte kvalificerade, varken i bolaget eller i ett direkt eller indirekt ägt bolag. Att delägarens aktier är okvalificerade innebär att kapitalvinsten ska tas upp till fem sjättedelar i inkomstslaget kapital, vilket innebär en beskattning om 25 procent. Genom RÅ 2009 ref. 31 anses dubbel intern aktieöverlåtelse utgöra skatteflykt men intern aktieöverlåtelse betraktas fortfarande som ett skatteplaneringsförfarande.

    Intern aktieöverlåtelse innebär att ett nytt bolag bildas och ägaren kan efter en karenstid på fem år likvidera bolagen och beskatta den upparbetade kapitalvinsten till 25 procent då aktierna inte längre är kvalificerade. Beskattningsresultatet blir således detsamma för ägaren vid en intern aktieöverlåtelse och vid en dubbel intern aktieöverlåtelse. Skillnaden är att den dubbla interna aktieöverlåtelsen kan genomföras direkt och ägaren behöver sålunda inte invänta femårskarensen.

    Regeringsrätten har tidigare inte tillämpat skatteflyktslagen trots att förfaranden stridit mot lagstiftningens syfte då lagstiftaren har haft insikt om förfarandena men inte ingripit för att hindra dessa. RÅ 2009 ref. 31 behandlade som ovan nämnts en dubbel intern aktieöverlåtelse. I rättsfallet bortsåg Regeringsrätten från tidigare praxis kring att lagstiftarens passivitet medför att skatteflyktslagen inte ska tillämpas. Därför är uppsatsens huvudsyfte att utreda om lagstiftarens passivitet kan användas som argument vid avgörandet av om skatteflyktslagen ska tillämpas på förfarandet dubbel intern aktieöverlåtelse. Uppsatsens delsyfte är att utreda huruvida intern aktieöverlåtelse kan betraktas som ett skatteflyktsförfarande.

    Enligt min mening strider förvisso dubbel intern aktieöverlåtelse mot fåmansföretagsreglerna då dessa syftar till att arbetsinkomst inte ska kunna omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst. Vidare medför förfarandet en väsentlig skatteförmån och skatteförmånen får anses ha utgjort det övervägande skälet till förfarandet. Sålunda instämmer jag med Regeringsrättens ställningstagande i RÅ 2009 ref. 31. Dock anser jag att lagstiftarens passivitet kan rättfärdiga genomförandet av dubbla interna aktieöverlåtelser eftersom lagstiftaren var medveten om förfarandet men trots detta faktum inte gjorde någonting för att stoppa möjligheten till genomförande. På denna grund anser jag därför att dubbel intern aktieöverlåtelse inte utgör skatteflykt.  

     

    Vidare anser jag att även intern aktieöverlåtelse strider mot fåmansföretagsreglernas syfte då arbetsinkomst även i detta förfarande omvandlas till kapitalinkomst. Därtill utgör den uppnådda skatteförmånen det övervägande skälet då den skattskyldige inte annars hade väntat på femårskarensen. Slutligen har den skattskyldige även medverkat i förfarandet. På denna grund anser jag att alla rekvisit i 2 § skatteflyktslagen är tillämpliga varför även intern aktieöverlåtelse bör utgöra ett skatteflyktsförfarande. Emellertid är jag av åsikten att passiviteten hos lagstiftaren att inte återinföra stopplagstiftning gör att skatteflyktslagen inte kan tillämpas på förfarandet. Alternativt argument är att det enligt förarbeten till skatteflyktslagen uttalas att transaktioner som har företagsekonomiska motiv inte ska tillämpas av skatteflyktslagen. Jag anser att den skattskyldige har lättare att bevisa företagsekonomiska motiv för en intern aktieöverlåtelse då den skattskyldige faktiskt väntar på femårskarensen. Oavsett vilket argument som används är jag av uppfattningen att intern aktieöverlåtelse inte utgör skatteflykt.

  • 325.
    Hoshmand, Omar
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Sekretessavtal: Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhållanden som gäller för all evig tid jämkas med stöd av 36 § avtalslagen?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    When a company is part of an agreement there is a risk that one of the collaborators pursues similar business and takes up competition with the partner or chooses to reveal information about their partner to other parties. To avoid this, companies establish a confidentiality agreement that prohibits the parties to reveal any information. Confidentiality agreements that are eternal have become more common in Swedish contract law in commercial relations. As a result, disputes between collaborators have occurred regarding the unreasonable length and validity of the agreement at a later stage.

    When a confidentiality agreement is considered to be unreasonable, 36 § of the Swedish contract law (AvtL) can be applicable. The paragraph deals with the legitimacy and the opportunities of re-adjustment of the unreasonable contract. The question is, can a confidentiality agreement that is eternally valid in commercial relations be modified with the support of 36 § AvtL?

    Pacta sunt servanda is an important principle in Swedish contract law and the confidentiality agreement is no exception. Hence, the duty of fulfilling a contractual obligation is important. The 36 § of AvtL can be applied when an obligation can be considered to be unreasonable. Confidentiality agreements in commercial relations that are eternal can be seen as unreasonable if a partner is inferior or if later occurred relations changes the meaning of an agreement.

    If information is considered to be an industrial secret it should be classified according to Act on the Protection of Business Secrets (FHL). However, when the information is not any longer regarded as an industrial secret, it can be unreasonable to have a eternal confidentiality agreement. An example of this can be a patent that expires after a certain period of time. Hence the confidentiality agreement should be able to modify, with the support of 36 § AvtL.

  • 326.
    Hult, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Det reglerade fjärrvärmeavtalet: Etapp ett2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den föreliggande rapporten är ett resultat av den forskning som bedrivits under perioden 1 mars 2010 och 28 februari 2011 och som finansierats genom beviljandet av ansökan nummer 164 Det reglerade fjärrvärmeavtalet – En studie i regleringsteknikmed utgångspunkt i fjärrvärmebranschens rättsliga förutsättningar. Projektet är indelat i olika etapper och denna resultatrapport avser den första etappen. Syftet med etapp ett har varit tudelat: dels var syftet att undersöka hur tillsynsmyndigheten genom sin tillsynsfunktion kan tänkas påverka avtalsrelationen mellan näringsidkande fjärrvärmeleverantör och fjärrvärmekund, dels var syftet att identifiera och strukturera frågeställningar inför de kommande etapperna två och tre. Vad gäller frågan hur tillsynsmyndighetens tillsynsfunktion kan tänkas påverka avtalsrelationen mellan fjärrvärmeleverantör och näringsidkande fjärrvärmekund har (1) tillsynsmyndighetens befogenheter enligt fjärrvärmelagen analyserats och (2) en undersökning genomförts avseende vilka typer av avtal mot vilka tillsynsmyndigheten lagligen kan och ska rikta sin tillsyn. Svaret på den första frågan har konstaterats vara att tillsynsmyndigheten har i uppgift att kontrollera att informationsinnehållet i fjärrvärmeavtalet såsom det framgår av 6 § fjärrvärmelagen och att det är möjligt, men inte säkert, att tillsynsmyndigheten också har befogenhet att kontrollera de materiella reglerna i fjärrvärmeavtalet i den utsträckning som de materiella reglerna i fjärrvärmelagen korresponderar mot informationskraven i 6 § fjärrvärmelagen. Vad gäller den andra frågan har konstaterats att tillsynsmyndigheten torde rikta sin tillsynsverksamhet mot de så kallade standardavtalen men inte mot de individuellt utformade avtalen. Vad gäller uppgiften att identifiera och strukturera frågeställningar inför kommande forskning har arbetet varit fokuserat på att (1) identifiera och beskriva lagstiftarens problembeskrivning av fjärrvärmebranschen och (2) presentera alternativa och kompletterande perspektiv på lagstiftarens problembeskrivning. Lagstiftarens problembeskrivning har summerats till att lagstiftaren vill att fler ska välja fjärrvärme som säljs under marknadsmässiga former trots att fjärrvärmeleverantörerna anses ha en monopolliknande ställning. Denna lagstiftarens problembeskrivning har sedermera kontrasterats och diskuterats utifrån fem alternativa perspektiv. Det första perspektivet innebär att fjärrvärmeverksamhet betraktas som en verksamhet beroende av ett infrastrukturellt nätverk, det andra innebär att fjärrvärme betraktas som ett primärbehov, det tredje att den juridiskttekniska definitionen av en ”konsument” kritiskt granskas mot bakgrund av fjärrvärmebranschens reella leverantör-kund-förhållande, det fjärde att fjärrvärmeleverantörernas förmenta monopolliknande ställningen kritiskt granskas och den femte att fjärrvärmeverksamhet som fenomen betraktas i sin juridiskt-historiskakontext. Vad avser kommunikation av forskningsresultaten har dessa kommunicerats genom mitt deltagande i två juridiskt-akademiska konferenser, en konferens arrangerad av Svensk Fjärrvärme, en akademisk publicering i form av ett antologibidrag och ett offentligt genomfört Research Proposal avseende den fortsatta forskningen.

  • 327.
    Hult, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Det reglerade fjärrvärmeavtalet: Etapp två2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Frågan om kundernas förtroende för fjärrvärmen har varit aktuell i många år. Lagstiftaren uppfattar att förtroendet för fjärrvärmen är i farozonen tillföljd av den förmenta monopolliknande positionen fjärrvärmeföretagen intar gentemot fjärrvärmekunderna efter att fjärrvärmekunderna har anslutit sig till ett fjärrvärmenät. Lagstiftaren anser att uppvärmningsformen fjärrvärme är positiv ur framför allt miljöperspektiv och menar därför att ett potentiellt sviktande förtroende är ett problem eftersom det kan leda till att potentiella fjärrvärmekunder inte ser fjärrvärme som ett intressant alternativ och till att befintliga kunder byter uppvärmningsform till en ur miljöperspektiv mindre positiv sådan. För att stärka kundernas position gentemot fjärrvärmeföretagen och öka fjärrvärmeföretagens transparens, och på så sätt öka kundernas förtroende för fjärrvärmen, infördes fjärrvärmelagen år 2008. Fjärrvärmelagens övergripande ändamål är därför att skapa förtroende för fjärrvärmen. Min forskning är uppdelad i tre etapper vilka tillsammans ska resultera i en juridisk doktorsavhandling. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka om fjärrvärmelagen leder till det ändamål med vilken den motiverades, det vill säga om fjärrvärmelagen leder till ökat förtroende för fjärrvärmen. I den här resultatrapporten redogör jag för de tentativa resultaten från etapp två.I etapp två har jag undersökt och beskrivit begreppet förtroende. Undersökningen och beskrivningen har strukturerats utifrån följande tre perspektiv:

    1. Förtroendets ontologi

    2. Förtroendets tillblivelse

    3. Förtroendets funktion

    Denna beskrivning av förtroendebegreppet ska ligga till grund för den analys av fjärrvärmelagen som ska utföras under den tredje etappen av forskningsprojektet. I etapp två har jag också undersökt och försökt fastställa hur lagstiftaren sett på förtroende inom ramen för fjärrvärmelagen. Denna undersökning utgick från följande tre fundamentala frågor:

    1. Vem eller vad är förtroendegivare enligt fjärrvärmelagen?

    2. Vem eller vad är förtroendemottagare enligt fjärrvärmelagen?

    3. Vilka är handlingarna som förtroendet avser enligt fjärrvärmelagen?

    Med förtroendegivare avses vem eller vad som ska ha förtroende för något. Med förtroendemottagare avses föremålet för förtroendegivarens förtroende, dvs. vem eller vad som förtroendegivaren har förtroende för. Med handlingarna som förtroendet avser menas de handlingar som förtroendegivaren ska ha förtroende för hos förtroendemottagaren.

    Min analys visar, så här långt, att fjärrvärmelagen utgår från att förtroendegivarna är de potentiella och befintliga fjärrvärmekunderna. Den visar också att det är oklart vem eller vad som är förtroendemottagaren. Fjärrvärmelagens förarbeten är nämligen tvetydiga i frågan om de potentiella och befintliga kundernas förtroende avser fjärrvärmeföretagen som sådana eller om den avser den abstrakta företeelsen fjärrvärme som uppvärmningsform. Till sist visar min analys också att handlingarna som förtroendet avser är att fjärrvärmeföretagens ska leverera fjärrvärme till kunderna på skäliga avtalsvillkor, särskilt med avseende på de villkor som rör prissättningen. Sammanfattningsvis kan därför sägas att fjärrvärmelagen ska få potentiella och befintliga kunder att få ökat förtroende för antingen fjärrvärmeföretagen som sådana eller för fjärrvärmen som uppvärmningsform vad gäller adekvat leverans av fjärrvärme i enlighet med skäliga avtalsvillkor och i synnerhet skäliga prisvillkor. Till sist ska sägas några ord om den fortsatta forskningsuppgiften i etapp tre. Alla detaljer är inte helt bestämda men i stora drag kommer jag under den tredje och avslutande etappen av forskningsprojektet att analysera fjärrvärmelagen mot bakgrund av hur förtroendets ontologi, tillblivelse och funktion har beskrivits. Sannolikt kommer analysen att avgränsas till de bestämmelser som är avsedd att påverka potentiella och befintliga avtalsrelationer, det vill säga de bestämmelser som tar sikte på förhållandet mellan fjärrvärmeföretaget och dess potentiella och befintliga kunder. Kärnan i dessa bestämmelsers systematik är den i fjärrvärmelagen använda regleringstekniken vilken bygger på att en tillsynsmyndighet ska kontrollera att både offentligrättsliga och civilrättsliga bestämmelser efterlevs av fjärrvärmeföretagen. Tanken är att jag ska analysera bestämmelsernas materiella innehåll tillsammans med tillsynsmyndighetens tillsynsfunktion i syfte att kunna dra slutsatser i frågan om fjärrvärmelagen uppfyller sitt ändamål att skapa förtroende.

  • 328.
    Hult, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Fjärrvärmelagens disposivitet i förhållande till näringsidkare2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Lagstiftaren har ansett att den rådande situationen på fjärrvärmemarknaden inte är godtagbar av den anledningen att det ansetts att fjärrvärmeföretagen generellt sett intar en allt för dominerande ställning gentemot sina kunder. För att motverka detta och i syfte att öka förtroendet för fjärrvärmebranschen antogs fjärrvärmelag (2008:263) (fjärrvärmelagen) som trädde i kraft den 1 juli 2008.

    Syfte med det här arbetet har varit att undersöka om de civilrättsliga bestämmelserna i fjärrvärmelagen är tvingande i avtalsförhållanden mellan fjärrvärmeföretag och näringsidkande fjärrvärmekunder. Varken fjärrvärmelagen i sig eller dess förarbeten ger något direkt och otvetydigt svar på frågan och av den anledningen har en djupare analys av frågan varit nödvändig.

    Genom att sätta bestämmelserna i relation till fjärrvärmelagens överordnade syfte har framkommit att de är dispositiva i avtalsrelationer mellan fjärrvärmeföretag och näringsidkande fjärrvärmekunder. Detta konstaterande gäller dock endast bestämmelsernas formella status. När bestämmelsernas reella effekter har analyserats har det visat sig att bestämmelsernas dispositiva karaktär inskränks på olika sätt.

    Tillsynsmyndigheten som instiftats i samband med att fjärrvärmelagen trädde i kraft har bland annat till uppgift att tillse att lagens civilrättsliga bestämmelser följs. Denna uppgift har visat sig motverka de civilrättsliga bestämmelsernas dispositiva karaktär.

    Vidare har påvisats att bestämmelserna kan – men inte måste – få tvingande karaktär genom de generella avtalsrättsliga och marknadsrättsliga avtalslagarna. Detta ger anledning till att benämna bestämmelserna så som halvtvingande, snarare än dispositiva.

    Min övergripande slutsats är att fjärrvärmelagens utformning och effekter avseende de civilrättsliga bestämmelserna har skapat ett osäkert rättsläge både för fjärrvärmeföretagen och de näringsidkande fjärrvärmekunderna – något som går stick i stäv med lagens överordnade syfte. Mitt förslag till alternativ lösning är att fjärrvärmekunderna –framför allt de näringsidkande kunderna – organiserar sig på motsvarande vis som fjärrvärmeföretagen är organiserade genom Svensk Fjärrvärme AB. Dessa båda organisationer skulle ha möjlighet att utforma egna branschavtal sig emellan av karaktären agreed documents. Sådana gemensamt utformade avtal skulle enligt mig ha goda chanser att accepteras av både fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder som skäliga och balanserade med effekten att förtroendet för fjärrvärmebranschen skulle stärkas utan statligt ingripande genom lagstiftning.

  • 329.
    Hult, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden: Behövs en ny lagstiftning2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda. De alternativa lösningar som diskuterats är ett nationellt standardavtal eller upprättandet av en checklista för för att underlätta kontraktsskrivandet för avtalsparterna.

  • 330.
    Hult, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Mötet mellan civilrättslig avtalsfrihet och offentligrättslig tillsyn över avtalets innehåll på fjärrvärmemarknaden2011Ingår i: Den nordiska välfärden och marknaden: Nordiska erfarenheter av tjänster av allmänt intresse i en EU-rättslig kontext / [ed] Tom Madell, Terjei Bekkedal,Ulla Neergaard, Uppsala: Iustus Förlag AB , 2011, s. 189-215Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den föreliggande artikeln ska jag diskutera hur förvaltningsrätt och civilrätt möts när två parter sluter avtal om fjärrvärme.[1] Mötet har sin grund i att lagstiftaren valt att ge en förvaltningsmyndighet i uppgift att kontrollera innehållet i avtalsparternas fjärrvärmeavtal.[2]

    Artikeln är begränsad till att behandla avtal som sluts mellan näringsidkare; således diskuteras konsumentförhållanden endast som jämförelseobjekt. Vidare ska framhållas att rättsläget i mångt och mycket är oklart. Det finns ännu ingen praxis på området – varken domstolspraxis eller myndighetspraxis – och fjärrvärmemarknaden har så vitt jag vet inte berörts i den svenska juridiska doktrinen. Mitt syfte med den här artikeln är därför tudelat: dels att beskriva fjärrvärmemarknadens speciella karaktär ur ett juridiskt perspektiv, dels att försöka tolka och problematisera den av lagstiftaren valda regleringstekniken.

    För att introducera läsaren till ämnet börjar jag med att i korthet beskriva fjärrvärmemarknadens tekniska förutsättningar och vilka problem som dessa anses orsaka. Härefter presenteras lagstiftarens åtgärder för att motverka de förmenta problemen genom att jag systematiserar de relevanta bestämmelserna. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras reglernas närmare innebörd mot bakgrund av de ändamål som lagstiftningen på området ger uttryck för.

    [1] Ett stort tack ska här framföras till Jakob Heidbrink som trots semesterledighet tagit sig tid att läsa mina utkast och ge nyttig feedback.

    [2] 52 & 6 §§ fjärrvärmelag (2008:263) (fjärrvärmelagen)

  • 331.
    Humphreys, Edward
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC).
    Albert Moran with Justin Malbon: Understanding the Global TV Format2007Ingår i: Journal of Media Business Studies, ISSN 1652-2354, Vol. 4, nr 1, s. 71-73Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Book Review of 'Understanding the Global TV Format' by Albert Moran with Justin Malbon (Bristol, Intellect 2006) (ISBN 1-84150-132-8)

  • 332.
    Humphreys, Edward
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC). Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    In Person2008Ingår i: Journal of Intellectual Property Law & Practice, ISSN 1747-1532, Vol. 3, nr 8, s. 533-533Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 333.
    Humphreys, Edward
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC).
    International Copyright and Intellectual Property Law: Challenges for Media Content Producers2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The interaction between national and international laws, and the realities of contemporary global trade in media content in a predominantly digital environment, raise challenges, uncertainties and opportunities for media companies. When it comes to licensing, protecting and enforcing copyright and other intellectual property rights, media companies and their advisers need to understand and make use of not only national but international legal rules.

    The chapters in this book offer a variety of perspectives on the relevance of international copyright and other intellectual property regimes to media businesses. What do these international rules mean in reality, how are they taken into account in national systems, what challenges do they pose, what sort of future development are we likely to see, and what are the implications of all this for media businesses seeking to benefit from their content production in the international arena?

    The book is comprised of papers and edited transcripts of talks delivered at a symposium of the same name which took place in Stockholm, Sweden in October 2007 and which gathered together speakers from across Europe representing legal practice, academia, policy-making and media content production and distribution.

  • 334.
    Humphreys, Edward
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC).
    International Copyright and the TV Format Industry2008Ingår i: IUR-Information, Vol. 2007, nr 8, s. 4-12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article examines the limited, but growing, body of case law in various jurisdictions which has addressed the question of copyright protection for TV formats. Two broad approaches can be identified on the part of the courts involved: (1) to try to draw analogies or parallels between TV formats and plays or scripted dramas; or (2) to examine the nature of the TV format on its own merits, in terms of its original and identifiable structure and fixed elements. The first approach makes it very difficult to find copyright protection; the second has borne fruit in some of the cases. One possible reason for these divergent approaches may derive from the way in which the definition in the Berne Convention for the Protection of Literary and Artistic Works of 1886 of copyright ‘works’ has been implemented into national legislation. Where the national legislation defines a copyright work as one of a limited list of categories, the courts have been forced to take the ‘dramatic work’-analogy approach: in other words, to try to shoe-horn TV formats into a particular pre-defined box. On the other hand, where national copyright acts have more faithfully followed the Berne Convention illustrative list, there seems to be less of an intellectual challenge in finding potential subsistence of copyright. This article looks to see whether there are patterns in the international treatment, concluding with a discussion of the Scandinavian position, as well as some commercial implications for TV format producers and distributors at the licensing stage. This article is only concerned with subsistence of copyright, and does not address infringement in any detail.

  • 335.
    Humphreys, Edward
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC). Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    International copyright and the TV format industry2008Ingår i: International Copyright and Intellectual Property Law: Challenges for Media Content Producers, Jönköping: Jönköping International Business School , 2008, s. 71-91Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper examines the limited, but growing, body of case law in various jurisdictions which has examined the question of copyright protection for TV formats. Two broad approaches can be identified on the part of the courts involved: (1) to try to draw analogies or parallels between TV formats and plays or scripted dramas; or (2) to examine the nature of the TV format on its own merits, in terms of its original and identifiable structure and fixed elements. The first approach makes it very difficult to find copyright protection; the second has borne fruit in some of the cases. One possible reason for these divergent approaches may derive from the way in which the definition in the Berne Convention for the Protection of Literary and Artistic Works of 1886 of copyright ‘works’ has been implemented into national legislation. Where the national legislation defines a copyright work as one of a limited list of categories, the courts have been forced to take the ‘dramatic work’-analogy approach: in other words, to try to shoe-horn TV formats into a particular pre-defined box. On the other hand, where national copyright acts have more faithfully followed the Berne Convention illustrative list, there seems to be less of an intellectual challenge in finding possible copyright protection. This paper examines whether there are patterns that can be followed and, without moving into the subsequent issue of copyright infringement, the implications for TV format producers and distributors at the licensing stage.

  • 336.
    Humphreys, Edward
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC).
    Mr Chips says goodbye to reversionary interest2004Ingår i: World Copyright Law Report, nr June 14 2004Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This article reviews the English case of Novello and Company Ltd v Keith Prowse Music Publishing Company Ltd (2004), the first case to consider the issue of how copyright in reversionary interests, which could not be assigned during the author's lifetime under the 1911 Copyright Act, may be assigned under later laws.

  • 337.
    Humphreys, Edward
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC).
    Protection for television show formats: a review of the position under English copyright law2006Ingår i: IUR-Information, nr 1, s. 4-12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article surveys the scope of protection for television programme formats under English intellectual property law. It discusses what is meant by a 'TV format' and the growth in this phenomenon, and looks at the requirements for being a copyright work under English law and the circumstances in which such a work will be infringed, concluding that the law in this area is at best uncertain.

  • 338.
    Hägerström, Emma
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skyddet för möbeldesign: mönsterrätt, upphovsrätt och gemenskapsformgivning2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Möbeldesign, d.v.s. en möbels utseende, är betydelsefullt av flera anledningar. Det är därför vanligt förekommande med s.k. efterbildning. Hur mycket en formgivare får inspireras av föregångare och därmed hur rättsligt skyddad en möbel är mot efterbildning har argumenterats vara ett av immaterialrättens mest svårlösta problem. Uppsatsen utreder vilket skydd en möbel ges mot efterbildning genom upphovsrätten, mönsterrätten och gemenskapsformgivningen. Dessutom undersöks om dagens rättsliga skydd är anpassat till möbeldesignföretagens behov.

    För att kunna utreda vilket rättsligt skydd en möbel har mot efterbildningar måste först utredas vilka möbler som är ”skyddsbara”. Avgörande för mönsterrätten och gemenskapsformgivningen är huruvida möbeln anses som ny och särpräglad. Avgörande för upphovsrätten är verkshöjd, vilket innebär att möbeln ska ha en utseendemässig distans från föregångarna. Det får anses att det är svårare för en möbel att uppnå verkshöjd än vad det är för samma möbel att anses som ny och särpräglad. Bedömningen av skyddsbarhet är idag inte den viktiga utan istället är bedömningen av skyddsomfånget som är den viktiga.

    Bedömningen av skyddsomfånget är direkt avgörande för vilket skydd en möbel ges mot efterbildningar. Skyddsomfånget skiljer sig från möbel till möbel och från skydd till skydd. Den oregistrerade gemenskapsformgivningen ger endast skydd mot direkta efterbildningar. Mönsterrätten och den registrerade gemenskapsformgivningen kräver dock inte att det är fråga om direkta efterbildningar. Rättsligt skydd ges gentemot alla andra möbler som inte ger en kunnig användare ett skiljaktigt helhetsintryck. Upphovsrätten kan ge skydd mot möbler som ger ett påfallande likt helhetsintryck. Det är svårt att bestämma en möbels rättsliga skyddsomfång.

    Bedömningarna är komplexa och en avvägning måste göras mellan å ena sidan formgivarens skyddsbehov, å andra sidan samhällets intresse av effektiv konkurrens och produktutveckling. Detta får anses som immaterialrättens största svårighet. Möbeldesignföretagens önskemål om att förenkla skyddet, är därför svårt att tillgodose. Om en förenkling sker kan de avvägningar som måste göras bli felaktiga, vilket inte kan anses lämpligt. Möbeldesignföretagens andra önskemål, att möbler ges ett brett skydd, kan dock vara möjligt att tillfredsställa. Om kravet på verkshöjd skärps kan upphovsrätten ge möbeldesign ett bredare skyddsomfång.

  • 339.
    Häggman, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Avdragsbegränsningsreglernas utformning: En analys av tioprocentsregeln utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 340.
    Härnborg, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Garantier kontra due diligence vid företagsförvärv: Särskilt om säljarens och köparens ansvar2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Av störst vikt vid en företagsförvärvsprocess är huruvida säljaren och köparen reglerar sina ansvarsområden och bestämmer gränser för riskövergången i köpeavtalet. Ur rättsäkerhetssynpunkt är det essentiellt att kunna förutsäga och identifiera riskerna redan vid avtalsslutet. Det ligger ofta i parternas intresse att så långt som möjligt reglera förutsättningarna redan vid ingående och utformning av ett köpeavtal.

    Syftet med denna uppsats är att undersöka samspelet och följden av att säljaren inför garantiutfästelser i ett köpeavtal kontra resultatet av att köparen faktiskt genomför en due diligence-undersökning innan ett köpeavtal kommer till stånd. Detta genomförs med utgångspunkt i diskussionen kring riskfördelning mellan avtalsparterna, köplagens regler om säljarens upplysningsplikt, köparens undersökningsplikt och den allmänna lojalitetsplikten som åligger avtalsparter.

    Utgångspunkten vid formuleringen av avtal mellan parterna anses vara det köprättsliga felbegreppet med dess utgångspunkt i köparens befogade förväntningar på det överlåtna objektet. En genomförd due diligence och införande av garantier i köpeavtal kan innebära att riskövergången regleras och de befogade förväntningarna preciseras vilket leder till förutsägbarhet och säkerhet för parterna att kunna förutse eventuella framtida risker. Det föreslås att due diligence görs till en absolut undersökningsplikt eftersom det skulle kunna minska antalet framtida tvister mellan avtalsparter. Due diligence utgör ett förebyggande sätt att identifiera och kvantifiera risk. Garantin är däremot ett reaktivt sätt att försöka allokera risk. Det konstateras att det inte föreligger någon konkurrens mellan due diligence och garantier i fråga om uppdelning av risksfärer. Dessa kompletterar varandra då de verkar på olika stadier i förvärvsprocessen och har olika utgångspunkter.

  • 341.
    Håkansson, Mattias
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Petersson, Linus
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Inkomstskatteeffekter vid verksamhet i joint ventures: Med fokus på FoU-samarbeten2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseenden

    vara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbeten

    mellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten i

    denna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kan

    uppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effekter

    som de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ett

    behov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.

    Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningen

    i enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan ha

    skatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöver

    ske. Det torde dock krävas, som lyfts fram i doktrinen, att fördelningen kan anses

    vara företagsekonomiskt motiverad och inte endast betingad av skatteskäl. Exakt var denna

    gräns går är dock inte helt klart. Vad gäller förmögenhetsöverföringar inom ramen för ett

    samarbete torde det i vissa fall kunna bli aktuellt med uttagsbeskattning.

    I vår jämförelse med andra former av samverkan har vi funnit att det föreligger skillnader

    avseende periodiseringen av inkomster och utgifter, vilket innebär att det kan finnas inkomstskatträttsliga

    incitament till att bedriva FoU-verksamhet i ett enkelt bolag framför

    andra former av samverkan.

  • 342.
    Ingelmark, Oscar
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Beskattning av carried interest i riskkapitalbolag2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom riskkapitalfonder är det vanligt med olika former av vinstdelningssystem.Under senare år har en problematik uppdagats vad gäller beskattningen av dendel av vinstdelningen som uppkommer vid avyttring av portföljbolag sombrukar kallas carried interest. Fokus vid diskussionen har främst varit i vilketinkomstslag ersättningen i form av carried interest beskattningsmässigt ska tasupp, antingen som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital. Skatteverketär av uppfattningen att carried interest är prestationsbaserat och att inkomstensåledes ska tas upp och beskattas som inkomst av tjänst hos de personer somutfört arbete som skapat mervärde i portföljbolagen. Andra är av åsikten attcarried interest, som hänför sig till avkastning på kapital, ska beskattas som enkapitalinkomst.Syftet med uppsatsen är att reda ut på vilka grunder beskattningen kan ske i deolika inkomstslagen. Frågan regleras inte uttryckligt i lag utan har i ställetöverlämnats till rättstillämpningen. I ett första steg att klargöra rättslägetbeslutade skattenämnden, som första instans, i två fall vilka båda överklagatstill Förvaltningsrätten. Författarens uppfattning är att Skattverket inte hartillräckligt stark grund för sina yrkanden att beskatta carried interest på annatsätt än som inkomst av kapital. Det finns inget stöd i lag att omklassificera enkapitalinkomst till inkomstslaget tjänst och skatt får inte utgå godtyckligt.Avslutningsvis kan konstateras att rättsläget angående beskattningen av carriedinterest framstår som högst oklart. Innan de aktuella fallen avgörs i Högstaförvaltningsdomstolen eller det införs ny tillfredställande lagstiftning är detsvårt att spekulera i hur carried interest kommer att beskattas i framtiden ochden känsla av rättsosäkerhet som spridit sig på riskkapitalmarknaden kommermed stor sannolikhet bestå.

  • 343.
    Ingelmark, Oscar
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Bundenhet till skiljeklausul vid singularsuccession2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to clarify the grounds upon which an arbitration clause may be binding in the new relationship between the parties after a transfer of rights and/or obligations. The issue is not regulated by law but instead it has been left to the Supreme Court to regulate. In the Emja-case the Swedish Supreme Court left guidance on the issue. The Supreme Court stated that a third party purchaser of a right where the contract includes an arbitration clause shall be bound by the clause. The arbitration clause is only binding to the remaining part of the initial agreement if no special circumstances exist. The binding effect was justified by the reason that a situation where the purchaser but not the remaining part should be bound to the clause was not sought after and the principle through the 27 § of the Swedish debt instruments act.

  • 344.
    Inwinkl, Petra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Abschlussprüferaufsicht in Österreich nach der EU-Reform2016Ingår i: Die Wirtschaftsprüfung, ISSN 0340-9031, nr 19, s. 1053-1061Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    Mit der Umsetzung der EU-Abschlussprüferreform 2014 führt das österreichische Abschlussprüfer-Aufsichts- gesetz in der Frage der Aufsicht über Abschlussprüfer und den Voraussetzungen, unter denen diese zur Durch- führung von Abschlussprüfungen berechtigt sind, die Errichtung einer letztverantwortlichen und unab- hängigen Abschlussprüfer-Aufsichtsbehörde ein. Um insgesamt die Prüfungsqualität nachhaltig zu sichern bzw. zu verbessern, gehören zu den Kernaufgaben der berufsstandsunabhängigen Organe und Inspektoren der weisungsfreien Organisationseinheit die Durchführung von Qualitätssicherungsprüfungen, Inspektionen und Untersuchungen, die Verhängung von Sanktionen, die Zustimmung zu Berufsgrundsätzen und Standards für die interne Qualitätssicherung sowie Prüfungsstandards, die Beaufsichtigung der Einhaltung der Fort- bildungsverpflichtung sowie die Registrierung von Abschlussprüfern. Obwohl kritisch diskutiert, wird im Gegensatz zur Neukonzeption des deutschen Aufsichtsrechts das System der Bescheinigungen in Österreich bis auf weiteres fortgeführt.

  • 345.
    Inwinkl, Petra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Anzeigepflichtige Tatbestände, Befreiungen und Meldepflichten nach § 121a BAO2008Ingår i: Der Wirtschaftstreuhänder, nr 4, s. 24-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 346.
    Inwinkl, Petra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Das Modell der Abschaffung der österreichischen Erbschafts- und Schenkungssteuer2008Ingår i: Recht der Internationalen Wirtschaft, ISSN 0340-7926, Vol. 54, nr 12, s. 855-864Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    Österreich hat mit 1. 8. 2008 die Erbschafts- und Schenkungssteuer abgeschafft. Bis zu diesem Zeitpunkt unterlagen Erbschaften und Schenkungen, ähnlich der deutschen Rechtslage, dem Erbschafts- und Schenkungssteuergesetz (ErbStG). Als Reaktion auf den Wegfall der Erbschaftssteuer hat der deutsche Gesetzgeber nachfolgend das Erbschaftsdoppelbesteuerungsabkommen mit Österreich aufgekündigt. Allerdings hat Österreich alternative Mechanismen vorgesehen. Vor allem für Stiftungen haben sich einschneidende Änderungen ergeben. Es wurden neue einzelgesetzliche Regelungen - wie das Stiftungseingangssteuergesetz (StiftEG) und die Meldeverpflichtung bei Schenkungen und Zweckzuwendungen unter Lebenden - erlassen sowie einkommensteuerrechtliche und grunderwerbsteuerrechtliche Adaptierungen vorgenommen. Die wesentlichsten Konzeptionen dieser Adaptierungen werden im Rahmen des vorliegenden Beitrages dargestellt.

  • 347.
    Inwinkl, Petra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Das österreichische Recht grenzüberschreitender Verschmelzungen: Im Verschmelzungsplan anzudenkende Varianten und Verbote2008Ingår i: Zeitschrift für Europarecht, Internationales Privatrecht und Rechtsvergleichung, ISSN 2078-1059, nr 11, s. 69-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 348.
    Inwinkl, Petra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Der neue europäische Regelungsrahmen für Abschlussprüfungen und dessen geplante Umsetzung im schwedischen Recht2015Ingår i: Zeitschrift für Recht & Rechnungswesen (RWZ), ISSN 1018-3779, nr 92, s. 394-402Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    Der vorliegende Beitrag betrachtet die geplanten Änderungen im schwedischen Recht, die anlässlich des neuen europäischen Regelungsrahmens für Abschlussprüfungen ab Mitte des Jahres 2016 für alle Mitgliedstaaten der EU anwendbar sind. Eingang finden die Änderungen der Abschlussprüferrichtlinie des Europäischen Parlaments und des Rates vom 17. 5. 2006 (Änderungsrichtlinie 2014) und die neu erlassene Abschlussprüferverordnung 2014 in die schwedische Rechtsordnung primär durch Adaptierung des geltenden Wirtschaftsprüfungs- und Kapitalgesellschaftsrechtes. Die seitens der schwedischen Regierung eingesetzte und mit der Umsetzung betraute Expertenkommission erarbeitete ein umfangreiches Analyse- und Gesetzgebungspaket welches dem Justizministerium am 1. Oktober 2015 präsentiert wurde zur anschließenden Vorlage der Beschlussfassung durch den Schwedischen Reichstag. Zentraler Bestandteil dieses Beitrages betrifft das geplante Umsetzungsvorhaben Schwedens infolge der Änderungsrichtlinie 2014 und Abschlussprüferverordnung 2014 mit primärem Fokus auf die darin formulierten Wahlrechte.

  • 349.
    Inwinkl, Petra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi.
    Die neue Prüfgruppe der EU-Kommission und das neue Verfahren zur Anerkennung der IFRS2007Ingår i: Die Wirtschaftsprüfung, ISSN 0340-9031, Vol. 60, nr 7, s. 289-295Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 350.
    Inwinkl, Petra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Die Spaltung im Liquidationsstadium – Kommentierung der Entscheidung des OLG Wien 11.10.2007, 28 R 112/07 g2008Ingår i: Der Gesellschafter – Zeitschrift für Gesellschafts- und Unternehmensrecht, ISSN 0250-6440, Vol. 82, nr 3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
45678910 301 - 350 av 1028
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf